Psoriasis är en kronisk, immunmedierad hudsjukdom där hudens celler nybildas alldeles för snabbt. Det leder till att det yttersta hudlagret byggs upp på några dagar i stället för veckor, vilket skapar:
- Röda, fjällande, torra hudplack.
- Ofta på armbågar, knän, hårbotten och nedre delen av ryggen.
- Klåda och sprickbildning kan förekomma.
Sjukdomen går i perioder av skov och lugnare faser. Psoriasis är inte smittsam och förekommer hos cirka 2–3% av befolkningen.
Orsaken är ett samspel mellan ärftlighet, immunologiska mekanismer och utlösande faktorer som stress, infektioner, alkohol, rökning och vissa läkemedel.
Psoriasisartrit
Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som kan drabba personer med psoriasis. Cirka 20–30% av alla som har psoriasis utvecklar någon gång ledsymtom. Det immunsystem som orsakar hudsymtom kan även angripa leder, senfästen och ibland ryggrad. Det leder till:
- Smärta, svullnad och stelhet i leder.
- Ofta asymmetriskt (till skillnad från reumatoid artrit).
- Inflammation i senfästen (entesit), till exempel vid hälsenan.
- Korvformade fingrar eller tår (daktylit).
- Stelhet i rygg och bäckenleder vid axial PsA.
Psoriasisartrit kan variera från mild till mycket aggressiv ledsjukdom. Utan behandling kan lederna skadas permanent.
Hur hänger psoriasis och psoriasisartrit ihop?
Psoriasis är i grunden en inflammatorisk systemsjukdom, inte bara en hudsjukdom. Den systemiska inflammationen kan även stimulera autoimmuna reaktioner i lederna. Många har hudsymtom först, men hos cirka 10–15% kan ledsymtomen komma före hudutslagen.
Diagnos och behandling
Diagnosen baseras på:
- kliniska fynd (hud och leder).
- symtom på ledinflammation.
- blodprover (CRP, SR; RF och anti-CCP är normalt negativa).
- bilddiagnostik som ultraljud eller MR.
- uteslutning av andra ledsjukdomar.
Vid misstanke om psoriasisartrit används blodprover främst för att påvisa inflammation och för att utesluta andra ledsjukdomar, särskilt reumatoid artrit. Inflammationsmarkörerna CRP och SR sänkan kan vara förhöjda vid aktiv sjukdom, men de kan också vara normala trots uttalade symtom. Till skillnad från reumatoid artrit är autoantikropparna reumatoid faktor (RF) och anti-CCP (ACPA) i regel negativa, vilket hjälper till att skilja psoriasisartrit från RA. Blodproverna används alltså som stöd i diagnostiken, men diagnosen baseras främst på kliniska och bilddiagnostiska fynd.
Behandlingen riktas mot både hud och leder och kan innefatta:
- lokala krämer och ljusbehandling.
- antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).
- metotrexat eller andra immunmodulerare.
- biologiska läkemedel som TNF-, IL-17- eller IL-23-hämmare.
Behandlingsmålet är att dämpa inflammationen, minska skov och förhindra ledskador.
