Funktionellt järnbrist-test

Frågor och svar

Om provet

För vem passar Funktionellt järnbrist-test?

Funktionellt järnbrist-test passar dig som vill få en fördjupad bild av kroppens järnstatus och undersöka om järnbrist eller nedsatt tillgänglighet av järn kan bidra till exempelvis trötthet, orkeslöshet eller nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Testet kan vara särskilt relevant när man vill bedöma järnstatus mer ingående än genom enbart järn och ferritin. Genom att även analysera transferrin, transferrinmättnad (TSAT), löslig transferrinreceptor (sTfR), CRP och blodstatus med RDW ges ett bredare underlag för bedömning av kroppens järnstatus.

Vad innebär funktionell järnbrist?

Funktionell järnbrist innebär att kroppen kan ha järn lagrat i sina depåer samtidigt som tillgängligheten av järn för celler och vävnader är otillräcklig. Detta kan bland annat förekomma i samband med inflammation, då kroppens reglering av järn förändras och mindre järn blir tillgängligt för bland annat bildningen av röda blodkroppar.

Ferritin kan samtidigt stiga vid inflammation. Ett normalt eller förhöjt ferritinvärde utesluter därför inte alltid en nedsatt tillgänglighet av järn. Genom att bedöma flera järnmarkörer tillsammans med CRP går det att få en mer nyanserad bild av järnstatus.

Vad är tecken på järnbrist?

Järnbrist kan bland annat ge trötthet, orkeslöshet, nedsatt koncentrationsförmåga, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och försämrad fysisk prestationsförmåga. Symtomen varierar mellan individer och kan även ha många andra orsaker.

Vad kan orsaka järnbrist?

Järnbrist kan uppstå när kroppen förlorar mer järn än den får i sig eller kan ta upp. Vanliga orsaker är blodförlust, exempelvis vid rikliga menstruationer, otillräckligt järnintag eller nedsatt upptag av järn från mag-tarmkanalen. Behovet av järn ökar även under exempelvis graviditet.

Vid funktionell järnbrist kan problemet i stället vara att järn finns lagrat i kroppen, men inte är tillräckligt tillgängligt för kroppens behov. Detta kan bland annat förekomma vid inflammatoriska tillstånd.

Om provtagningen

Hur tas provet?

Provet tas som ett venöst blodprov i armen och skickas därefter till laboratorium för analys.

Behöver jag tänka på något inför provtagningen?

Testet bör tas på fastande mage. Det innebär att du inte ska ha ätit något under minst 10 timmar före provtagningen. Vatten går bra att dricka. Blodprovet bör tas före kl. 10 på morgonen eftersom framför allt järn kan variera under dygnet.

Ta med giltig legitimation till provtagningen. Du behöver inte ta med någon remiss eftersom den skickas digitalt till provtagningsstället i samband med din beställning från Medisera.

I vilka städer kan provtagning genomföras?

Medisera samarbetar med provtagningsställen från Umeå i norr till Malmö i söder. Med vår sökfunktion kan du enkelt hitta ditt närmaste provtagningsställe. Här hittar du alla provtagningsställen.

Hur länge är en remiss aktiv?

När en provtagning beställs via Medisera.se skickas automatiskt en digital remiss till det valda provtagningsstället. Remissen är giltig i 3 månader och provtagningen behöver genomföras inom denna tid.

Om resultatet

Hur bedöms järnstatus i testet?

Järnstatus bedöms genom flera kompletterande analyser: järn, ferritin, transferrin, transferrinmättnad (TSAT) och löslig transferrinreceptor (sTfR). Dessutom analyseras CRP och blodstatus inklusive RDW.

Ferritin ger information om kroppens järndepåer, medan transferrin och transferrinmättnad bidrar med information om transporten och tillgängligheten av järn i blodet. Löslig transferrinreceptor (sTfR) kan ge ytterligare information om kroppens behov av järn och påverkas generellt mindre av inflammation än ferritin.

CRP används för att identifiera tecken på inflammation som kan påverka tolkningen av framför allt ferritin. Blodstatus med bland annat hemoglobin, MCV, MCH och RDW ger samtidigt information om de röda blodkropparna och om en eventuell järnbrist har börjat påverka blodbildningen.

Vad innebär normala värden?

Värden inom respektive referensintervall talar generellt för att de enskilda markörerna inte uppvisar någon tydlig avvikelse. Järnstatus bör dock bedömas utifrån helheten eftersom olika markörer beskriver olika delar av kroppens järnomsättning.

Ferritin speglar framför allt kroppens järndepåer, medan transferrinmättnad visar hur stor andel av transferrinet som transporterar järn. sTfR ger kompletterande information om cellernas järnbehov. CRP hjälper till att bedöma om inflammation kan påverka tolkningen av ferritin.

Ett normalt hemoglobinvärde utesluter inte tidig järnbrist. Förändringar i järnstatus kan uppstå innan järnbristen har utvecklats till järnbristanemi och börjat sänka hemoglobinet.

Vad innebär avvikande värden?

Avvikande värden behöver bedömas tillsammans eftersom ingen enskild analys ger hela bilden av kroppens järnstatus. Lågt ferritin talar vanligtvis för minskade järndepåer, medan ferritin kan vara normalt eller förhöjt vid inflammation trots att tillgängligheten av järn är nedsatt.

Låg transferrinmättnad (TSAT) kan tyda på att mängden tillgängligt järn i blodet är låg. Förhöjd löslig transferrinreceptor (sTfR) kan ses när cellernas behov av järn ökar och kan därför bidra till att identifiera järnbrist även när ferritin är svårtolkat.

Ett förhöjt CRP kan tyda på en pågående inflammatorisk process och är relevant eftersom inflammation kan höja ferritin och samtidigt minska tillgängligheten av järn.

Förändringar i blodstatus kan ge ytterligare information. Lågt hemoglobin kan tyda på anemi, medan lågt MCV och MCH kan förekomma vid järnbristanemi. RDW visar variationen i de röda blodkropparnas storlek och kan förändras när produktionen av röda blodkroppar påverkas.

Avvikande järnmarkörer kan ha flera orsaker och behöver därför alltid bedömas tillsammans med övriga provresultat, symtom och medicinsk bakgrund.

Hur kan järnstatus påverkas?

Järnstatus påverkas bland annat av kost, kroppens järnbehov, blodförluster och förmågan att ta upp järn från mag-tarmkanalen. Järn finns bland annat i kött, fisk och ägg samt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och frön.

C-vitamin kan förbättra upptaget av järn från vegetabiliska livsmedel, medan exempelvis kaffe och te i samband med måltid kan minska upptaget. Vid konstaterad järnbrist är det viktigt att även försöka identifiera orsaken till bristen.

Går det att följa järnstatus över tid?

Ja. Dina analyssvar sparas i Min Journal på Medisera.se. Du kan därmed logga in och jämföra dina resultat med tidigare provtagningar för att följa förändringar i järnstatus över tid.