Lipas

Lipas är ett enzym som hjälper till vid nedbrytning av fett i kroppen. Det produceras främst i bukspottkörteln, men även i mindre mängder i andra delar av matsmältningssystemet, som magen och tarmarna. Lipas bryter ner fetter i maten, vilket gör att de kan tas upp och användas som energi eller lagras i kroppen.

Vad är lipas?

Lipas produceras huvudsakligen av bukspottkörteln som en del av dess exokrina funktion, där körteln tillverkar och utsöndrar matsmältningsenzymer direkt till mag-tarmkanalen. Lipas är specialiserat på att bryta ner triglycerider, den huvudsakliga formen av fett i kosten, genom att spjälka deras esterbindningar och omvandla dem till fria fettsyror och glycerol. Dessa mindre molekyler kan sedan absorberas av tarmen och användas av kroppen som energikälla eller lagras för senare bruk.

Kemiskt fungerar lipas genom att katalysera hydrolysreaktioner, där vattenmolekyler används för att bryta esterbindningarna i triglycerider. Enzymet är aktivt vid gränsytan mellan vatten och fett, vilket gör det särskilt effektivt i den komplexa miljön i tunntarmen.

Fettlösliga näringsämnen

Utan lipas skulle det vara svårt för kroppen att ta upp fettlösliga näringsämnen, som viktiga vitaminer (A, D, E och K), vilket skulle påverka näringsupptaget. En normal funktion av lipas är också viktig för att upprätthålla en balans av blodfetter, vilket kan påverka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Lipas och gallsyror

Lipas samarbetar med gallsyror, som produceras i levern och utsöndras från gallblåsan, för att maximera fettspjälkningen. Gallsyror fungerar som emulgeringsmedel som bryter ner stora fettklumpar till mindre droppar, vilket ökar ytan som är tillgänglig för lipas att verka på. Utan gallsyror skulle lipasens effekt vara betydligt mindre, eftersom enzymet endast kan verka på ytan av fettpartiklar. Tillsammans arbetar lipas och gallsyror med matsmältningen och absorption av fetter i tunntarmen.

Varför är lipas viktigt?

Lipas behövs för kroppens förmåga att bryta ner och absorbera fetter och spelar därför en viktig roll i matsmältningsprocessen. Lipas är också en viktig blodmarkör för att diagnostisera och övervaka sjukdomar i bukspottkörteln som akut och kronisk pankreatit. Förhöjda nivåer av lipas i blodet kan indikera skador eller inflammation i bukspottkörteln, medan låga nivåer kan tyda på nedsatt exokrin funktion hos körteln, exempelvis vid kronisk pankreatit.

Varför tas blodprov för analys av lipas?

Blodprov för analys av lipas används för att undersöka sjukdomar som påverkar bukspottkörtelns exokrina funktion som akut pankreatit, samt vid utredning av andra bukrelaterade sjukdomstillstånd.

Vid akut pankreatit stiger lipasnivåerna i blodet vilket gör att en analys kan ge information om sjukdomens närvaro. Låga nivåer kan indikera kroniska skador på bukspottkörteln, som vid kronisk pankreatit, där körtelns förmåga att producera enzymer successivt försämras.

Lipas kan beställas som ett enskilt lipas prov.

Vad är P-Lipas?

P-Lipas är en laboratorieanalys som mäter koncentrationen av lipas i plasma, den vätska som återstår efter att blodkropparna avlägsnats från ett blodprov genom centrifugering. Plasma innehåller både vatten, proteiner, elektrolyter och koagulationsfaktorer, vilket gör det till ett stabilt provmaterial för många analyser. För analys av lipas används vanligtvis plasma snarare än serum, eftersom koagulationsprocessen kan förändra enzymaktiviteten och påverka noggrannheten i resultaten.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar lipas i plasma.

Vad är referensintervallet för lipas?

Unilabs referensintervall för lipas för män och kvinnor är 0,20 till 0,88 µkat/L.

Karolinskas referensintervall för lipas är 0,20 till 1,00 µkat/L.

SYNLAB anger samma referensintervall som Karolinska.

µkat/L står för mikrokatal per liter.

Vid högt värde

Höga nivåer av lipas i blodet beror ofta på en påverkan på bukspottkörtelns exokrina funktion och kan vara ett tecken på inflammation eller skada i bukspottkörteln.

Den vanligaste orsaken till förhöjda lipasnivåer är akut pankreatit, en inflammatorisk sjukdom där bukspottkörteln skadas och läcker enzymer ut i blodomloppet. Vid akut pankreatit stiger lipasnivåerna snabbt inom några timmar och kan vara förhöjda i flera dagar. Andra tillstånd som kan orsaka höga lipasnivåer är:

• Kronisk pankreatit med återkommande inflammation i bukspottkörteln där lipas under akuta episoder tillfälligt kan stiga
• Gallstenssjukdom där blockering av pankreasgången eller sfinkter Oddi kan öka lipasnivåerna
• Njursvikt där minskad utsöndring av lipas kan leda till ackumulering i blodet
• Bukspottkörteltumörer kan störa bukspottkörtelns funktion och orsaka förhöjda lipasnivåer
• Mag-tarmtillstånd som perforerat magsår, tarmobstruktion eller inflammatorisk tarmsjukdom
• Trauma eller skada på bukspottkörteln eller buken kan också leda till höga nivåer

Eftersom höga lipasnivåer inte är specifika för en viss sjukdom behöver resultaten tolkas tillsammans med andra värden, bilddiagnostik och symtom. Vid misstänkt pankreatit eller andra bukspottkörtelrelaterade tillstånd kan ytterligare tester, som amylas eller bilddiagnostik, behövas.

Vid lågt värde

Låga nivåer av lipas i blodet kan bero på en nedsatt exokrin funktion i bukspottkörteln, vilket innebär att bukspottkörteln producerar otillräckliga mängder matsmältningsenzymer. Detta kan förekomma vid kronisk pankreatit, där bukspottkörteln successivt skadas och förlorar sin förmåga att producera enzymer. Det kan också ses vid cystisk fibros eller efter kirurgiska ingrepp som påverkar bukspottkörteln.

Brist på lipas påverkar kroppens förmåga att bryta ner och absorbera fett från kosten, vilket kan leda till symtom som fettrik avföring (steatorré), viktminskning och näringsbrist, särskilt av fettlösliga vitaminer som A, D, E och K. Om låga lipasnivåer upptäcks kan ytterligare tester behövas för att utvärdera bukspottkörtelns exokrina funktion och eventuellt andra relaterade tillstånd. Behandlingen kan inkludera enzymtillskott för att stödja matsmältningen.