Tillväxthormon, även kallat GH (Growth Hormone) eller somatotropin, är ett hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Hormonet har stor betydelse för tillväxt, ämnesomsättning, muskler, skelett och kroppens återhämtning.
Tillväxthormon finns hos både barn och vuxna. Hos barn är hormonet viktigt för normal längdtillväxt och utveckling, medan det hos vuxna bland annat påverkar muskelmassa, fettfördelning, energiomsättning och vävnadsreparation.
Vad gör tillväxthormon i kroppen?
Tillväxthormon påverkar flera funktioner i kroppen. Hormonet stimulerar bland annat tillväxt av vävnader och påverkar hur kroppen använder fett, protein och kolhydrater.
Tillväxthormon bidrar bland annat till:
- Tillväxt av skelett och vävnader.
- Muskeluppbyggnad och återhämtning.
- Proteinsyntes och cellreparation.
- Reglering av fettförbränning och ämnesomsättning.
- Påverkan på blodsocker och energibalans.
En stor del av effekterna sker via IGF-1, insulinliknande tillväxtfaktor 1, som framför allt bildas i levern.
Hur regleras tillväxthormon?
Produktionen av tillväxthormon styrs från hypotalamus och hypofysen i hjärnan. Frisättningen sker pulsatilt, vilket innebär att hormonet utsöndras i perioder snarare än jämnt över dygnet.
Nivåerna är ofta högst under natten och påverkas bland annat av:
- Sömn.
- Stress.
- Fysisk aktivitet.
- Ålder.
- Näringsstatus.
- Blodsockernivåer.
Tillväxthormon och IGF-1 sjunker normalt med stigande ålder.
Vad är IGF-1?
IGF-1 står för insulinliknande tillväxtfaktor 1 och är ett hormonliknande ämne som främst bildas i levern som svar på tillväxthormon.
IGF-1 används ofta som blodmarkör vid utredning av tillväxthormonsystemet eftersom nivåerna är stabilare än själva tillväxthormonet, som varierar mycket under dygnet.
Vad händer vid brist på tillväxthormon?
Brist på tillväxthormon kan ge olika symtom beroende på ålder. Hos barn kan brist påverka längdtillväxt och utveckling. Hos vuxna kan låga nivåer ibland vara kopplade till:
- Minskad muskelmassa.
- Ökad fettmassa.
- Trötthet och nedsatt energi.
- Nedsatt fysisk prestationsförmåga.
- Förändrad kroppssammansättning.
Symtomen är ofta ospecifika och behöver bedömas tillsammans med andra hormonprover och den kliniska situationen.
Vad händer vid för höga nivåer av tillväxthormon?
Förhöjda nivåer av tillväxthormon kan i vissa fall bero på sjukdomar i hypofysen, exempelvis hormonproducerande tumörer.
Hos vuxna kan långvarigt förhöjda nivåer orsaka akromegali, ett tillstånd där händer, fötter och andra vävnader gradvis blir större. Tillståndet kan även påverka hjärta, leder och ämnesomsättning.
Hos barn kan för höga nivåer före puberteten leda till ökad längdtillväxt, så kallad gigantism.
Hur undersöks tillväxthormon?
Tillväxthormon undersöks oftast tillsammans med IGF-1 och andra hormonprover. Eftersom tillväxthormon varierar mycket under dygnet används IGF-1 ofta som en stabilare markör.
Vid utredning kan följande prover vara relevanta:
- IGF-1.
- Tillväxthormon (GH).
- Glukos och HbA1c.
- Sköldkörtelprover som TSH, fritt T4 och fritt T3.
- Övriga hypofyshormoner som ACTH, LH, FSH, prolaktin och ibland kortisol eller testosteron beroende på frågeställning.
I vissa fall behövs även särskilda belastningstester eller bilddiagnostik av hypofysen.
Kan träning påverka tillväxthormon?
Fysisk aktivitet, särskilt högintensiv träning och styrketräning, kan tillfälligt öka frisättningen av tillväxthormon. Även sömn och återhämtning påverkar nivåerna.
Regelbunden träning och god sömn är därför viktiga för kroppens hormonella balans och återhämtning.
Är tillväxthormon dopingklassat?
Ja, användning av tillväxthormon utan medicinsk ordination är förbjudet inom idrott och klassas som doping. Missbruk förekommer ibland i syfte att påverka kroppssammansättning eller prestation.
