Bukspottskörteln och blodprov

Bukspottkörteln, eller pankreas, är ett organ som är viktigt både för matsmältning och blodsockerreglering. Denna tvådelade funktion är kritisk för att upprätthålla kroppens energi- och näringsbalans.

Bukspottkörteln hittar man bakom magsäcken, något undangömd i buken. Den har en lång, platt form som sträcker sig horisontellt över ryggraden. Intill bukspottkörteln finner man tolvfingertarmen, där enzymerna som utsöndras från körteln kan bryta ner maten som passerar. I och med att bukspottkörteln ligger så undangömd kan man ofta inte känna den eller se den utan röntgen eller ultraljud.

Bukspottkörtelns funktioner

Bukspottkörteln består huvudsakligen av två huvudtyper av vävnader som byggs upp av exokrina och endokrina celler, som tillsammans möjliggör bukspottskörteln funktioner. Den exokrina delen har till uppgift att smälta maten vi äter, och den endokrina delen har till uppgift att reglera blodsockernivåerna.

Exokrin funktion

Bukspottkörtelns exokrina funktion innebär produktion av matsmältningsenzymer som amylas, lipas och proteaser. Dessa enzymer frisätts i tunntarmen där de bryter ner kolhydrater, fetter och proteiner till mindre komponenter som kroppen kan absorbera.

Pankreasamylas

Pankreasamylas är ett enzym som är särskilt viktigt för nedbrytning av kolhydrater, och dess nivåer i blodet kan bland annat användas som en markör för pankreatit som innebär inflammation i bukspottkörteln.

Lipas

Lipas är ett annat enzym som produceras i bukspottkörteln för att bryta ned fett (lipider) till fettsyror och glycerol, som sedan används som energi. Även lipas kan användas som en markör för bukspottkörtelsjukdom.

Endokrin funktion

Den endokrina funktionen i bukspottkörteln innebär produktion av hormoner som insulin och glukagon. Insulin, producerat av betaceller, spelar en nyckelroll i att reglera blodsockernivåerna genom att underlätta upptaget av glukos i cellerna. Glukagon, som produceras av alfaceller, har motsatt effekt genom att stimulera frisättning av glukos från levern. Tillsammans hjälper dessa hormoner till att hålla blodsockernivåerna stabila, vilket är viktigt för kroppens energibalans.

Tecken på problem

Problem med bukspottkörteln kan visa sig genom olika symtom. Vanligt är smärta i övre delen av magen eller i ryggen mellan skulderbladen, ibland på båda ställena samtidigt. Smärtan kan vara både kraftig och mild. Andra symtom inkluderar illamående och kräkningar, samt feber. Dessa symtom kan indikera inflammation eller annan dysfunktion i bukspottkörteln.

Sjukdomar som påverkar bukspottkörteln

Precis som med våra andra organ kan bukspottkörteln drabbas av sjukdom och dysfunktion, såsom inflammation (pankreatit) och cancer. Cystor och diabetes kan vara följder av dysfunktion eller sjukdom i bukspottkörteln.

Inflammation (pankreatit)

När bukspottkörteln av någon anledning blir inflammerad kallas det pankreatit. Det finns två typer av detta inflammatoriska tillstånd: akut och kronisk pankreatit.

Akut och kronisk pankreatit

Akut pankreatit kommer plötsligt och orsakar intensiv smärta, medan kronisk pankreatit utvecklas långsammare och kan orsaka bestående skador, vilket påverkar både matsmältning och hormonproduktion.

Båda typerna är allvarliga och det är viktigt att söka vård om man misstänker att man kan ha drabbats av pankreatit.

Symptom

Symtom vid akut pankreatit är intensiv smärta i övre delen av buken, illamående, feber, kräkningar och aptitlöshet. Denna form av pankreatit behöver omedelbar vård.

Symtom vid kronisk pankreatit är ihållande smärta, matsmältningsproblem och viktminskning. Även om symtomen inte är lika plötsliga som vid akut pankreatit, kan de leda till allvarliga komplikationer över tid.

Diabetes

Bukspottkörteln spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåer genom att producera hormoner som insulin och glukagon. Insulin underlättar upptaget av glukos i cellerna, vilket sänker blodsockernivån i blodet, medan glukagon ökar blodsockernivån genom att frigöra glukos från levern till blodet.

Sambandet mellan bukspottkörteln och diabetes

Diabetes uppstår när bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt med insulin eller när kroppen inte effektivt använder det insulin som produceras. Det finns två huvudsakliga typer av diabetes: typ 1 och typ 2.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunsystemet attackerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Detta leder till att kroppen inte kan producera insulin, vilket kräver insulininjektioner för att kontrollera blodsockernivåerna.

Typ 2-diabetes kännetecknas av insulinresistens, där kroppen inte svarar effektivt på insulin. Bukspottkörteln kan fortfarande producera insulin, men inte tillräckligt för att övervinna resistensen. Denna typ av diabetes är ofta kopplad till livsstilsfaktorer och genetik.

Symtom

Vanliga symtom på diabetes inkluderar ökad törst, frekvent urinering, oförklarlig viktminskning och trötthet. Diagnos kan ske genom blodprov som mäter blodsockernivåer, inklusive faste-glukos och HbA1c-test, som ger en bild av blodsockernivåerna över tid.

Bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer är en allvarlig form av cancer. Symtomen är ofta ospecifika, vilket gör att sjukdomen ofta upptäcks sent.

Symptom

Vanliga symtom inkluderar buksmärta, viktminskning och gulsot.

Blodprov för bukspottkörtelns funktion

Blodprov är en viktig del i att bedöma bukspottkörtelns funktion. Följande är några av de vanligaste blodproven:

• Pankreasamylas mäter amylasnivåerna i blodet. Förhöjda nivåer kan indikera pankreatit eller andra bukspottkörtelproblem.
• Lipas är ett annat viktigt enzym som mäts för att bedöma bukspottkörteln. Förhöjda lipasnivåer är ofta associerade med akut pankreatit.
• Glukos och HbA1c för att mäta blodsockernivåer är avgörande för diagnos och övervakning av diabetes. Förhöjda glukosnivåer kan indikera problem med insulinproduktion eller resistens.
• Insulin och C-peptid kan används för att bedöma insulinproduktionen och kan hjälpa till att skilja mellan typ 1- och typ 2-diabetes.

Källor

Artikelns bild är hämtad från Umeå Universitets webbplats och visar bukspottkörtelns anatomi.

• Cancerfonden.se
• Unilabs.se
• 1177.se
• National Pancreas Foundation