Zink (Zn)

Zink (Zn) är ett livsnödvändigt mineral som kroppen behöver för att utföra många biologiska funktioner. Zink behövs bland annat för immunförsvaret, sårläkning, celltillväxt och produktion av enzymer och hormoner. Eftersom kroppen inte kan lagra zink effektivt, måste det tillföras regelbundet via kosten.

Zink finns främst i animaliska livsmedel som kött och skaldjur, men också i växtbaserade källor som nötter och frön.

Vad är zink?

I grunden är zink ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Zn som behövs för över hundra olika kroppsfunktioner. Mineralet finns i alla celler i kroppen, men mest i olika organ, och ingår i över 300 enzymer som är involverade i olika biologiska processer, som metabolism av proteiner, kolhydrater och fetter. Det behövs också för att immunsystemet ska fungera normalt och för att bibehålla friska hud-, hår- och nagelceller. Zink har en roll i hormonproduktion av till exempel insulin och könshormoner.

I kroppen förekommer zink huvudsakligen som joner (Zn²⁺), men deltar inte i redoxreaktioner (till skillnad från järn och koppar), vilket gör det till en stabil jon som används i kroppen utan att orsaka oxidativ stress. Zink är en så kallad övergångsmetall och har en tvåvärd positiv laddning i sina biologiskt aktiva former (Zn²⁺). Det fungerar som kofaktor i enzymatiska reaktioner genom sin förmåga att binda till proteiner och delta i katalytiska och strukturella processer. Det bildar starka bindningar med aminosyror som histidin och cystein, vilket gör att det kan stabilisera proteiner och enzymers aktiva ytor.

Essentiellt spårämne

Zink är ett essentiellt spårämne, vilket innebär att det inte kan syntetiseras av kroppen och därför måste tillföras via kosten. Det är inblandat i ett stort antal biologiska processer och behövs både för strukturella och funktionella mekanismer.

Enzymfunktion

Zink fungerar som en kofaktor för hundratals enzymer som deltar i metaboliska reaktioner, inklusive:

  • Nedbrytning av kolhydrater, proteiner och fetter
  • Produktion av DNA och RNA genom att stabilisera enzymers struktur och reaktivitet
  • Antioxidativa funktioner, som att aktivera enzymet superoxiddismutas (SOD), vilket skyddar celler från oxidativ stress

Immunförsvar

Zink behövs för immunsystemets funktion. Det stöder produktionen och aktiveringen av vita blodkroppar och spelar en roll i inflammationskontroll. Brist på zink kan leda till nedsatt immunförsvar och ökad känslighet för infektioner.

Celldelning och tillväxt

Zink är en komponent i DNA-syntes och celldelning. Det är särskilt viktigt under perioder av snabb tillväxt, som under barndom, graviditet och sårläkning. Zink påverkar även cellens apoptos, en process där skadade eller oanvändbara celler tas bort.

Hormonell reglering

Zink bidrar till produktionen och regleringen av hormoner, inklusive insulin, tillväxthormon och könshormoner som testosteron. Det hjälper till att reglera sköldkörtelhormonernas funktion, vilket påverkar ämnesomsättningen.

Strukturell stabilitet

Zink stabiliserar proteiner och cellmembran genom att förhindra nedbrytning av dessa strukturer under oxidativ stress. Det är också viktigt för bildandet av zinkfingrar, små proteinstrukturer som möjliggör DNA-bindning och reglering av genuttryck.

Absorption och lagring

Zink absorberas huvudsakligen i tunntarmen. Upptaget regleras av specifika proteiner som transporterar zink in i och ut ur cellerna, inklusive metallotioneiner och zinktransportörer (ZIP och ZnT-familjerna). Zink lagras i små mängder i levern, musklerna, skelettet och andra vävnader, men måste tillföras regelbundet via kosten eftersom kroppen inte har ett omfattande zinkförråd.

Brist och toxicitet

Zinkbrist kan orsaka symtom som försämrad sårläkning, nedsatt immunförsvar, håravfall och smakförändringar. Det är vanligare vid malnutrition, kroniska sjukdomar eller sjukdomar som påverkar tarmens funktion.

Zinköverskott är sällsynt, men kan uppstå vid överdrivet intag av kosttillskott. Det kan leda till illamående, magbesvär och minskad upptagning av andra viktiga mineraler.

Källor till zink

Zink finns naturligt i animaliska livsmedel som kött, skaldjur och mejeriprodukter samt i vegetabiliska källor som fullkorn, nötter och baljväxter. Biotillgängligheten är dock högre från animaliska produkter.

Varför är zink viktigt?

Analys av zink är viktigt för att bedöma kroppens zinkstatus och identifiera eventuella obalanser som brist eller överskott, som kan påverka hälsan negativt. Zinkbrist kan bidra till eller förvärra tillstånd som inflammatoriska sjukdomar, diabetes, leversjukdomar och genetiska sjukdomar som Acrodermatitis enteropathica. Vid behandling med zinktillskott kan analysen användas för att övervaka zinknivåerna och säkerställa att de ligger inom hälsosamma gränser.

Zink hjälper immunsystemet att bekämpa infektioner genom att stödja produktionen av vita blodkroppar, särskilt T-celler, som är involverade i att bekämpa virus och bakterier. Det är också viktigt för celltillväxt och reparation, varför det behövs för sårläkning och för att stödja kroppens regenerativa processer. Zink är även nödvändigt för hudens hälsa och spelar en roll i hårväxt och hudläkning. Zink spelar också en roll i hjärnans funktion och har visat sig vara viktigt för minne, inlärning och kognitiv hälsa. Det är involverat i produktionen och regleringen av flera hormoner och är också en antioxidant som hjälper till att skydda cellerna mot skador från fria radikaler, vilket kan ha betydelse för att förebygga vissa sjukdomar.

Varför tas blodprov för analys av zink?

Ett blodprov för zink används för att utvärdera zinknivåerna i kroppen, särskilt vid misstanke om brist eller överskott. Zinkbrist kan uppstå vid otillräckligt intag, dåligt upptag i tarmen (t.ex. vid Crohns sjukdom eller celiaki) eller ökad förlust av zink (t.ex. vid vissa njursjukdomar eller långvarig diarré). Zinknivåer kan också mätas för att övervaka patienter som får zinktillskott eller för att utreda långvariga problem som kan kopplas till zinkbrist, som återkommande infektioner eller hudproblem.

Höga nivåer är ovanligt, men kan förekomma vid överdriven användning av zinktillskott, vilket kan leda till negativa effekter som illamående, magbesvär och störningar i kopparbalansen i kroppen.

Blodprov för zink kan beställas som ett enskilt zinktest. Zink ingår också i vitamin & mineraltestet samt i vegetarian & vegantestet.

Totala zinknivåer

Blodprov för zink är ett grovt mått på kroppens totala zinknivåer, eftersom större mängder zink finns lagrat i muskel- och benvävnader. Detta innebär att en långsamt utvecklad zinkbrist kan vara svår att upptäcka enbart genom serumnivåer.

I plasma är cirka två tredjedelar av zink bundet till albumin och en tredjedel till α2-makroglobulin, vilket gör det viktigt att bedöma zinknivåerna i relation till dessa proteiner.

Vad är S-zink?

S-zink är en analys som mäter halten av zink i blodets serum, vilket är den vätska som återstår efter att blodet har koagulerat och blodceller samt koagulationsfaktorer har avlägsnats. Serum innehåller de lösta ämnen som cirkulerar i blodet, vilket gör det till en lämplig provtyp för att mäta mineraler som zink.

Analys av zink i serum (S-zink) görs för att bedöma kroppens zinkstatus och identifiera eventuella obalanser, som brist eller överflöd av zink.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar zink i serum.

Faktorer som kan påverka analysen

Zink förekommer i relativt höga koncentrationer i miljön, vilket ökar risken för kontamination vid provtagning. Hemolys, som innebär att röda blodkroppar bryts ner under provtagning, kan leda till falskt förhöjda zinkvärden. Dessutom kan användningen av EDTA som antikoagulant störa analysen genom att binda zink, vilket ger felaktiga resultat.

Vid akutfasreaktioner kan zinkvärden sjunka, vilket bör beaktas vid tolkning av resultat.

För en korrekt bedömning av zinkstatus bör provtagning och analys utföras med noggrannhet, och resultaten bör tolkas i kliniskt sammanhang med hänsyn till anamnes och andra laboratorievärden.

Vad är referensintervallet för zink?

Referensintervallet för zink är mellan 8 till 17 µmol/L enligt Unilabs.

Karolinskas referensintervall för zink är 10 till 17 µmol/L

SYNLABs referensintervall för zink är 8 till 18 µmol/L.

µmol/L står för mikromol per liter.

Vid högt värde

Konsumtion eller exponering av för stora mängder zink kan leda till ataxi (koordinationsstörning) och trötthet. När det finns för mycket zink i blodet under längre tid kan det leda till att både järn-, och kopparkoncentrationen i blodet minskar, vilket i sin tur kan leda till olika problem som exempelvis blodbrist.

Förhöjt värde av zink kan öka kolesterolet i blodet, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Höga zinkhalter i blodet kan även bero på problem med ämnesomsättningen i kroppen. Vid höga zinkhalter under lång tid kan det till exempel visa sig som problem med att röra sig och problem med finmotoriken.

Zinkförgiftning ge symtom som metallsmak, illamående, kräkningar, diarré och muskelvärk (myalgi).

Vid lågt värde

Ett lågt zinkvärde indikerar att kroppen har otillräckliga nivåer för att upprätthålla sina normala funktioner. Orsaker till lågt zinkvärde kan vara:

  • En ensidig kost, särskilt hos personer som följer vegetariska eller veganska dieter, eftersom zink finns i högre koncentration i animaliska livsmedel
  • Malabsorption då sjukdomar som celiaki, Crohns sjukdom och andra tillstånd som påverkar tarmens förmåga att ta upp näringsämnen kan försvåra zinkupptaget
  • Ökad förlust som vid kronisk diarré, kraftig svettning, eller sjukdomar som orsakar ökad zinkförlust genom urin eller avföring
  • Kroniska sjukdomar som njursjukdomar
  • Långvarig användning av vissa läkemedel som diuretika eller penicillamin
  • Ökat behov under perioder av snabb tillväxt, som under barndom eller graviditet, eller vid återhämtning från sjukdomar

Symtom på zinkbrist är:

  • Försämrad sårläkning och långsam återhämtning från skador
  • Håravfall och spröda naglar
  • Nedsatt immunförsvar med ökad infektionsrisk
  • Hudproblem som utslag eller inflammation
  • Förändrat smak- och luktsinne
  • Neurologiska problem
  • Nedsatt mörkerseende
  • Försämrad tillväxt och utveckling hos barn
  • Fördröjd sexuell mognad hos ungdomar

För att behandla zinkbrist kan kostförbättringar med ett ökat intag av zinkrika livsmedel som kött, skaldjur, nötter, frön och baljväxter vara effektiva. Vid allvarlig brist kan läkare ordinera zinktillskott för att snabbt återställa nivåerna. Dessutom är det viktigt att behandla eventuella underliggande orsaker som sjukdomar som påverkar upptag eller förlust av zink, för att förhindra att bristen återkommer.

Om zinkbrist inte åtgärdas kan det leda till komplikationer som kroniska hudproblem, långvariga infektioner, försämrad tillväxt hos barn och hos vuxna och en ökad risk för kroniska sjukdomar relaterade till ett nedsatt immunförsvar.