Celiaki, transglutaminas IgA
Celiaki är en autoimmun sjukdom där immunsystemet reagerar på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Vid celiaki skadas tunntarmens slemhinna när immunsystemet felaktigt bildar IgA antikroppar mot enzymet transglutaminas som finns i tarmen. Denna attack leder till inflammation och nedbrytning av tarmluddet, vilket försämrar näringsupptaget. Autoantikroppen som bildas heter transglutaminas IgA, och det är denna mekanism som ligger bakom de symtom och näringsbristproblem som förknippas med celiaki.
Vad är transglutaminas?
Transglutaminas är ett enzym som förekommer naturligt i kroppen och som har en roll i stabilisering av proteiner. Det fungerar genom att skapa korsbindningar mellan aminosyror i proteiner som ger ökad stabilitet och styrka i vävnader. Enzymet är särskilt aktivt vid sårläkning, vävnadsreparation och upprätthållande av hudens barriärfunktion.
Kemiskt katalyserar transglutaminas bindningar mellan glutamin och lysin, två aminosyror, och bildar så kallade isopeptidbindningar. Biologiskt är enzymet viktigt för vävnadsreparation, celldelning och stabilisering av extracellulär matrix. Det spelar även en roll i matspjälkning genom att modifiera proteiner, inklusive gluten.
Vad är transglutaminas IgA?
Transglutaminas IgA är en autoantikropp som bildas hos personer med celiaki. Vid sjukdomen reagerar immunsystemet felaktigt mot enzymet transglutaminas, vilket leder till en inflammatorisk process som skadar tunntarmens slemhinna.
Kemiskt binder transglutaminas IgA till transglutaminas, vilket bildar ett komplex som triggar en autoimmun reaktion. Detta leder till inflammation i tunntarmen, där immunsystemet attackerar enzymet och förstör tarmluddet (villi), vilket försämrar näringsupptaget.
Vad händer i tarmen vid celiaki?
När gluten bryts ner i tarmen bildas peptider som transglutaminas-enzymet modifierar. Immunsystemet identifierar dessa modifierade peptider som skadliga, vilket leder till en inflammatorisk reaktion och en attack på tunntarmens egna celler. Denna skada minskar tarmens yta och förmåga att absorbera näringsämnen. Resultatet kan bli symtom som diarré, buksmärtor, viktminskning och trötthet.
Hur fungerar gluten och transglutaminas i kroppen?
Gluten är en proteinblandning som finns i vete, råg och korn. Den består främst av proteinerna gliadin och glutenin. Gluten fungerar som ett naturligt bindemedel som ger deg dess struktur och elasticitet, vilket ger bakverk med gluten dess konsistens.
Gluten bryts kemiskt ned till peptider i tarmen. Hos personer med celiaki triggar dessa peptider, särskilt gliadin, en immunreaktion när de deamideras av transglutaminas vilket leder till inflammation och vävnadsskada.
Varför får man celiaki?
Celiaki uppstår på grund av en kombination av genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer. Tillståndet är starkt kopplad till specifika gener, främst HLA-DQ2 och HLA-DQ8, som reglerar immunsystemets respons. Personer som bär dessa gener har en ökad risk att utveckla sjukdomen, men inte alla med dessa gener får celiaki. Glutenintag är nödvändigt för att utlösa celiaki.
Andra faktorer som kan bidra till att utlösa celiaki är:
- Infektioner i tidig barndom, särskilt i mag-tarmkanalen.
- Tarmflorans sammansättning som kan påverka immunsystemets reaktion på gluten.
- Amningsvanor och introduktion av gluten i kosten kan också spela en roll i riskutvecklingen.
Hur diagnostiseras celiaki?
Diagnosen ställs med blodprover som mäter transglutaminas IgA och ibland andra markörer, som IgG och deamiderat gliadin (DGP). Vid misstanke om celiaki kompletteras blodprov ofta med en tunntarmsbiopsi för att bekräfta skador på tarmluddet.
En hög nivå av IgA antikroppar, över 70 E/mL, uppmätt vid två provtillfällen har mycket högt prediktivt värde. Vid sådana värden kan diagnosen ställas utan biopsi, enligt både det svenska vårdprogrammet och europeiska riktlinjer (ESPGHAN 2020). I andra fall krävs en tunntarmsbiopsi för att bekräfta diagnosen.
Celiaki kan både vara medfött och uppstå av sig självt. Det är en livslång sjukdom som kräver att man förändrar sin kost, annars kan det skada tunntarmens adsorptionsförmåga, något som i sin tur kan leda till många andra besvär.
Hur behandlar man celiaki?
Den enda effektiva behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost livet ut. Det innebär att undvika alla livsmedel som innehåller gluten som framförallt finns i vete, inklusive varianter som spelt, dinkel och durum, råg och korn samt mat med dolda källor till gluten som vissa såser, godis, processade livsmedel och öl.
Efter att ha börjat med glutenfri kost återhämtar sig tunntarmen gradvis. Under denna tid kan näringsämnen som järn, kalcium, vitamin D och B12 behöva kompletteras för att korrigera eventuella brister.
I sällsynta fall där glutenfri kost inte räcker (refraktär celiaki) kan immundämpande behandling bli aktuell.
Varför är transglutaminas IgA viktigt?
Transglutaminas IgA är en viktig diagnostisk markör för celiaki. Förhöjda nivåer av dessa antikroppar indikerar en autoimmun reaktion som är starkt kopplad till sjukdomen.
Varför tas blodprov för analys av transglutaminas IgA?
Blodprov används för att identifiera transglutaminas IgA-antikroppar, vilket ger en indikation på celiaki. Det är en enkel och tillförlitlig metod för att avgöra om vidare utredning behövs. Blodprovet används också vid diagnosticering av celiaki.
För personer som följer en glutenfri diet används blodprovet också för att kontrollera behandlingen och vid glutenprovokation. Vid glutenfri kost sjunker IgA nivåerna relativt snabbt, oftast inom 6 månader. Vid glutenprovokation tas blodprov för antikroppsmätning efter 1, 3, 6 och 12 månader.
Blodprov för transglutaminas IgA kan beställas som ett enskilt glutentest.
Vad är S-Transglutaminas-ak IgA?
S-Transglutaminas-ak IgA är en analys som mäter mängden transglutaminas IgA-antikroppar i serum som är den vätska som återstår när blodet har koagulerat och blodkropparna samt fibrin har avlägsnats. Serum används ofta i medicinska analyser, inklusive tester för antikroppar, eftersom det ger en ren vätska för noggranna mätningar. Provet används för att screena för celiaki och har hög specificitet och sensitivitet.
Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar transglutaminas IgA i serum.
Vad innebär IgA-brist?
IgA-brist är ett tillstånd där kroppen producerar låga nivåer av immunglobulin A. Hos dessa individer kan transglutaminas IgA-test bli missvisande, varför kompletterande tester som transglutaminas IgG och DGP används.
Vid analys av S-Transglutaminas-ak (IgA) genomförs automatiskt en kontroll för IgA-brist. Om S-IgA-nivåerna är låga kompletteras testet med analyser av S-Transglutaminas-ak (IgG) och S-Deamiderat gliadin-ak (IgG).
Vad är transglutaminas IgG och deamiderat gliadin (DGP)?
Transglutaminas IgG och deamiderat gliadin (DGP) är alternativa markörer som används för att diagnostisera celiaki, särskilt hos personer med IgA-brist. DGP riktar sig mot glutenpeptider som modifierats av transglutaminas. Analys av DGP har något lägre känslighet (ca 85-95 %) och specificitet (ca 40-95 %) än IgA, vilket kan ge fler falskt positiva resultat. DGP är dock användbart vid dietkontroll, särskilt hos personer med IgA-brist.
Vad är HLA-typning?
HLA-typning för DQ2 och DQ8 är ett kompletterande test och innebär en genetisk analys som identifierar specifika genvarianter (HLA-DQ2 och HLA-DQ8) kopplade till celiaki. Dessa genvarianter finns hos över 95 % av personer med celiaki, vilket gör dem viktiga för sjukdomens utveckling.
HLA-DQ2 och DQ8 är nödvändiga, men inte tillräckliga för att utveckla celiaki. Avsaknad av dessa genvarianter utesluter därför i princip celiaki, vilket gör testet användbart i osäkra fall eller för att bedöma riskgrupper. Många som har dessa genvarianter utvecklar dock aldrig sjukdomen.
Vad är referensintervallet för transglutaminas IgA?
Karolinskas referensintervall för transglutaminas IgA är:
Unilabs referensintervall för transglutaminas IgA är:
- Negativt: mindre än 7 U/ml
- Positivt: lika med eller mer än 7 U/mL
SYNLABs referensintervall för transglutaminas IgA är:
- Negativt: mindre än 7 kE/ml
- Positivt: lika med eller mer än 7 kE/mL
Ett positivt resultat tyder på celiaki och kräver vidare utredning. Ett negativt resultat gör celiaki osannolik, men utesluter inte sjukdomen hos personer med glutenfri kost eller IgA-brist. Ett gränsvärde innebär osäkerhet och kan kräva upprepade tester eller ytterligare analyser för att fastställa en diagnos.
E/mL och U/ml (Unit) står för enheter per milliliter. kE/mL står för kiloenheter per milliliter.
Vid högt värde
När en person har celiaki finns det ett högre IgA-värde i blodet än vanligt. De kan även bero på andra orsaker, men högst sannolikt beror det höga IgA-värdet på just glutenintolerans. Antikropparna anfaller då glutenproteinet som finns i tarmen och skadar samtidigt tunntarmens villier, som är fingerlika projektioner (ca 0,5-1 mm långa) som sitter i tarmväggen i tunntarmen. Ju längre man fortsätter att äta mat med gluten, desto svårare blir skadorna. Vid kost utan gluten kan tunntarmen återhämta sig relativt bra och man gör en ny undersökning av transglutaminas IgA efter cirka tre till sex månader.
Ett markant förhöjt värde (>10 gånger över gränsvärdet) indikerar starkt celiaki. Enligt nationella riktlinjer krävs dock ett uppföljande prov för att bekräfta diagnosen innan en glutenfri kost inleds.
Vid lågt värde
Ett lågt värde av transglutaminas IgA betyder att man troligtvis inte är glutenintolerant, vilket i sin tur kan innebära att eventuella besvär beror på något annat. Ett lågt värde kan också bero på att kroppen inte kan producera IgA-antikroppar eller producerar väldigt lite, vilket betyder att kroppens immunförsvar är försvagat.
Ett negativt testresultat har ett mycket högt negativt prediktivt värde (NPV), vilket innebär att celiaki med stor sannolikhet kan uteslutas.