Celiaki blodprov

Celiaki, glutenintolerans eller glutenallergi?

3 april 2024

Celiaki är den korrekta benämningen på det som idag ofta felaktigt kallas glutenintolerans eller glutenallergi och det är en livslång kronisk sjukdom. Celiaki innebär att när glutenprotein når tunntarmen så startar immunförsvaret en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. När slemhinnan blir inflammerad minskar ytan som tar upp näringsämnen kraftigt i tarmen och kroppen drabbas av undernäring. Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i till exempel vete, korn och råg. Denna artikel är skriven i samarbete med Svenska Celiakiförbundet.

Glutenintolerans?

Celiaki kallas ofta för glutenintolerans, men eftersom reaktionerna mot gluten hos personer med celiaki är autoimmuna, alltså att immunförsvaret attackerar kroppens egna celler, är termen glutenintolerans olämplig.

Glutenallergi?

Celiaki skall inte heller förväxlas med allergi, till exempel spannmålsallergi. Termen glutenallergi används således därför också felaktigt om celiaki.

Celiaki och transglutaminas

När en person med celiaki intar gluten börjar immunförsvaret i kroppen att bekämpa kroppens egna celler i tunntarmen. Detta kallas för en autoimmun reaktion. Reaktionen är riktad mot enzymet transglutaminas som finns i kroppen och leder till en inflammation i tunntarmens slemhinna. Nivån av antikroppar mot transglutaminas går att mäta via blodprov.

Symptom på Celiaki

Vid celiaki kan man få olika symptom som beror på att kroppen har en inflammation i tunntarmen och detta leder till näringsbrist. Endast ca 30% av alla med celiaki får diagnos, då symtomen kan tolkas som att de har andra orsaker. Vanliga symtom vid celiaki är mag-tarmbesvär, hudbesvär, led- och muskelbesvär, koncentrationssvårigheter, trötthet och nedstämdhet. Andra symtom kopplat till näringsbrist är viktnedgång och rubbning av tillväxt (hos barn och unga). Sjukdomen kan även drabba andra organ och leda till blod- och järnbrist, klåda och blåsor på huden samt benskörhet.

Kan man ta reda på om man har celiaki via blodprov?

Ja, genom att ta blodprovet transglutaminas kan man undersöka om man har förhöjda nivåer i blodet av antikroppar mot transglutaminas. Hög nivå är en stark indikation på celiaki. Om du går med besvär som läkaren inte helt säkert kan relatera till en viss sjukdom, kan det vara av värde att testa dig för celiaki, framförallt om du upplever symtom förknippade med sjukdomen. Om du har en diagnos som du är lite tveksam till, kan det vara värt att testa sig för celiaki. En till tre procent av den svenska befolkningen lider av celiaki men runt 70 % av dessa får aldrig någon celiakidiagnos.

Hur får man en diagnos?

Man kan med stor sannolikhet ta reda på om man har celiaki genom blodprov. Provet visar antalet antikroppar som kallas transglutaminas/IgA. Blodprovet visar om du har ett större eller mindre antal antikroppar. Mediseras läkare kan inte ställa diagnos endast utifrån resultatet på ett blodprov. Blodprovet behöver kompletteras med andra typer av undersökningar och diagnos ställs av läkare efter en sammanvägd bedömning. Här kan du läsa det nationella vårdprogrammet för celiaki.

Vad behöver man tänka på för att blodprovet ska bli rättvisande?

För att provet ska kunna ge ett rättvisande svar bör du äta normalkost innehållande gluten. Om du inte äter en gluteninnehållande kost, påbörja inte någon glutenprovokation på egen hand, utan gör det i samråd med läkare.

Behöver man göra fler undersökningar för att fastställa celiaki diagnos?

I vissa fall kan diagnosen vara svår att ställa och då behöver man ytterligare information genom till exempel en tunntarmsbiopsi. Detta gör du via din läkare på vårdcentralen. Om du har fått ett provsvar som visar att du inte har celiaki, men du ändå har symtom bör du gå vidare till din läkare.

Leva med Celiaki

Om du lider av celiaki ska du undvika gluten och äta glutenfri mat. Det finns glutenfritt bröd, pasta och de flesta andra produkter som normalt innehåller gluten. Leta efter märkningen “glutenfritt” eller produkter som inte har någon gluteninnehållande ingrediens. Produkter märkta med det överkorsade axet är licensierade av ett nationellt celiakiförbund i Europa och uppfattas av många konsumenter som allra säkrast för den med celiaki. Kontakt med dietist är nödvändigt och ska ske regelbundet. Personer med celiaki rekommenderas att träffa en dietist regelbundet, gärna vartannat eller vart tredje år, livet ut.

Behandling av Celiaki

Behandling av celiaki innebär att avstå från all mat som innehåller gluten. Celiaki går inte över varför man måste äta glutenfritt resten av livet. Gluten finns i mat som innehåller vete, råg och korn samt korsningar och hybrider av dessa. Det är dock viktigt att inte begränsa kosten onödigt mycket, varför kontakt med dietist rekommenderas. Här kan du läsa mer om glutenfri kost vid celiaki och de nationella nutritions riktlinjerna för behandling av celiaki.

Tandhälsa, barn och celiaki

Barn som är under 12 år som har celiaki kan få en reaktion där tandemaljen skadas. Barn som får emaljskador på sina tänder bör utredas för celiaki. Läs mer här.

Anorexia och celiaki

Anorexi ger symtom som viktnedgång och näringsbrist vilket också är vanliga symtom vid celiaki och det kan få allvarliga konsekvenser om man får fel diagnos. Här kan du läsa om Sara Wedlund som länge led av näringsbrist utan att man förstod grundorsaken till hennes besvär.

Beställ blodprov för celiaki här

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.