Svimning innebär att man tillfälligt förlorar medvetandet. Det beror oftast på att blodflödet till hjärnan minskar under en kort stund. En del svimmar helt, medan andra får en tydlig svimningskänsla utan att faktiskt förlora medvetandet.
Svimningskänsla kan kännas som yrsel, ostadighet, kallsvettning, illamående, tunnelseende eller att det svartnar för ögonen. Ibland kommer känslan snabbt, till exempel när man reser sig upp. Andra gånger byggs den upp gradvis.
Vanliga orsaker till svimning och svimningskänsla
Det finns många möjliga orsaker till att man svimmar eller känner sig nära att svimma. En vanlig förklaring är att blodtrycket sjunker tillfälligt. Det kan hända vid värme, vätskebrist, långvarigt stående, stress, smärta eller när man snabbt reser sig från sittande eller liggande ställning.
Svimning kan också utlösas av starka känslor, oro, rädsla eller blodprovstagning. Den typen av svimning kallas ofta vasovagal svimning och är i många fall ofarlig, även om upplevelsen kan vara obehaglig.
Blodbrist kan ge yrsel och svimningskänsla
Blodbrist, eller anemi, innebär att blodets förmåga att transportera syre är nedsatt. Det kan göra att man känner sig trött, svag, yr, andfådd eller nära att svimma. Ett vanligt blodprov vid misstanke om blodbrist är hemoglobin (Hb), som speglar blodets syretransporterande förmåga.
Blodbrist kan bland annat bero på järnbrist, vitamin B12-brist eller folatbrist. Vid misstanke om järnbrist kan det vara relevant att undersöka ferritin, som ger information om kroppens järndepåer, samt järn. Andra blodvärden som kan vara viktiga vid bedömning av blodbrist är till exempel erytrocyter (EPK), MCH och RDW.
Lågt blodsocker kan göra att man känner sig nära att svimma
Lågt blodsocker kan ge symtom som darrighet, svettningar, hjärtklappning, hunger, koncentrationssvårigheter och yrsel. Hos vissa kan det kännas som att man håller på att svimma. Risken är särskilt tydlig hos personer med diabetes som behandlas med insulin eller vissa blodsockersänkande läkemedel, men liknande besvär kan även uppstå efter långvarig fasta eller hård fysisk ansträngning.
Blodprov som kan vara relevanta vid bedömning av blodsockerregleringen är glukos och HbA1c.
Vätskebrist och rubbad saltbalans
Vätskebrist är en vanlig orsak till yrsel och svimningskänsla. När kroppen har för lite vätska kan blodtrycket sjunka, särskilt när man står upp. Det kan hända vid varmt väder, feber, diarré, kräkningar, kraftig svettning eller om man druckit för lite.
Vid misstanke om påverkan på vätske- och saltbalansen kan elektrolyter som natrium, kalium, klorid och kalcium vara aktuella att analysera.
Sköldkörteln kan påverka ork, puls och allmäntillstånd
Förändrad sköldkörtelfunktion kan ibland ge symtom som trötthet, hjärtklappning, svaghet, oro, frusenhet eller värmekänsla. Hos vissa kan detta bidra till yrsel eller en allmän känsla av ostadighet. Vid misstanke om sköldkörtelrubbning analyseras ofta TSH tillsammans med fritt T4, och ibland även fritt T3.
Läs mer om TSH, fritt T4 och fritt T3.
Njurfunktion och vätskebalans
Njurarna har en viktig roll i kroppens vätske- och saltbalans. Om njurfunktionen är påverkad kan det i vissa fall bidra till rubbningar i vätskebalans, elektrolyter och blodtryck. Blodprov som ofta används för att bedöma njurfunktionen är kreatinin och eGFR baserat på kreatinin.
Kan hjärtat orsaka svimning?
Ja. I vissa fall kan svimning bero på hjärtat. Det kan till exempel handla om hjärtrytmrubbningar, hjärtklaffsjukdom eller andra tillstånd som påverkar hjärtats förmåga att pumpa runt blodet. Svimning som kommer plötsligt utan förvarning, i samband med ansträngning eller tillsammans med bröstsmärta, hjärtklappning eller andfåddhet bör alltid bedömas av sjukvården.
När bör man söka vård?
Du bör kontakta vården om du svimmar utan tydlig förklaring, om svimningen återkommer eller om du ofta har svimningskänsla som påverkar vardagen.
Sök vård akut om svimningen sker under fysisk ansträngning, om du får bröstsmärta, andningssvårigheter, hjärtklappning, neurologiska symtom eller om du skadar dig i samband med fallet. Detsamma gäller om medvetslösheten varar längre än någon minut eller om personen inte snabbt återhämtar sig.
Blodprov kan vara en del av utredningen
Blodprover kan inte alltid förklara varför någon svimmar, men de kan ge viktig information om möjliga bakomliggande orsaker. Beroende på symtom kan det vara relevant att undersöka blodvärden, järnstatus, blodsocker, elektrolyter, njurfunktion och sköldkörtelfunktion.
Vilka prover som är mest relevanta beror på ålder, sjukdomshistoria, läkemedel, symtom och om svimningen kom plötsligt eller har återkommit över tid.
