Solsting och värmeslag är två tillstånd som kan uppstå när kroppen utsätts för hög värme under en längre tid. De är inte samma sak, men båda kan vara en följd av att kroppen har svårt att reglera sin temperatur. Ett närliggande begrepp är värmestress, vilket beskriver den belastning som värme innebär för kroppen innan allvarligare symtom utvecklas.
Vad är värmestress?
Värmestress uppstår när kroppen utsätts för mer värme än den kan göra sig av med. Det kan ske vid varmt väder, hög luftfuktighet, fysisk aktivitet eller en kombination av dessa faktorer.
När kroppen blir varm försöker den kyla ned sig genom att öka blodflödet till huden och genom att producera svett. Om värmen blir för hög eller vätskeförlusten blir stor kan kroppens temperaturreglering börja fungera sämre. Tidiga tecken på värmestress kan vara:
- Ökad törst.
- Trötthet och orkeslöshet.
- Huvudvärk.
- Yrsel.
- Koncentrationssvårigheter.
- Ökad puls.
- Illamående.
Om värmestressen fortsätter kan den leda till olika värmerelaterade besvär, som solsting eller värmeutmattning, och i allvarliga fall utvecklas till värmeslag.
Vad är solsting?
Solsting uppstår när huvudet och nacken utsätts för stark sol under en längre tid. Tillståndet anses bero på att värme påverkar hjärnhinnorna och kroppens temperaturreglering.
Solsting kan drabba både barn och vuxna, särskilt om man vistas länge i direkt solljus utan skydd för huvudet.
Vanliga symtom är:
- Huvudvärk.
- Yrsel.
- Illamående.
- Trötthet.
- Feberkänsla.
- Rodnad och varm hud.
Besvären är oftast övergående och förbättras genom vila, vätska och att man kommer in i en sval miljö.
Vad är värmeslag?
Värmeslag är ett betydligt allvarligare tillstånd där kroppens temperaturreglering har sviktat. Kroppstemperaturen stiger då kraftigt, ofta till över 40 grader, och kroppen klarar inte längre att kyla ned sig själv effektivt.
Värmeslag kan uppstå vid extrem värme, hård fysisk ansträngning eller efter långvarig värmestress. Tillståndet är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar vård. Symtom på värmeslag kan vara:
- Mycket hög kroppstemperatur.
- Kraftig huvudvärk.
- Förvirring eller desorientering.
- Yrsel.
- Illamående eller kräkningar.
- Snabb puls.
- Varm och ofta torr hud.
- Medvetandepåverkan eller medvetslöshet.
Vid misstanke om värmeslag bör man omedelbart kontakta sjukvården eller ringa 112.
Vilka löper större risk att drabbas?
Vissa grupper är mer känsliga för värme än andra. Dit hör:
- Äldre personer.
- Små barn.
- Personer med hjärt- och kärlsjukdom.
- Personer med kroniska sjukdomar.
- Personer som arbetar eller tränar utomhus i varmt väder.
- Personer som använder läkemedel som påverkar vätskebalansen eller svettningen.
Hur kan man minska risken för värmestress, solsting och värmeslag?
Följande åtgärder kan minska risken när temperaturen är hög:
- Drick tillräckligt med vätska.
- Undvik hård fysisk aktivitet under dagens varmaste timmar.
- Vistas i skugga eller svala miljöer.
- Använd lätta och luftiga kläder.
- Bär hatt eller keps i stark sol.
- Var extra uppmärksam på barn, äldre och personer med sjukdom.
Kan blodprov visa om man har drabbats av värmeslag?
Det finns inget enskilt blodprov som diagnostiserar värmeslag. Vid misstänkt värmeslag kan sjukvården däremot använda blodprover för att bedöma hur kroppen har påverkats. Exempel på analyser som kan vara aktuella är elektrolyter, kreatinin, leverprover, kreatinkinas (CK) och blodstatus.
Dessa prover kan ge information om bland annat vätskebrist, njurfunktion, muskelskador och påverkan på andra organ.
