stress

Så påverkar stress din hälsa

4 augusti 2023

Stress är en naturlig del av livet och påverkar oss alla på olika sätt. Binjurarna spelar en central roll i kroppens stressrespons och producerar en mängd olika hormoner, bland annat kortisol. Lär dig mer om hur stress påverkar din kropp, samt hur binjurar och kortisol inverkar på kroppens stressbalans.

Kroppens respons på stress kan delas in i två kategorier: positiv stress (eustress) och negativ stress (distress). Båda formerna påverkar kroppen och kan ha en märkbar inverkan på både det fysiska tillståndet och blodvärden.

Positiv stress (Eustress)

Positiv stress, eller eustress, är den typ av stress som vi upplever vid hanterbara utmaningar och när vi känner oss motiverade. Det är stress som är kortvarig och stimulerar kroppens system utan att överbelasta dem. Eustress är kopplad till positiva upplevelser som spänning, tävlingar eller mål som vi strävar efter att uppnå.

I små doser kan positiv stress vara positivt genom att ge kroppen energi och fokus inför utmaningar. Det kan öka vår prestation och hjälpa oss att möta deadlines. Stress kan också fungera som en varningssignal och hjälpa kroppen att agera snabbt i farliga situationer.

Påverkan på kroppen

Positiv stress aktiverar kroppen och sinnet på ett hälsosamt sätt. Hjärnan blir mer alert och kapabel att lösa problem och fatta snabba beslut. Under positiv stress frigörs adrenalin och noradrenalin, vilket kan förbättra fysisk styrka och uthållighet. Måttlig stress kan bidra till att förbättra kognitiva funktioner som minne och inlärning genom att stimulera hjärnans prefrontala cortex, den del av hjärnan som ansvarar för beslutsfattande och problemlösning.

Påverkan på blodvärden

Positiv stress har ingen långvarig negativ effekt på blodvärden. Kortvariga stressreaktioner kan leda till tillfälliga ökningar av vissa hormoner och ämnen i blodet, till exempel adrenalin och kortisol. Kortvarigt ökade nivåer av dessa hormoner kan ge en boost i energi och fokus. Blodsockernivåerna kan stiga tillfälligt för att ge kroppen extra energi vid utmanande situationer, men detta stabiliseras snabbt efter att stressen avtar.

Vanligtvis återgår kroppens blodvärden till normala nivåer så fort den utlösande faktorn har passerat och ingen långvarig skada sker.

Negativ stress (Distress)

Negativ stress, eller distress, uppstår när stressen blir överväldigande eller långvarig. Denna form av stress kan vara skadlig för kroppen och uppstår oftast när vi möter utmaningar som känns oöverkomliga eller när vi befinner oss i en konstant hög stressnivå utan tillräcklig återhämtning.

Påverkan på kroppen

Långvarig negativ stress kan leda till problem som:

  • Fysiska hälsoproblem: Långvarig stress kan leda till problem som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, sömnstörningar och försvagat immunsystem, samt påverka matsmältningen och leda till magproblem som sura uppstötningar, illamående eller magkatarr.
  • Psykologiska konsekvenser: Överdriven stress kan bidra till ångest, depression, irritabilitet och nedstämdhet.
  • Kognitiva svårigheter: Stress kan påverka förmågan att fokusera, koncentrera sig och fatta beslut.
  • Påverkan på relationer: Stress kan påverka relationer negativt genom att öka risken för konflikter och minskad kommunikation.
  • Minskad livskvalitet: För mycket stress kan minska livskvalitén och göra det svårt att njuta av vardagen.
  • Risk för utbrändhet: Kronisk stress kan leda till utbrändhet, vilket kan påverka arbetsprestation och välmående negativt.

Påverkan på blodvärden

Negativ stress kan ha en betydande påverkan på olika blodvärden och markörer för hälsa:

  • DHEAS: Långvarig stress kan leda till binjureutmattning.
  • Kortisolnivåer: Vid långvarig stress stiger kortisolnivåerna kroniskt. Förhöjt kortisol över längre tid kan leda till viktuppgång, förhöjt blodtryck och ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar.
  • Blodsocker (glukos): Stress kan leda till långvariga förhöjda blodsockernivåer genom att kroppen frigör mer glukos som en del av ”kamp eller flykt”-reaktionen. Detta ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes vid långvarig stress.
  • Blodfetter (kolesterol och triglycerider): Vid stress kan kroppen öka produktionen av fettämnen, inklusive kolesterol och triglycerider, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Långvarigt förhöjda blodfettnivåer kan leda till åderförkalkning (ateroskleros), en process där plack byggs upp i blodkärlen och minskar blodflödet.
  • CRP (C-reaktivt protein): CRP är en inflammationsmarkör i blodet. Stress ökar inflammation i kroppen, vilket kan mätas genom förhöjda nivåer av CRP. Höga nivåer av CRP är kopplade till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och andra inflammatoriska tillstånd.
  • Immunförsvarets markörer: Kronisk stress kan påverka immunförsvarets funktion och leda till lägre nivåer av vita blodkroppar, vilket minskar kroppens förmåga att bekämpa infektioner och sjukdomar.

Binjurarna

Binjurarna spelar en viktig roll i stressresponsen genom att producera stresshormoner, främst kortisol och adrenalin. När vi upplever stress reagerar hjärnan genom att skicka signaler till hypofysen, vilket i sin tur utlöser frisättningen av adrenokortikotropt hormon (ACTH).

ACTH stimulerar binjurarna att frigöra kortisol och adrenalin i blodet. När stressen avtar, minskar produktionen av dessa hormoner, och kroppen återgår till sin normala balans. Dock kan långvarig och överdriven stress leda till negativa hälsoeffekter på grund av konstant hög exponering av dessa hormoner.

DHEAS

DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat) är en viktig hormonell markör som tillverkas i binjurarna och fungerar som ett förstadie till könshormoner som östrogen och testosteron. Långvarig negativ stress kan ha betydande effekter på nivåerna av DHEAS i kroppen, eftersom stress främst påverkar binjurarna genom produktion av kortisol, ett stresshormon.

I början av stressperioder kan nivåerna av DHEAS öka som ett svar på ökad produktion av kortisol. Detta kan ge kroppen extra energi och resurser att hantera den akuta stressen.

Vid långvarig och kronisk stress kan binjurarna bli överbelastade, och efter en längre tid kan produktionen av både DHEAS och kortisol börja minska. Detta fenomen kallas ibland för binjureutmattning. Minskade DHEAS-nivåer kan bidra till trötthet, nedsatt immunförsvar, låg libido och försämrad humörreglering.

Långvarig stress skapar en obalans där kortisolnivåerna förblir höga medan DHEAS-nivåerna sjunker. Denna obalans kan påverka kroppens förmåga att hantera inflammation, muskelmassa, och kognitiv funktion, samt öka risken för åldersrelaterade sjukdomar. Konsekvenser av långvarigt låga DHEAS-nivåer kan vara:

  • Trötthet och utmattning: Minskade DHEAS-nivåer kan leda till en känsla av konstant trötthet och brist på energi.
  • Svagare immunförsvar: Låga nivåer av DHEAS är kopplat till ett sämre immunförsvar och ökad risk för infektioner och sjukdomar.
  • Mental hälsa: Minskad DHEAS-produktion är kopplad till ökad risk för depression och ångest.
  • Hormonell obalans: Eftersom DHEAS är en prekursor till könshormoner, kan långvarigt låga nivåer leda till problem med reproduktiv hälsa och sexuell funktion.

Kortisol

Kortisol är ett av de hormon som produceras av binjurarna. Det är en viktig del av kroppens stressrespons och är involverat i att reglera blodsockernivåer, metaboliska processer, immunfunktion och inflammation. Kortisol hjälper också kroppen att hantera stress genom att öka blodsockernivåerna, vilket ger extra energi till musklerna och hjärnan i situationer som kräver snabb handling.

Det är viktigt att komma ihåg att stress är en komplex reaktion och att enstaka blodprov enbart kan ge en indikation på kroppens stressnivåer. Om du misstänker att du lider av stressrelaterade problem, bör du kontakta vården för att få en noggrann utvärdering och råd om lämplig behandling.

Långsiktiga effekter av kronisk stress

Kronisk negativ stress kan leda till långvariga hälsoproblem som inte bara påverkar kroppen och blodvärden utan även mental hälsa. Detta kan resultera i utmattning, utbrändhet och depression på grund av att kroppen blir överbelastad och inte längre kan hantera stress.

Förhöjda blodsockernivåer och blodfetter ökar risken för metabolt syndrom, diabetes, och hjärt-kärlsjukdomar. Långvarig stress kan också störa balansen i kroppens hormonsystem, inklusive könshormoner, vilket kan påverka reproduktiv hälsa och humör.

Se alla blodprov inom kategorin stress

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.