ASAT

ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett protein och ett enzym som förekommer i flera av kroppens organ, främst i levern, men också i hjärtat och skelettmusklerna. I levern finns ASAT både i cytoplasman och mitokondrierna, vilket speglar dess roll i cellens ämnesomsättning.

ASAT kan mätas i blodet, där dess nivåer normalt är låga. Vid skador eller sjukdomar som påverkar levern, hjärtat eller musklerna frigörs ASAT från skadade celler och nivåerna i blodet stiger. Ju större skadan eller sjukdomen är, desto högre blir ASAT-värdet i blodet, vilket gör det till en användbar markör vid utredning av olika tillstånd.

Vad är ASAT?

ASAT är ett protein som fungerar som ett enzym i kroppen då det är involverat i kroppens metabolism och används för att omvandla aminosyror till energi. ASAT katalyserar överföringen av en aminogrupp från aminosyran aspartat till alfa-ketoglutarat, vilket bildar glutamat och oxaloacetat. Denna process behövs i kväveomsättningen och energiproduktionen i cellerna.

ASAT som protein består av två identiska subenheter, var och en byggd av en kedja av aminosyror. Det är ett så kallat pyridoxalfosfatberoende enzym, vilket innebär att det behöver en aktiv form av vitamin B6 (pyridoxalfosfat) som en kofaktor för att fungera. Kofaktorn binder till enzymet och deltar i överföringen av aminogrupper mellan molekyler, vilket gör enzymet viktigt för transaminering.

ASAT förekommer normalt i låga nivåer i blodet, men skador på levern, hjärtat eller musklerna kan orsaka en frisättning av ASAT i blodomloppet, vilket leder till förhöjda nivåer. Eftersom ASAT finns i flera vävnader är det inte en specifik markör för leversjukdom, men används ofta tillsammans med andra tester, som ALAT, för att få en mer komplett bild av leverns och andra organs hälsa.

Varför är analys av ASAT viktigt?

Analys av ASAT är viktig eftersom det hjälper till att identifiera och övervaka skador på organ som levern, hjärtat och musklerna. Förhöjda nivåer av ASAT kan indikera tillstånd som leverinflammation (hepatit), hjärtinfarkt eller muskelskador. Genom att jämföra ASAT-nivåer med ALAT-nivåer kan man också få en förståelse av om problemet är specifikt relaterat till levern eller andra organ. ASAT är en ofta en del av utredningar vid misstanke om sjukdomar som påverkar flera av kroppens vävnader.

Analys av ASAT används också vid övervakning av personer med en känd leversjukdom, som cirros eller hepatit, och för att bedöma alkoholrelaterade leverskador, där ASAT ofta är mer förhöjt än ALAT. ASAT kan även tas vid långvarig användning av läkemedel som kan påverka levern eller som del av en rutinmässig utredning om levervärden är avvikande.

Varför tas blodprov för analys av ASAT?

Blodprov för ASAT utförs för att kontrollera om det förekommer sjukdom eller skador på levern. Analys sker ofta även av alaninaminotransferas (ALAT).

ASAT test används ofta vid symtom som gulsot, trötthet, buksmärtor eller muskelsvaghet. Det är också en del av utredningar vid misstanke om hjärtinfarkt eller muskelskador, särskilt vid symtom som bröstsmärtor eller muskelsmärtor. ASAT-analysen används också för att följa upp personer som behandlas för leversjukdomar eller tar läkemedel som kan påverka leverfunktionen.

Olika typer av sjukdomar påverkar ASAT, ALAT och andra levervärden på olika sätt. Det är vanligt att bara ta blodprov för ASAT- och ALAT-värden, men vid en mer fullständig undersökning tas ofta blodprov för alkalisk fosfatas (ALP), gamma-glutamyltransferas (GGT) och bilirubin.

ASAT ingår i hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt ASAT prov.

Kvoten mellan ASAT och ALAT

Man kan då få fram en ASAT/ALAT-kvot, ett värde som kan visa ifall levern har skador som är alkoholrelaterade. En förhöjd ASAT/ALAT-kvot, där ASAT-nivåerna är högre än ALAT-nivåerna, kan tyda på alkoholrelaterad leverskada som till exempel alkoholcirros. Om ALAT är högre än ASAT kan det i stället tyda på andra typer av leverskador som viral hepatit eller fettlever.

Vad är P-ASAT och S-ASAT?

P-ASAT (plasma-ASAT) och S-ASAT (serum-ASAT) är analyser som mäter nivåerna av ASAT i blodet.

P-ASAT mäts i plasma, som är den vätska som återstår efter att blodkropparna avlägsnats men där koagulationsfaktorerna är kvar. Plasma används i analyser där man vill inkludera koagulationsfaktorer för en mer omfattande bedömning av blodets sammansättning.

S-ASAT mäts i serum, vilket är den vätska som återstår efter att blodet har koagulerat och koagulationsfaktorerna har tagits bort. Serum används ofta i analyser där koagulationsfaktorer inte är relevanta för utvärderingen.

Trots skillnaden i provhantering är ASAT-nivåerna i plasma och serum vanligtvis lika, och båda metoderna används för att utreda leversjukdomar, hjärtsjukdomar eller muskelskador. Vilken analys som används beror oftast på laboratoriets rutiner och metoder för provbearbetning.

Vad är referensintervallet för ASAT?

Referensintervallet för ASAT varierar beroende på kön och laboratoriets referensintervall.

Referensintervallet för kvinnor 18 år eller äldre är mindre än 0,61 µkat/L , och för män 18 år eller äldre mindre än 0,76 µkat/L enligt Karolinska.

SYNLAB anger samma referensintervall som Karolinska.

Unilabs referensintervall skiljer sig något från detta och är ett värde på mellan 0,25 till 0,60 µkat/L för kvinnor 18 år eller äldre, och 0,25 till 0,75 µkat/L för män 18 år eller äldre.

µkat/L står för mikrokatal per liter.

Om ASAT-värdet ligger inom detta intervall, anses det inte vara någon pågående skada på levern eller andra organ där ASAT finns.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av ASAT kan indikera olika typer av vävnadsskador och är särskilt kopplade till skador på levern och musklerna. En förhöjd ASAT-nivå ses ofta vid leverparenkymskada, där leverceller har skadats och enzymet frigörs i blodomloppet. Det kan också uppstå vid skelettmuskeltrauma, där muskelskador leder till frisättning av ASAT, samt vid muskeldystrofi, en grupp sjukdomar som orsakar progressiv muskelsvaghet och skador.

Andra tillstånd där förhöjt ASAT kan observeras är vid leverfibros och leverhypoxi, som kan uppstå sekundärt till hjärtsvikt när syretillförseln till levern är otillräcklig. Vid alkoholrelaterad leverskada som alkoholcirros, stiger ASAT ofta mer än ALAT, vilket är en karakteristisk markör för denna typ av skada. Denna skillnad mellan ASAT och ALAT används kliniskt för att identifiera alkoholbetingad leverskada.

ASAT används tillsammans med ALAT (alaninaminotransferas) som del av en bredare bedömning av leverpåverkan och leverfibros. Dessa enzymer ingår i den diagnostiska algoritmen FIB-4, som är ett verktyg för att uppskatta graden av leverfibros. Detta test används särskilt för att utvärdera patienter med kroniska leversjukdomar som hepatit eller alkoholinducerad leverskada.

Vid lågt värde

Låga nivåer av ASAT är normalt och tyder på att levern fungerar som den ska. Mycket låga nivåer har sällan någon klinisk betydelse, men kan i sällsynta fall ses vid brist på vitamin B6, som är nödvändig för enzymets aktivitet.