Om IBS – Irritabel Tarm Syndrom

Irritabel tarm-syndrom (IBS) är en funktionell mag-tarmsjukdom som påverkar tarmens funktion utan att orsaka synliga skador på tarmvävnaden. Symtomen varierar mellan individer, men inkluderar ofta buksmärta, uppblåsthet, gasbildning och förändrade avföringsvanor. IBS är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig hantering, men med rätt strategi kan många leva ett liv med god livskvalitet.

Vad är IBS?

IBS är en störning i mag-tarmkanalens funktion, vilket innebär att tarmen inte fungerar som den ska trots att det inte finns några synliga skador eller inflammationer. Tillståndet kännetecknas av återkommande buksmärta i kombination med förändrade avföringsvanor som diarré, förstoppning eller en växling mellan dessa. Symtomen kan variera i intensitet och förekomst över tid, med perioder av lindring och återfall.

Symtom på IBS

De vanligaste symtomen vid IBS inkluderar:

• Buksmärta eller obehag där smärtan ofta är diffus och kan lindras efter tarmtömning.
• Förändrade avföringsvanor med diarré, förstoppning eller en växling mellan dessa tillstånd.
• Uppblåsthet och gasbildning med en känsla av svullnad i buken och ökad gasproduktion.
• Känsla av ofullständig tarmtömning efter toalettbesök.
• Slem i avföringen utan blod.

Utöver dessa mag-tarmsymtom kan personer med IBS även uppleva symtom som trötthet, huvudvärk, ryggvärk, sömnstörningar, ångest och depression. Dessa symtom kan förvärra IBS och påverka den allmänna hälsan negativt.

Orsaker och riskfaktorer

Den exakta orsaken till IBS är inte helt klarlagd, men flera faktorer tros bidra till utvecklingen av tillståndet:

• Störd kommunikation mellan hjärna och tarm där en obalans i signalerna mellan centrala nervsystemet och tarmen kan påverka tarmens funktion.
• Förändrad tarmmotilitet med onormala tarmrörelser som kan leda till diarré eller förstoppning.
• Visceral hypersensitivitet vilket ger ökad känslighet i tarmens nerver som kan orsaka smärta vid normala tarmrörelser.
• Obalans i tarmfloran med en förändrad sammansättning av tarmens mikrobiota kan påverka matsmältningen och immunförsvaret.
• Psykosociala faktorer som stress, ångest och depression kan förvärra symtomen och påverka sjukdomsförloppet.

Diagnos

Diagnosen IBS baseras huvudsakligen på symtom och en uteslutning av andra sjukdomar. De så kallade Rom IV-kriterierna används för att ställa diagnosen:

• Återkommande buksmärta, i genomsnitt minst en dag per vecka under de senaste tre månaderna, associerad med minst två av följande:
  • Relaterad till tarmtömning.
  • Förändrad avföringsfrekvens.
  • Förändrad avföringskonsistens.

För att utesluta andra tillstånd kan läkare genomföra en fysisk undersökning och beställa laboratorietester som blodprov för att kontrollera inflammationsmarkörer och celiaki, samt avföringsprov för att utesluta infektioner eller inflammatoriska tarmsjukdomar.

Behandling av IBS

Det finns ingen bot för IBS, men symtomen kan hanteras effektivt genom en kombination av kostförändringar, livsstilsanpassningar och medicinering.

Kostförändringar

En av de mest effektiva kostbehandlingarna för IBS är den så kallade låg-FODMAP-dieten. FODMAPs är fermenterbara kolhydrater som kan orsaka gasbildning och uppblåsthet hos känsliga individer. Genom att minska intaget av dessa kolhydrater kan många uppleva en lindring av symtomen. Det är dock viktigt att genomföra denna diet under övervakning av en dietist för att säkerställa näringsbalansen.

Många personer upplever att vissa livsmedel kan förvärra deras tillstånd, medan andra livsmedel kan hjälpa till att lindra symtomen.

Livsmedel att undvika

FODMAPs är en grupp kolhydrater som är svåra att bryta ner i tarmen och därför kan orsaka gasbildning, uppsvälldhet och magbesvär hos känsliga personer. De omfattar fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler. Exempel på livsmedel som innehåller mycket FODMAPs är:

• Veteprodukter som bröd och pasta kan ge besvär hos personer med känslig tarm.
• Mjölk och mejeriprodukter, särskilt vid laktosintolerans, kan orsaka uppblåsthet och diarré.
• Frukter som äpple, päron och plommon innehåller sockeralkoholer som ofta triggar symtom.
• Baljväxter som bönor och linser kan ge gasbildning och magknip hos känsliga individer.
• Sötningsmedel som sorbitol och mannitol, vanliga i sockerfria produkter, är svårnedbrytbara och kan ge uppblåsthet.
• Koffein, till exempel från kaffe och energidrycker, kan stimulera tarmen och bidra till diarré.
• Fet och kryddig mat kan irritera tarmen och förvärra symtom hos vissa med IBS.
• Alkohol kan påverka magens slemhinna negativt och utlösa eller förstärka besvär.

Rekommenderade livsmedel

Exempel på livsmedel som är låga på FODMAPs är:

• Kolhydrater som havregryn, ris och potatis är bra val som är skonsamma för magen.
• Grönsaker som morötter och spenat tolereras ofta väl.
• Proteinkällor som kött, fisk, ägg och vissa baljväxter (i små mängder) fungerar för de flesta.
• Probiotiska alternativ som laktosfattig yoghurt och liknande produkter kan bidra till en bättre tarmflora.
• Lösliga fibrer, särskilt från havre och psyllium, kan stödja tarmhälsan, men bör introduceras gradvis för att undvika besvär.

Läs mer om FODMAP.

Livsstilsanpassningar

Stresshantering är en viktig del av behandlingen av IBS. Tekniker som mindfulness, yoga och kognitiv beteendeterapi kan hjälpa till att minska stressnivåerna och därigenom lindra symtomen. Regelbunden fysisk aktivitet kan också förbättra tarmfunktionen och allmänt välbefinnande.

Medicinering

Beroende på symtombilden kan olika läkemedel användas:

• Antispasmodika för att lindra tarmkramper.
• Laxermedel vid förstoppningsdominerad IBS.
• Antidiarroika vid diarrédominerad IBS.
• Probiotika för att förbättra tarmfloran, även om evidensen varierar.

Det är viktigt att behandlingen anpassas individuellt.

När bör man söka vård?

Du bör kontakta vården om du upplever följande symtom, eftersom dessa kan vara tecken på andra allvarligare tillstånd:

• Oförklarlig viktminskning.
• Blod i avföringen.
• Nattliga symtom som stör sömnen
• Symtomdebut efter 50 års ålder.

Att leva med IBS kan vara utmanande, men med rätt kunskap och stöd kan många hantera sina symtom effektivt och förbättra sin livskvalitet. Det är viktigt att vara proaktiv i sin egenvård och att söka professionell hjälp vid behov.

IBS och blodprov

Vid utredning av IBS kan blodprover och andra diagnostiska tester användas för att utesluta andra tillstånd som kan ge liknande symtom. Blodprov kan dock inte användas för att ställa diagnos direkt. Istället används blodprover för att:

• Utesluta andra sjukdomar då tester kan göras för att kontrollera för celiaki, inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och andra tillstånd som kan ge liknande symtom.
• Bedöma järn- och vitaminstatus för att säkerställa att det inte finns några brister som kan påverka hälsan.

Exempel på tillstånd som kan ge liknande symtom som IBS är bland annat celiaki, magsåg och magkatarr och laktosintolerans.

Celiaki

Celiaki är en autoimmun sjukdom där intag av gluten skadar tunntarmens slemhinna. Symtomen kan likna IBS som buksmärta, diarré och uppblåsthet. Blodprover för att upptäcka celiaki inkluderar mätning av antikroppar mot enzymet transglutaminas. Vid positivt resultat bekräftas diagnosen ofta med en tunntarmsbiopsi. Studier har visat att personer med IBS har en ökad förekomst av celiaki jämfört med den allmänna befolkningen.

Läs mer om celiki.

Helicobacter pylori

Helicobacter pylori är en bakterie som kan infektera magslemhinnan och orsaka symtom som liknar IBS, inklusive buksmärta och uppblåsthet. Diagnostiska tester inkluderar serologiska tester för antikroppar, urea-utandningstest och avföringstester för att detektera bakteriens antigener.

Läs mer om magsår och magkatarr.

Pankreasfunktion (bukskpottkörteln)

För att utesluta pankreassjukdomar som kronisk pankreatit, kan blodprover för enzymerna amylas och lipas användas. Förhöjda nivåer kan indikera pankreasinflammation, vilket kan ge symtom som överlappar med IBS som buksmärta och matsmältningsbesvär.

Läs mer om bukspottkörteln.

Laktosintolerans

Laktosintolerans orsakas av brist på enzymet laktas, vilket leder till att laktos inte bryts ner ordentligt i tarmen. Detta kan resultera i symtom som gasbildning, diarré och buksmärta efter intag av mejeriprodukter. Diagnos ställs ofta med hjälp av ett väteandningstest, där förhöjda nivåer av väte i utandningsluften efter intag av laktos indikerar intolerans.

Födoämnesallergier

Födoämnesallergier, särskilt de som är IgE-medierade, kan ge symtom som liknar IBS. Blodprover för att mäta specifika IgE-antikroppar mot olika livsmedel används för att identifiera allergier. Hudpricktester och elimineringsdieter kan också vara användbara diagnostiska verktyg.

Läs mer om matallergi.

Källor

1177.se – IBS

Livsmedelsverket.se

Svenska Gastroenterologföreningen

Mag- och tarmförbundet

Göteborgs universitet – Kostbehandling mer effektivt än läkemedel vid IBS

Forskning.se – Mindre socker i maten bra vid IBS

Internetpsykiatri – Behandling av IBS