Hjärt-kärlsjukdomar: ett globalt problem

WHO (World Health Organization) skriver att cirka 17 miljoner människor dör varje år i hjärt-kärlsjukdomar världen över. Forskningen visar en tydlig koppling till överkonsumtion av mat innehållande mättade fetter och transfetter. De skriver vidare att människor i hela världen bör skära ner på sin konsumtion av fet mat  som riskerar att sätta igen blodkärlen.

I Hjärtrapporten från 2017 skriver Hjärt-Lungfonden att det är vår livsstil som är det stora hotet. Trots detta dör färre människor av hjärt-kärlsjukdom. Akutvården i Sverige tillhör en av Europas bästa och forskningen går framåt. Ungefär 1,9 miljoner människor lever idag med någon form av hjärt-kärlsjukdom i Sverige och allt fler unga drabbas av till exempel hjärtsvikt.

Stöd forskningen om Hjärt-kärlsjukdomar

Gör som Medisera, stöd Hjärt-Lungfonden! Hjärt-Lungfonden stöder forskning om bland annat hjärtklaffsjukdom, aortasjukdom, hjärtinfarkt, barns hjärtfel, diabetes, hjärtstopp, hjärtrytmrubbningar, stroke, kärlkramp och hjärtsvikt.

Läs mer om Mediseras Hjärt-kärltest där överskottet går till Hjärt-Lungfonden.

Riskfaktorer för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom

Många människor lever med riskfaktorer för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Exempel på dessa är högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt (framförallt bukfetma), fysisk inaktivitet, rökning, psykosocial stress, dålig diet och diabetes. Arvsanlag spelar också in exempelvis det sätt på vilket man omsätter blodfetter och blodsocker. Ju äldre vi blir desto mer åderförfettade blir våra blodkärl.

Hur kan jag förebygga?

Ja, nu blir du nog troligtvis inte förvånad. Om du avstår från att röka, är fysiskt aktiv, dricker alkohol med måtta och äter hälsosam mat. Det är även bra att hålla vikten och att göra sitt bästa för att undvika bukfetma. Allt för mycket stillasittande kan vara farligt för kroppen, oavsett motionsvanor, och detta är även associerat med metabolt syndrom ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Vilka blodprover kan indikera problem med hjärta och/eller kärl?

Följande blodmarkörer kan vägleda och användas som en del i riskbedömningen: kolesterol (HDL, LDL, LDL/HDL Kvot, Kolesterol/Total), triglycerider, APO lipoprotein (A, B samt APO kvot), blodstatus (Hb, LPK, TPK, EPK, EVK & MVC) samt långtidsblodsocker (HbA1c) och fasteglukos.

Blodfetter: kolesterol & triglycerider

I blodet finns det två typer av fett: kolesterol (HDL och LDL) och triglycerider. Kolesterolet behövs för att bilda hormoner och för att kroppen skall kunna skapa celler. Triglyceriderna ger energi till kroppen. Om blodfetterna blir för höga finns det risk för att de lagras inne i blodkärlen, täpper igen och försämrar blodflödet. LDL, på engelska Low Density Lipoprotein, som betyder lipoprotein med låg täthet, är den typ som även kallas för det ”onda kolesterolet”.

Finns det ett överskott i kroppen som inte kan tillgodogöras leder detta till förhöjda nivåer av LDL i blodet. Därmed ökar risken för att detta sätter sig i blodkärlen och i längden leder till sjukdom. HDL (High Density Lipoprotein) kallas ”det goda kolesterolet” och det är detta som samlar upp kolesterol i blodet och transporterar tillbaka det till levern.

APO lipoprotein

APO lipoprotein är byggstenar i kolesterolet och genom dem kan man detektera HDL och LDL i blodet. APO lipoprotein A (APO A) är en del av HDL och APO lipoprotein B (APO B) är en komponent av LDL. APO kvot får man genom att dela APO B med APO A och på så sätt kan man visa på förhållandet dessa proteiner emellan. Detta är en viktig pusselbit i riskbedömningen avseende hjärt-kärlsjukdom.

Blodstatus

Blodstatus används för att få information om blodets tillstånd och är inte ett test utan en panel som innehåller olika blodmarkörer. Här undersöker man exempelvis koncentration av röda blodkroppar och hur stor andel av blodet som består av just röda blodkroppar, blodvärde (hemoglobin), storleken på de röda blodkropparna samt koncentrationen och mängd hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. Man mäter även koncentrationen av vita blodkroppar och blodplättar.

Långtidsblodsocker och fasteglukos

Blodmarkören HbA1c, även kallat långtidssockerprov, ger ett mått på din blodsockerhalt de senaste 2 till 3 månaderna och kan i kombination med andra symtom indikera på diabetes som är en riskfaktor för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Diabetes leder ofta till dyslipidemi som betyder att man får låga halter av det nyttiga HDL-kolesterolet samtidigt med höga nivåer av triglycerider. Det kan även vara så att man har högre halter av vissa sorter av det skadliga LDL-kolesterolet om man har diabetes.

Fasteglukos är ett blodprov som mäter glukosnivån (blodsockret) i kroppen efter att man har fastat i minst 8 timmar. Det används för att indikera diabetes eller andra tillstånd som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockret. Normala fasteglukosvärden ligger vanligtvis mellan 4–6 mmol/L. Ett värde över 7 mmol/L kan indikera diabetes, medan ett värde mellan 6–6,9 mmol/L tyder på nedsatt glukostolerans, även kallat prediabetes. Fasteglukos är ett enkelt och vanligt test för att få en överblick över kroppens glukosreglering.

Läs mer

Beställ material från Hjärt-Lungfonden