Dricker du för mycket? Om alkohol och blodanalyserna PEth och CDT.

Att vara beroende av alkohol är vanligt, alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige. Nästan 80% av alla vuxna i landet har druckit alkohol den senaste månaden. Dryckesvanor och risken att bli beroende har att göra med flera olika saker; din omgivning, ärftlighet samt hur du mår. Det finns inget exakt svar på hur mycket eller hur längre du skall ha druckit för att det skall definieras som ett missbruk.

Bara för att man brukar alkohol behöver detta inte innebära att man är eller kommer att bli beroende. Beroendet uppstår när kroppen vant sig vid alkoholen och om det blir svårt att sluta med det. Ett alkoholberoende får negativa konsekvenser både för personen själv och dennes omgivning. Det finns hjälp att få och metoder som har utvecklats just för att hjälpa människor att sluta missbruka.

Hur dricker vi i Sverige idag?

Sveriges invånare (15 år och äldre) dricker i genomsnitt 9 liter ren alkohol per år, lägre än det europeiska genomsnittet. Förr drack vi mer sprit, nu har vanorna blivit mer kontinentala och vin dominerar. Under 2000-talet har konsumtionen sjunkit betydligt bland tonåringar. Användningen är inte jämt fördelad, man kan säga att den tiondelen som dricker mest förtär ungefär hälften av den totala mängden alkohol. Män dricker mer än dubbelt så mycket som kvinnor och konsumtionen är högre i storstadsregioner.

Hur påverkas vi när vi dricker?

Alkoholen tas upp av mage och tunntarm och via blodet når det hjärnan. Ruset kan uppfattas som avslappnande och ångestreducerande, som en känsla av välbehag. Negativa effekter kan vara illamående, trötthet/dåsighet och aggressivitet. Effekterna kan variera från individ till individ och beroende på situation. När man blir äldre förändras ämnesomsättningen och känsligheten för alkohol ökar. En kvinna blir (generellt) mer berusad om hon dricker lika mycket som en man.

Hur länge stannar alkoholen i kroppen?

Det varierar från person till person. En grov vägledning kan vara att man förbränner 0.1 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timma. Man kan inte skynda på processen och alkoholen förbränns huvudsakligen av levern.

Hur påverkas kroppen av alkoholen?

Kroppen påverkas på flera sätt av alkoholintag; hjärnan blir ”nedsatt”; reaktionsförmågan blir sämre, tanke- och minnesförmåga försämras, så även omdömet. Dina känslor blir antingen avtrubbade eller förstärkta, du sover sämre. Vid hög och långvarig konsumtion drabbas hjärnan rent organiskt; epileptiska anfall, hjärnsjukdomar, organsjukdomar och demens. Gällande hjärta och kärl så menar vissa att lågt eller måttligt intag kan ha en skyddande effekt (kan dock inte rekommenderas för att förebygga sjukdom).

Stora mängder och långvarigt missbruk är skadligt för både hjärta- och kärl. Blodtryck och puls ökar, det finns ökad risk för hjärtarytmier och förmaksflimmer. Levern tar hand om avgiftningen och största delen av förbränningen av alkoholen. Dricker man mycket under lång tid kan man få skrumplever, gulsot eller fettlever. Om man försöker bli med barn kan fertiliteten påverkas negativt vid hög alkoholkonsumtion. Gällande hormoner hos kvinnor kan balansen mellan det kvinnliga och manliga könshormonet i kroppen rubbas, oftast ökar det manliga och det kvinnliga hormonet minskar. Hos män kan det omvända inträffa. Alkoholen kan även inskränka på sexlivet; lusten kan öka vid måttligt intag men kan också leda till nedsatt förmåga och impotens. Kroppens prestationsförmåga försämras, så motion och idrottsutövande kan bli eftersatt.

Även omgivningen påverkas

Omgivningen påverkas på olika sätt om en individ missbrukar alkohol. På befolkningsnivå genom exempelvis trafikolyckor, sjukfrånvaro från arbetet och följdsjukdomar. Även förekomst av våld kan öka med alkoholintag. Den närmsta familjen påverkas, speciellt om det finns hemmaboende barn.

Vad är medberoende?

Medberoende är ett tillstånd som kan drabba en person eller en familj som lever med en alkoholist. Detta innebär att man anpassar sitt beteende och personlighet efter den som missbrukar, i tron att man på så sätt skall kunna hjälpa, istället för att lyssna till sina egna behov och sätta gränser härefter.

”Medberoende är en sjukdom eller ett sjukdomsliknande tillstånd som uppkommer då en människa lever nära en mycket stark företeelse och inte förmår bearbeta denna företeelse så att hon kan integrera den i sin personlighet, utan anpassar sig till den.” Ur  Flodhästen i vardagsrummet av Tommy Hellsten.

Hur kan jag ta reda på om jag dricker för mycket?

Detta kan vara svårt att förhålla sig till och vara omgärdat av social skam, skuld, förnekande och förstörda relationer. Inte sällan kan det vara ett problem även för en arbetsgivare, då har missbruket ofta pågått under en längre tid.

Tecken på att din konsumtion börjar bli ett problem kan ta sig uttryck i sociala sammanhang, att vänner eller närstående påpekar att det är ett problem. Man kan tala om ett ”riskbruk” alltså i zonen där det är ett begynnande problem och en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser, men där man inte ännu är beroende av alkohol. Dessa riktlinjer används ofta för att definiera riskbruk, där ett standardglas innehåller 12 gram alkohol.

Intag per vecka:

• Om en kvinna dricker mer än 10 standardglas
• Om en man dricker mer än 10 standardglas

Intag vid ett och samma tillfälle:

• Om en man dricker mer än 4 standardglas
• Om en kvinna dricker mer än 4 standardglas

Vid graviditet, i ungdomen eller i arbetslivet samt trafiken kan även lägre konsumtion vara ett riskbruk. Det kan även gälla vissa sjukdomar, om man äter vissa mediciner eller om man är extra känslig för alkohol.

Andra tecken på riskbruk

• Du dricker mer och under längre tid än vad du tänkt dig, du ”tål” mer
• Du dricker för att må bättre och om du inte dricker mår du dåligt
• Alkoholen finns ofta i dina tankar
• Trots att det påverkar livet negativt, både dig själv och dina närstående, kan du inte sluta
• Det händer oftare att du dricker ensam, att du ljuger och undanhåller drickandet för din partner/dina närstående
• Dagen efter tar du en återställare
• Du får minnesluckor

AUDIT; ett frågeformulär om alkoholkonsumtion

AUDIT är ursprungligen framtaget av WHO, World Health organisation. Instrumentet är tänkt att användas för att identifiera riskbruk och/eller skadligt intag av alkohol.

Mäta alkoholkonsumtion via blodprov

Alkoholkonsumtion kan mätas genom olika blodprover som analyserar specifika alkoholmarkörer i blodet. De två mest använda markörerna är PEth (fosfatidyletanol) och CDT (kolhydratfattigt transferrin), som båda ger information om en persons alkoholintag. Även markörerna GT, ALAT och ASAT mäts för att utvärdera leverns hälsa.

Vad är PEth och CDT?

PEth är en grupp fosfolipider som bildas i kroppen endast vid närvaro av etanol, den aktiva beståndsdelen i alkohol. När en person konsumerar alkohol reagerar etanol med fosfatidylkolin i blodets cellmembran, vilket leder till bildandet av PEth. Eftersom PEth endast bildas vid alkoholkonsumtion är det en mycket specifik markör för alkoholintag. Nivåerna av PEth i blodet kan ge en indikation på både frekvens och mängd av alkoholkonsumtionen under de senaste veckorna. PEth har en halveringstid på cirka 4-5 dagar, vilket innebär att det kan påvisas i blodet upp till 2-4 veckor efter senaste alkoholkonsumtion.

CDT är en markör som mäter förändringar i ett specifikt glykoprotein, transferrin, i blodet. Vid hög och långvarig alkoholkonsumtion minskar sockerhalten (kolhydrater) i transferrinmolekylen, vilket gör att CDT-nivåerna ökar. CDT används främst för att påvisa långvarig överkonsumtion av alkohol och har en halveringstid på cirka 15 dagar, vilket gör att det kan ge en bild av alkoholkonsumtionen under de senaste veckorna. Ett förhöjt CDT-värde indikerar vanligtvis ett regelbundet intag av stora mängder alkohol.

Vad är etanol?

Etanol, även kallat etylalkohol, är det ämne som vi vanligtvis avser när vi talar om alkohol. Det har den kemiska beteckningen C₂H₅OH och är det aktiva ämnet i alkoholhaltiga drycker som öl, vin och sprit. Etanol skapar den berusande effekten och påverkar kroppen på flera sätt. Till skillnad från metanol (träsprit), som är giftigt och kan leda till allvarliga skador som blindhet eller dödsfall vid intag, är etanol den minst giftiga av alkoholerna och kan konsumeras i måttliga mängder.

Är PEth och CDT tillförlitliga blodmarkörer?

Ja, både PEth och CDT anses vara tillförlitliga markörer för att mäta alkoholintag, men de används i olika sammanhang och för att mäta olika aspekter av alkoholkonsumtion. Socialstyrelsen har till exempel bedömt att PEth har hög specificitet och sensitivitet för att ”påvisa eller avfärda kronisk överkonsumtion av alkohol, det vill säga riskbruk eller missbruk”. CDT är specifikt för att upptäcka långvarig och hög alkoholkonsumtion, men påverkas inte av enstaka alkoholepisoder.

Vad kan man avläsa genom att ta ett blodprov med PEth och CDT?

Ett blodprov som mäter PEth kan indikera alkoholkonsumtion under de senaste 2-4 veckorna. Höga PEth-nivåer kan tyda på regelbundet eller kraftigt alkoholintag, medan låga eller omätbara PEth-nivåer kan indikera total nykterhet eller mycket låg alkoholkonsumtion. Eftersom PEth är en mycket specifik markör, används det ofta för att skilja på nykterhet och alkoholkonsumtion.

Ett CDT-test kan påvisa långvarig överkonsumtion av alkohol, eftersom förhöjda nivåer vanligtvis kräver en hög alkoholkonsumtion under flera veckor. CDT används ofta inom arbetsmedicin och beroendevård för att övervaka personer med känd alkoholproblematik.

Hur tolkar man resultaten av PEth och CDT tillsammans?

Både PEth och CDT ger information om en persons alkoholkonsumtion, men de mäter olika aspekter. PEth kan upptäcka även kortare perioder av hög alkoholkonsumtion, medan CDT framför allt används för att upptäcka långvarig överkonsumtion. Ett förhöjt PEth-värde tillsammans med ett förhöjt CDT-värde indikerar en hög och kontinuerlig alkoholkonsumtion. Resultaten av dessa blodprover måste alltid tolkas tillsammans med patientens anamnes, livsstil och andra kliniska fynd för att ge en helhetsbild av alkoholvanorna.

Exakta gränsvärden

Det är svårt att definiera exakta gränsvärden för att skilja ”normalkonsumtion” från överkonsumtion. Detta på grund av att bildandet av PEth i blodet är dosberoende och har en individuell variation. Det kan även vara så att enstaka större berusningsdrickande kan ge en mätbar PEth-nivå.

Halveringstiden för PEht i blodet är ungefär fyra dygn. Därför kan man inte förlita sig på ett värde vid en tidpunkt och dra en slutsats från detta, resultatet av en blodanalys behöver alltid bedömas tillsammans med personens livshistorik, symtom och sjukdomsbild. Markören kan skilja total nykterhet (inget PEth i blodet) från alkoholkonsumtion (viss PEth i blodet). Markören skall användas som en indikation på alkoholkonsumtion och kan fungera som diskussionsunderlag vid, efter eller inför eventuell behandling.

Blodmarkörerna GT, ALAT och ASAT

Blodmarkörerna GT (Gamma-GT), ALAT (Alaninaminotransferas) och ASAT (Aspartataminotransferas) används för att utvärdera leverns hälsa och kan ge indikationer på alkoholrelaterade leverskador. Förhöjda nivåer av dessa enzymer i blodet kan tyda på att levern är påverkad av långvarig alkoholkonsumtion.

GT (Gamma-GT) är särskilt känsligt för att upptäcka leverskador orsakade av alkohol och är ofta den första markören som stiger vid alkoholmissbruk.

ALAT och ASAT används för att bedöma graden av leverpåverkan. Vid alkoholrelaterade leversjukdomar ses ofta en högre ASAT/ALAT-kvot, vilket innebär att ASAT-nivåerna är högre än ALAT-nivåerna, ett tecken som kan indikera alkoholrelaterad skada på levern.

Dessa markörer används ofta i kombination för att få en helhetsbild av leverns funktion samt för att följa upp behandlingsresultat och förändringar i alkoholvanor.