Vad gör gallan och gallsyror?

Gallan hjälper kroppen att ta hand om fett från maten. När du äter, särskilt en måltid som innehåller fett, töms galla ut i tunntarmen. Där finfördelar gallan fettet så att matsmältningsenzymer lättare kan bryta ner det och kroppen kan ta upp näringen.

Vad är galla?

Galla är en gulgrön vätska som bildas i levern. Den innehåller bland annat vatten, salter, gallfärgämnen, kolesterol och gallsyror. Gallan transporteras från levern via gallgångarna och lagras ofta i gallblåsan mellan måltiderna.

Vad är gallsyror?

Gallsyror är ämnen i gallan som har en särskilt viktig roll vid nedbrytning och upptag av fett. De fungerar ungefär som ett biologiskt diskmedel. De hjälper till att dela upp större fettdroppar i mindre delar så att enzymer från bukspottkörteln kan arbeta mer effektivt.

Var bildas galla och gallsyror?

Galla bildas i levern. Gallsyror bildas också i levern, från kolesterol. Efter att de har bildats utsöndras de med gallan till tarmen, där de hjälper till vid matsmältningen.

Vad gör gallblåsan?

Gallblåsan fungerar som en liten lagringsplats för galla. När du inte äter kan gallan samlas och koncentreras i gallblåsan. När du sedan äter, särskilt fettrik mat, drar gallblåsan ihop sig och pressar ut galla till tolvfingertarmen.

Behöver man gallblåsan?

Man kan leva utan gallblåsa. Om gallblåsan opereras bort fortsätter levern att bilda galla, men gallan lagras inte på samma sätt. I stället rinner den mer kontinuerligt från levern till tarmen. De flesta kan äta normalt efter en tid, men vissa kan bli känsligare för mycket fet mat.

Hur hjälper gallan kroppen att ta upp vitaminer?

Eftersom gallan hjälper kroppen att ta upp fett bidrar den också till upptaget av fettlösliga vitaminer. Det gäller vitamin A, D, E och K. Om gallflödet är kraftigt påverkat kan upptaget av dessa vitaminer försämras.

Vad händer med gallsyrorna efter att de har använts?

De flesta gallsyror återanvänds. Efter att de har hjälpt till med fettspjälkningen i tunntarmen tas de upp igen längre ner i tarmen och transporteras tillbaka till levern via blodet. Detta kallas det enterohepatiska kretsloppet.

Kan gallsyror påverka tarmen?

Ja. Gallsyror behövs i tunntarmen, men om för mycket gallsyror når tjocktarmen kan de irritera tarmslemhinnan och bidra till lös avföring eller diarré. Detta kallas ibland gallsyrediarré eller gallsyremalabsorption.

Vad är gallsyrediarré?

Gallsyrediarré innebär att för mycket gallsyror hamnar i tjocktarmen. Där kan de dra till sig vätska och påverka tarmens rörelser, vilket kan ge vattnig eller återkommande diarré. Tillståndet kan ibland ses efter operation av gallblåsan, vid vissa tarmsjukdomar eller när återupptaget av gallsyror i tunntarmen inte fungerar som det ska.

Vad är gallsten?

Gallstenar är hårda utfällningar som kan bildas i gallblåsan eller gallgångarna. De består ofta av kolesterol eller gallfärgämnen. Många har gallsten utan att märka det, men om en sten fastnar kan den orsaka smärta, illamående och ibland inflammation.

Varför får man ont av gallsten?

Smärtan uppstår ofta när gallblåsan drar ihop sig för att tömma galla, men en sten blockerar vägen. Då kan trycket öka i gallblåsan eller gallgångarna, vilket kan ge kraftig smärta under höger revbensbåge eller högt upp i magen.

Kan gallan påverka avföringens färg?

Ja. Gallfärgämnen bidrar till avföringens bruna färg. Om gallan inte når tarmen som den ska kan avföringen bli ljus, gråaktig eller kittfärgad. Det kan vara ett tecken på hinder i gallvägarna och bör bedömas av vården.

Kan gallan påverka urinens färg?

Ja. Vid problem med gallflödet kan gallfärgämnet bilirubin ansamlas i kroppen och utsöndras via urinen. Då kan urinen bli mörkare än vanligt. Om mörk urin förekommer tillsammans med gul hud, gula ögonvitor eller ljus avföring bör man kontakta vården.

Vad händer om gallan inte når tarmen?

Om gallan inte kan rinna ut i tarmen kan kroppen få svårare att bryta ner och ta upp fett. Det kan ge fettrik, illaluktande eller svårspolad avföring. Det kan också påverka upptaget av fettlösliga vitaminer och leda till symtom som klåda, gulfärgning av huden eller mörk urin beroende på orsaken.

Är galla samma sak som magsyra?

Nej. Galla och magsyra är helt olika saker. Magsyra bildas i magsäcken och hjälper bland annat till att bryta ner mat och döda mikroorganismer. Galla bildas i levern och hjälper framför allt till med nedbrytning och upptag av fett i tarmen.

Kan galla komma upp i magen?

Ja, ibland kan galla backa upp från tunntarmen till magsäcken. Det kallas gallreflux. Det är inte samma sak som vanlig sur reflux, där magsyra kommer upp i matstrupen, men symtomen kan ibland likna varandra.

Vad är skillnaden mellan galla, gallsyra och gallsalt?

Galla är själva vätskan som bildas i levern. Gallsyror är en viktig grupp ämnen i gallan som hjälper kroppen att hantera fett. Gallsalter är former av gallsyror som är särskilt effektiva i tarmens miljö och gör att fett kan finfördelas och tas upp bättre.

Kan kosten påverka gallan?

Kosten kan påverka hur mycket gallblåsan behöver arbeta. Fet mat stimulerar gallblåsan att tömma sig. För de flesta är det normalt och nödvändigt, men personer med gallstensbesvär eller efter galloperation kan ibland märka att mycket fet mat ger obehag eller lösare avföring.

Vilka blodprover används för att undersöka gallblåsan och gallan?

Blodprover kan ge viktig information om gallflödet och om gallvägarna fungerar normalt. De vanligaste analyserna är ALP, GT (GGT), bilirubin och konjugerat bilirubin. Förhöjda värden kan ses vid exempelvis gallsten, inflammation eller andra tillstånd som påverkar gallgångarna. Även leverprover som ALAT och ASAT analyseras ofta eftersom levern producerar gallan. I vissa situationer kan även gallsyror i blodet analyseras.

När bör man söka vård för gallbesvär?

Man bör kontakta vården vid återkommande eller kraftig smärta högt upp i magen eller under höger revbensbåge, särskilt om smärtan kommer efter måltid. Sök vård snabbt vid feber, gula ögonvitor, gul hud, mörk urin, ljus avföring eller ihållande kraftig buksmärta.

Se alla blodprov för specifika organ

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.