RDW – Erytrocyternas storleksvariation
RDW (Red Cell Distribution Width) beskriver variationen i storlek mellan de röda blodkropparna (erytrocyter) i blodet. Parametern används tillsammans med andra erytrocytindex för att bedöma blodbilden och identifiera förändringar i erytrocyternas volymfördelning.
RDW ger information om graden av anisocytos, det vill säga hur stor spridning det finns i erytrocyternas storlek. Analysen är särskilt användbar vid utredning av olika former av anemi och andra tillstånd som påverkar blodbildningen.
RDW skrivs ofta ut som (Erc(B)-RDW).
Vad är RDW?
RDW (Red Cell Distribution Width) är ett mått på variationen i erytrocyternas storlek. I normalt blod är de röda blodkropparna relativt jämnstora. När variationen ökar, det vill säga när både mindre och större erytrocyter förekommer samtidigt, stiger RDW-värdet.
Analysen beräknas utifrån fördelningen av erytrocytvolym och anges vanligen som RDW-CV (variationskoefficient i procent). Värdet baseras på standardavvikelsen av erytrocytvolymen i relation till medelcellvolymen (MCV), enligt formeln:
SD × 100 / MCV
Ett högre RDW-värde innebär större spridning i cellstorlek. RDW tolkas tillsammans med hemoglobin (Hb), MCV och övriga erytrocytindex för att ge en helhetsbild av blodstatus.
Transport av syre och koppling till RDW
De röda blodkropparnas huvuduppgift är att transportera syre via hemoglobin. För att denna funktion ska vara effektiv krävs en fungerande och balanserad erytrocytproduktion i benmärgen.
Vid störningar i blodbildningen, exempelvis vid brist på järn, vitamin B12 eller folat, påverkas erytrocyternas mognad och storlek. Detta leder ofta till en ökad variation i cellstorlek, vilket avspeglas i ett förhöjt RDW. RDW är därför en indirekt markör för förändrad erytrocytproduktion.
Livscykel och reglering
Erytrocyter bildas i benmärgen genom erytropoes. Under mognadsprocessen utvecklas cellerna från större omogna former till mindre, färdigutvecklade erytrocyter. Om produktionen påverkas av bristtillstånd eller sjukdom kan en blandning av olika cellstorlekar uppstå i blodet.
Ett förhöjt RDW kan därför ses när både äldre och nybildade erytrocyter cirkulerar samtidigt, eller när mognadsprocessen är störd. Detta gör RDW till en känslig parameter vid tidig upptäckt av vissa typer av anemi.
Klassificering av anemi
B-RDW (Red Cell Distribution Width i blod) är ett viktigt komplement vid utredning av anemi. Tillsammans med MCV (medelcellvolym) bidrar parametern till att särskilja olika typer av blodbrist genom att visa om variationen i erytrocytstorlek är normal eller ökad. Genom att kombinera RDW och MCV kan man få vägledning enligt följande mönster.
Mikrocytär anemi (lågt MCV)
Normalt RDW talar för talassemi eller annan hereditär mikrocytos, där cellerna är jämnt små.
Förhöjt RDW är vanligt vid järnbristanemi, där en blandning av mindre och normalstora erytrocyter förekommer.
Normocytär anemi (normalt MCV)
Normalt RDW ses ofta vid sekundär anemi vid kronisk sjukdom.
Förhöjt RDW kan förekomma vid tidig järnbrist, hemolys eller pågående blödning, där nybildade och äldre erytrocyter blandas.
Makrocytär anemi (högt MCV)
Normalt RDW kan ses vid leversjukdom eller alkoholrelaterad påverkan.
Förhöjt RDW talar för vitamin B12- eller folatbrist, samt vid vissa benmärgssjukdomar som myelodysplastiskt syndrom.
B-RDW är särskilt värdefull vid oklara eller blandade anemibilder. Parametern kan påvisa tidiga förändringar i erytrocytproduktionen även när hemoglobinvärdet fortfarande ligger inom referensintervallet. Därför används RDW som en del av en samlad bedömning av erytropoesen och blodbildens kvalitet.
Vad betyder RDW-CV?
RDW-CV är den vanligaste formen av RDW och anges i procent. Förkortningen står för Red Cell Distribution Width – Coefficient of Variation.
Värdet speglar hur stor variation det finns i erytrocytvolym i relation till medelcellvolymen (MCV). Ett högre procenttal innebär större spridning i cellstorlek.
Varför är RDW viktigt?
Analys av RDW är viktig eftersom den bidrar till att karakterisera olika typer av anemi och andra tillstånd som påverkar blodbildningen. Ett förhöjt RDW kan ses vid:
- Järnbristanemi.
- Vitamin B12-brist.
- Folatbrist.
- Kombinerade bristtillstånd.
- Tillstånd med ökad erytrocytomsättning.
- Vissa kroniska sjukdomar.
Vid järnbrist kan RDW stiga tidigt, ibland innan MCV förändras. Kombinationen av RDW och MCV används ofta för att skilja mellan olika orsaker till mikrocytär eller makrocytär anemi.
Ett normalt RDW trots lågt MCV kan exempelvis tala för talassemi, medan förhöjt RDW tillsammans med lågt MCV ofta talar för järnbrist.
Varför tas blodprov för analys av RDW?
RDW tas som en del av en blodstatus och används för att:
- Utreda anemi.
- Differentiera mellan olika typer av blodbrist.
- Bedöma påverkan på blodbildningen.
- Följa behandling vid bristtillstånd.
RDW tolkas ofta tillsammans med hemoglobin (Hb), MCV, MCH och övriga blodvärden för att ge en korrekt klinisk bedömning.
RDW beställs som ett enskilt RDW test.
Vad betyder Erc(B)-RDW?
Laboratorienamnet för analysen skrivs vanligtvis som Erc(B)-RDW, där ”Erc” står för erytrocyter, ”B-” anger att analysen utförs i blod och ”RDW” står för Red Cell Distribution Width. I vissa fall används EPK, RDW, B- där EPK står för erytrocytpartikelkoncentration som anger antalet röda blodkroppar (erytrocyter) per liter blod.
Notationen följer klinisk-kemisk nomenklatur för att tydligt ange både analys och provmaterial.
Unilabs använder benämningen Erc(B)-RDW-CV, Karolinska använder EPK, RDW, B- och SYNLAB RDW (B-).
Vad är referensintervallet för RDW?
Referensintervallen kan variera något mellan laboratorier. Unilabs och Karolinskas referensintervall är 11,8 till 14,3%, medan SYNLAB anger 12,5 till 16,0%.
Vid högt värde
Ett förhöjt RDW innebär att variationen i storlek mellan de röda blodkropparna är större än normalt. Detta tyder på ökad anisocytos och innebär att blodet innehåller en blandning av mindre och större erytrocyter. Förhöjt RDW ses ofta vid tillstånd där erytrocytproduktionen är störd eller där mognaden påverkas, exempelvis:
- Järnbristanemi.
- Vitamin B12-brist.
- Folatbrist.
- Kombinerade bristtillstånd.
- Hemolytisk anemi.
- Efter blödning.
- Vissa kroniska inflammatoriska sjukdomar.
Vid järnbrist kan RDW stiga tidigt i förloppet, ibland innan MCV påverkas. Kombinationen av högt RDW och lågt MCV talar ofta för järnbrist, medan högt RDW och högt MCV kan ses vid B12- eller folatbrist.
Ett isolerat lätt förhöjt RDW utan avvikande hemoglobin eller MCV har sällan klinisk betydelse, men bör tolkas tillsammans med övriga blodvärden.
Vid lågt värde
Ett lågt RDW innebär att de röda blodkropparna är jämnstora. Detta är oftast ett normalt fynd och har i regel ingen klinisk betydelse.
Till skillnad från förhöjda värden är lågt RDW sällan kopplat till sjukdom och betraktas generellt inte som patologiskt. Det är variationen uppåt, det vill säga ökad spridning i cellstorlek, som har diagnostisk relevans.
