GGT – Gamma-Glutamyl Transferase

Gamma-Glutamyl Transferase (GGT) är ett enzym som främst finns i levern, men också i njurarna, bukspottkörteln och gallvägarna. GGT är en känslig markör för att upptäcka lever- och gallvägssjukdomar. Förhöjda nivåer av GGT ses vid flera tillstånd som påverkar leverfunktionen, inklusive alkoholmissbruk, gallstas och leversjukdomar. Ett blodprov för GGT används ofta för att utreda misstänkta lever- och gallvägssjukdomar.

Vad är GGT?

Gamma-glutamyl transferas (GGT) är ett enzym som är viktig i kroppens metabolism av aminosyror och glutation, som är en viktig antioxidant. GGT är särskilt involverat i transporten av aminosyror över cellmembranen och i återanvändningen av glutation, vilket behövs för att skydda celler mot oxidativ stress och stödja leverns avgiftningsprocesser. Enzymet finns naturligt i flera organ, inklusive levern, njurarna och bukspottkörteln, men de högsta koncentrationerna finns i levern.

Kemiskt fungerar GGT genom att katalysera överföringen av gamma-glutamylgruppen från glutation till andra molekyler, vilket underlättar transporten av aminosyror in i cellerna. Detta är en viktig del av cellernas förmåga att upprätthålla sin metabolism och skydda sig mot skadliga ämnen. Glutation är särskilt viktigt för avgiftning av toxiner och droger i levern, och GGT bidrar till att säkerställa en kontinuerlig tillgång till denna antioxidant genom att bryta ner dess komponenter och återanvända dem.

GGT och leverns hälsa

När levern eller gallvägarna skadas, till exempel vid alkoholmissbruk, gallstas, fettlever eller leversjukdomar, frigörs GGT i blodet. Detta leder till förhöjda nivåer som kan upptäckas genom ett blodprov. GGT är särskilt känsligt för påverkan på lever och gallvägar. GGT tas ofta tillsammans med andra levermarkörer som ALP (alkaliskt fosfatas).

Varför är GGT viktigt?

GGT är viktigt eftersom det ger information om leverns och gallvägarnas hälsa. Avvikande värden av GGT kan indikera tillstånd som:

• Leversjukdomar då förhöjda nivåer kan vara tecken på leverinflammation, fettlever, cirros eller hepatit
• Gallvägsproblem då GGT-nivåer kan öka vid blockeringar i gallgångarna, som gallstenar eller tumörer
• Alkoholmissbruk då GGT är en särskilt känslig markör för levern som kan öka vid överdriven alkoholkonsumtion
• Medicinering då vissa läkemedel kan påverka GGT-nivåerna

Normala nivåer av GGT varierar beroende på ålder, kön och laboratorieintervall, men höga nivåer är ofta kopplade till leversjukdomar eller andra tillstånd som påverkar gallvägarna.

Varför tas blodprov för att mäta GGT?

Blodprov för GGT tas för att utreda misstänkta lever- eller gallvägsproblem, särskilt när symtom som buksmärta, gul hud (gulsot) eller mörk urin förekommer. Det används också som ett komplement till andra leverprover för att fastställa om förhöjda ALP-nivåer beror på levern eller skelettet, eftersom GGT-nivåerna inte påverkas av bensjukdomar.

GT-testet är också användbart för att upptäcka leverskada orsakad av alkoholmissbruk och för att övervaka patienter med kända leversjukdomar eller risk för leverkomplikationer. Det är dock inte specifikt för en viss typ av leversjukdom, vilket innebär att förhöjda värden alltid bör utvärderas tillsammans med andra prover och klinisk status.

GGT ingår i leverprovet och kan beställas som ett enskilt GT prov.

Vad är P-GGT?

P-GGT mäter koncentrationen av gamma-glutamyl transferas i plasma, den vätska som återstår efter att blodkropparna avlägsnats genom centrifugering, men där koagulationsfaktorerna fortfarande finns kvar. Plasma är ett stabilt provmaterial som ofta används i kliniska analyser, särskilt när man behöver en snabb och praktisk metod för att mäta enzymnivåer.

Vad är S-GGT?

S-GGT mäter samma enzym som P-GGT, men i serum, vilket är den vätska som återstår efter att blodet har fått koagulera och koagulationsfaktorerna har avlägsnats. Serum är ett vanligt provmaterial inom klinisk kemi. Skillnaden mellan P-GGT och S-GGT ligger i provberedningen, men de ger i praktiken mycket likvärdiga resultat.

Unilabs och Karolinska analyserar GGT i plasma, medan SYNLAB analyserar GGT i serum.

Vad är referensvärdet för GGT?

Karolinskas referensvärde för GGT är mindre än 0,76 µkat/L för kvinnor 18 till 40 år, och mindre än 1,3 µkat/L för kvinnor 41 år eller äldre. Referensvärdet för män 18 till 40 år är mindre än 1,4 µkat/L, och för män 41 år eller äldre mindre än 2,0 µkat/L.

SYNLAB anger samma referensvärden som Karolinska.

Unilabs referensintervall för GGT är mellan 0,15 och 0,75 µkat/L för kvinnor 18 till 40 år, och mellan 0,15 och 1,2 µkat/L för kvinnor 41 år eller äldre. Referensvärdet för män 18 till 40 år är mellan 0,15 och 1,3 µkat/L, och för män 41 år eller äldre mellan 0,2 och 1,9 µkat/L.

µkat/L står för mikrokatal per liter.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av gamma-glutamyl transferas (GGT) i blodet är en indikation på påverkan på levern eller gallvägarna, eftersom enzymaktiviteten huvudsakligen har sitt ursprung i levern. GGT är särskilt känsligt för skador och belastning på levern, vilket gör det till en viktig blodmarkör vid olika tillstånd som påverkar detta organ.

Måttligt förhöjda GGT-värden, som ofta uppstår vid infektiös hepatit, leversteatos (fettlever), diabetes, övervikt, hög alkoholkonsumtion eller som en följd av vissa läkemedelsbehandlingar, uppfattas ibland felaktigt som låga om de inte jämförs med andra parametrar. För att ge en korrekt bedömning bör GGT analyseras i relation till personens helhetsbild och andra levervärden.

Kraftigt förhöjda GGT-nivåer kan förekomma vid allvarliga tillstånd som gallvägsobstruktion, levermetastaser och primär levercancer. De kan också ses vid akut pankreatit och pankreascancer, där GGT används som en markör för att identifiera och övervaka sjukdomsförloppet.

Isolerade förhöjda GGT-värden har dock begränsad sjukdomsspecificitet. Därför måste dessa värden alltid tolkas i samband med andra leverparametrar som ALAT, ASAT och ALP, samt tillsammans med anamnes. Information om läkemedelsanvändning, alkoholkonsumtion och andra relevanta faktorer behövs för bedömning.

Vid lågt värde

Låga nivåer av GGT i blodet indikerar oftast att det inte finns någon påtaglig lever- eller gallvägsskada. Dessa nivåer anses generellt vara normala och kliniskt osignifikanta. Lågt GGT kan vara ett tecken på en välfungerande lever och gallvägar, utan pågående belastning eller skada.

Det är ovanligt att låga GGT-nivåer har någon medicinsk betydelse, men i vissa fall kan de uppträda vid genetiska variationer eller som en följd av faktorer som påverkar enzymproduktionen. Låga värden kan också ses i samband med minskad leveraktivitet, exempelvis vid behandling med vissa läkemedel som minskar leverns enzymaktivitet.

Vanligtvis bedöms låga nivåer endast i kombination med andra levervärden och personens övergripande hälsotillstånd, eftersom GGT främst används för att upptäcka förhöjda nivåer som signalerar leverpåverkan eller gallvägsproblem.