Kronisk inflammation och inflammatoriska sjukdomar

Inflammation är en naturlig del av kroppens immunförsvar. När kroppen utsätts för en infektion, skada eller annan påverkan aktiveras immunförsvaret för att bekämpa hotet och påbörja läkning. Normalt är denna process tillfällig och avtar när problemet är löst.

I vissa fall kvarstår inflammationen under lång tid eller aktiveras utan att det finns någon tydlig skada eller infektion. Detta kallas kronisk inflammation. Tillståndet kan pågå i månader eller år och har kopplats till ett stort antal sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar och flera autoimmuna sjukdomar.

Vad är kronisk inflammation?

Kronisk inflammation innebär att immunförsvaret förblir aktiverat under lång tid. Inflammationen kan vara lokal och påverka ett specifikt organ eller en viss vävnad, men den kan också vara systemisk och involvera flera delar av kroppen samtidigt. Vid långvarig inflammation kan kroppens egna vävnader skadas, vilket i sin tur kan bidra till sjukdomsutveckling.

Skillnaden mellan akut och kronisk inflammation

Akut inflammation är en normal och tillfällig försvarsreaktion. Den uppstår exempelvis vid en infektion, sårskada eller vävnadsskada och hjälper kroppen att bekämpa orsaken samt starta läkningsprocessen.

Kronisk inflammation innebär däremot att inflammationen kvarstår under längre tid. Den kan vara låggradig och svår att märka, eller mer uttalad som vid inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Vid långvarig inflammation kan immunförsvarets aktivitet bidra till vävnadsskada och ökad sjukdomsrisk.

Vad är låggradig inflammation?

Låggradig inflammation innebär att immunförsvaret är aktiverat på en låg, men långvarig nivå. Till skillnad från en akut inflammation ger låggradig inflammation ofta inga tydliga symtom, men kan ändå påverka kroppen över tid.

Låggradig inflammation har kopplats till övervikt, bukfetma, insulinresistens, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Fettvävnad, särskilt kring buken, kan producera inflammatoriska signalämnen som bidrar till en mer långvarig inflammatorisk belastning i kroppen.

Tarmens roll i inflammation

Tarmen har en nära koppling till kroppens immunförsvar. En stor del av immunsystemets celler finns i eller omkring mag-tarmkanalen, där de samverkar med tarmfloran för att upprätthålla balansen mellan immunaktivering och tolerans.

Om tarmbarriären påverkas kan ämnen från tarmen lättare passera över i blodcirkulationen och stimulera immunförsvaret. Detta kan bidra till låggradig systemisk inflammation. Kost, antibiotikaanvändning och andra faktorer kan påverka tarmflorans sammansättning och därmed även kroppens inflammatoriska aktivitet.

Vad orsakar kronisk inflammation?

Det finns många faktorer som kan bidra till kronisk inflammation. Ofta samverkar flera olika mekanismer som:

• Autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.
• Långvariga infektioner.
• Övervikt och fetma.
• Rökning.
• Fysisk inaktivitet.
• Kronisk stress.
• Hög alkoholkonsumtion.
• Exponering för miljöfaktorer och luftföroreningar.
• Vissa genetiska faktorer.

På cellnivå drivs inflammationen bland annat av cytokiner, signalmolekyler som används av immunsystemet för att kommunicera mellan olika celler. Vid kronisk inflammation är balansen mellan proinflammatoriska och antiinflammatoriska signaler ofta rubbad, vilket gör att inflammationen kan kvarstå under lång tid.

Ökad mängd visceralt fett, även kallat bukfett, spelar en särskilt viktig roll. Till skillnad från underhudsfett är visceralt fett mer metabolt aktivt och kan producera inflammatoriska signalämnen som påverkar hela kroppen. Detta bidrar till det som ibland kallas metabol inflammation, där immunförsvar och ämnesomsättning är nära sammankopplade.

Symtom på kronisk inflammation

Kronisk inflammation ger ofta ospecifika symtom som kan vara svåra att koppla till en enskild sjukdom som till exempel:

• Trötthet och energibrist.
• Muskel- och ledvärk.
• Stelhet.
• Återkommande feberkänsla.
• Mag- och tarmbesvär.
• Huvudvärk.
• Koncentrationssvårigheter.
• Sömnproblem.
• Nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Många personer med låggradig inflammation upplever få eller inga symtom alls, vilket gör att tillståndet kan vara svårt att upptäcka utan medicinsk utredning.

Inflammatoriska sjukdomar

Inflammatoriska sjukdomar är sjukdomar där inflammation spelar en viktig roll i sjukdomsprocessen. De kan drabba många olika organ och vävnader.

Autoimmuna sjukdomar

Vid autoimmuna sjukdomar reagerar immunförsvaret felaktigt mot kroppens egna strukturer. Exempel på autoimmuna sjukdomar är:

• Reumatoid artrit, även kallad ledgångsreumatism.
• Systemisk lupus erythematosus, SLE.
• Sjögrens syndrom.
• Hashimotos tyreoidit.
• Multipel skleros, MS.
• Psoriasisartrit.

Inflammatoriska tarmsjukdomar

Inflammatoriska tarmsjukdomar kännetecknas av kronisk inflammation i mag-tarmkanalen. De vanligaste är Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Symtomen kan omfatta diarré, buksmärtor, blod i avföringen och viktnedgång.

Atrofisk gastrit och perniciös anemi

Atrofisk gastrit är en kronisk inflammation i magsäckens slemhinna som kan leda till minskad produktion av intrinsic factor. Intrinsic factor behövs för att vitamin B12 ska kunna tas upp i tunntarmen. Perniciös anemi är en autoimmun form av atrofisk gastrit där immunförsvaret angriper magsäckens parietalceller och ibland även intrinsic factor. Det leder till ett försämrat upptag av vitamin B12 och kan med tiden orsaka B12-brist.

Inflammatoriska ledsjukdomar

Långvarig inflammation i leder kan leda till smärta, svullnad och nedsatt rörlighet. Exempel är reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit, även kallad Bechterews sjukdom.

Inflammatoriska hudsjukdomar

Även huden kan påverkas av kronisk inflammation. Exempel är psoriasis, atopiskt eksem och hidradenitis suppurativa.

Kronisk inflammation och hjärt-kärlsjukdom

Under de senaste decennierna har forskningen visat att inflammation spelar en viktig roll vid utvecklingen av åderförkalkning, även kallad ateroskleros.

Inflammatoriska processer bidrar till att plack bildas i blodkärlens väggar. Detta kan öka risken för hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Personer med förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer har ofta en högre risk för framtida hjärt-kärlhändelser.

Kronisk inflammation och typ 2-diabetes

Kronisk låggradig inflammation anses vara en viktig del av utvecklingen av insulinresistens och typ 2-diabetes.

Inflammatoriska signalämnen från fettvävnad kan påverka kroppens förmåga att använda insulin effektivt. Detta kan leda till förhöjda blodsockernivåer och på sikt utveckling av diabetes.

Insulinresistens och kronisk inflammation påverkar varandra ömsesidigt. Inflammatoriska signalämnen kan försämra cellernas känslighet för insulin, samtidigt som insulinresistens kan bidra till ytterligare inflammatorisk aktivitet.

Kronisk inflammation och cancer

Långvarig inflammation kan påverka cellernas normala funktion och bidra till skador i vävnader över tid. Därför betraktas kronisk inflammation som en faktor som kan öka risken för vissa cancerformer.

Det betyder inte att inflammation i sig leder till cancer, men vid vissa långvariga inflammatoriska tillstånd kan den ökade cellaktiviteten och vävnadspåverkan bidra till en miljö där cellförändringar lättare kan uppstå.

Exempelvis är långvarig inflammation i tarmen vid inflammatorisk tarmsjukdom och kronisk inflammation i levern kopplade till en ökad risk för vissa cancerformer.

Kronisk inflammation och åldrande

Med stigande ålder ses ofta en ökad låggradig inflammatorisk aktivitet i kroppen. Detta brukar beskrivas med begreppet inflammaging, en sammanslagning av orden inflammation och aging.

Inflammaging innebär att immunförsvaret förändras med åldern och att inflammatoriska signaler kan bli mer långvarigt aktiva. Processen anses vara en del av det biologiska åldrandet och har kopplats till flera åldersrelaterade sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, muskelförlust och nedsatt immunfunktion.

Inflammation är dock bara en av flera faktorer som påverkar biologisk ålder. Genetik, livsstil, hormonella förändringar och andra fysiologiska processer samverkar och påverkar hur kroppen åldras över tid.

Hur mäts inflammation?

Det finns inget enskilt blodprov som kan påvisa alla typer av inflammation, men flera analyser kan ge information om inflammatorisk aktivitet i kroppen.

I forskningssammanhang studeras även inflammatoriska cytokiner som interleukin-6 (IL-6) och tumörnekrosfaktor alfa (TNF-α). Dessa markörer används dock sällan i klinisk rutin utan främst inom forskning och specialistvård.

Vid misstanke om autoimmun sjukdom kan ytterligare analyser vara aktuella, exempelvis ANA, ENA, RF och anti-CCP.

Vad betyder förhöjt CRP?

CRP, C-reaktivt protein, är en av de vanligaste inflammationsmarkörerna i blodet. Värdet kan stiga vid infektioner, inflammatoriska sjukdomar, vävnadsskada och efter operation eller annan belastning på kroppen.

Ett förhöjt CRP betyder att det finns en inflammatorisk reaktion i kroppen, men säger inte i sig vad orsaken är.

Vid låggradig inflammation kan vanligt CRP ibland vara normalt eller bara lätt förhöjt. Då kan hs-CRP ge mer information, särskilt vid bedömning av låggradig inflammatorisk aktivitet och hjärt-kärlrisk.

Hur behandlas kronisk inflammation?

Behandlingen beror på den bakomliggande orsaken. Vid autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar används ofta läkemedel som dämpar immunförsvarets aktivitet eller minskar inflammationen. Om inflammationen orsakas av en infektion, övervikt eller annan bakomliggande faktor riktas behandlingen mot den utlösande orsaken.

Eftersom kronisk inflammation kan ha många olika orsaker är det viktigt att identifiera och utreda bakomliggande faktorer innan behandling påbörjas.

Kan kronisk inflammation förebyggas?

Alla former av kronisk inflammation kan inte förebyggas, men livsstilsfaktorer har stor betydelse för den inflammatoriska belastningen i kroppen. Följande åtgärder kan minska risken för flera inflammationsrelaterade sjukdomar och bidra till en bättre allmän hälsa:

• Regelbunden fysisk aktivitet.
• Hälsosamma matvanor.
• Normal kroppsvikt.
• Rökstopp.
• Tillräcklig sömn.
• Stresshantering.
• Begränsad alkoholkonsumtion.

Vanliga frågor om kronisk inflammation

Kan kronisk inflammation gå över?

Det beror på orsaken. Om inflammationen är kopplad till exempelvis infektion, övervikt, rökning eller annan påverkan kan den ibland minska när orsaken behandlas eller förändras. Vid autoimmuna sjukdomar krävs ofta medicinsk behandling.

Är stress kopplat till inflammation?

Långvarig stress kan påverka immunförsvaret och kroppens inflammatoriska signaler. Stress är sällan den enda orsaken, men kan vara en bidragande faktor tillsammans med sömn, livsstil och bakomliggande sjukdomar.

Vad är skillnaden mellan inflammation och infektion?

Infektion orsakas av mikroorganismer som bakterier, virus eller svamp. Inflammation är kroppens reaktion på en infektion, skada eller annan påverkan. Man kan ha inflammation utan infektion, men infektioner leder ofta till inflammation.

Kan man ha kronisk inflammation utan symtom?

Ja. Låggradig inflammation ger ofta få eller inga tydliga symtom och upptäcks ibland först genom blodprover eller utredning av andra hälsobesvär.

Källor

• Örebro universitet – Vad är inflammation och hur uppkommer den?
• Njurfonden – Om kronisk låggradig inflammation
• Läkartidningen – Inflammation, långvarig trötthet och värk
• Karolinska Institutet – När kroppen angriper sig själv (autoimmunitet)
  
• Karolinska Institutet – Reumatologi och inflammation
  
• Karolinska Institutet – Olika sorters inflammation kan pågå samtidigt vid kronisk tarmsjukdom
  
• Forskning.se – Nyckelmolekyl identifierad som kan stoppa kronisk inflammation
  
• Forskning.se – Övervikt hos unga leder till kronisk inflammation