Plötslig yrsel – orsaker och när du bör söka vård

När du får plötslig yrsel kan det kännas som att rummet snurrar, golvet gungar eller att du är på väg att svimma. För de flesta går besvären snabbt över, och yrsel som enda symtom beror sällan på något allvarligt. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste orsakerna till plötslig yrsel, yrsel när du reser dig upp och yrsel med illamående, när du bör söka vård och vilka blodprover som kan ge en indikation om kroppsliga orsaker.

Vad är plötslig yrsel?

Yrsel är ett samlingsnamn för upplevelser av ostadighet, svindel, karusellkänsla eller svimningskänsla. Balansen styrs av ett samarbete mellan innerörat, synen och kroppens känsel. Störs den samordningen uppstår en obalans som kroppen tolkar som yrsel.

Plötslig yrsel slår till snabbt, ibland inom loppet av några sekunder. En del upplever att omgivningen roterar, medan andra känner sig vimmelkantiga eller nära att svimma. Hur yrseln känns och hur länge den varar ger ofta en första ledtråd till orsaken.

Vanliga orsaker till plötslig yrsel

De flesta som drabbas av plötslig yrsel gör det på grund av godartade orsaker kopplade till balanssystemet eller blodtrycket. Här är de vanligaste orsakerna.

Kristallsjuka

Kristallsjuka, även kallad godartad lägesyrsel, är en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och kraftig karusellyrsel. Den här typen av yrsel utlöses av vissa specifika rörelser, till exempel när du vänder dig i sängen eller reser dig efter att ha legat ner. Detta beror på att små partiklar i innerörat har förskjutits, vilket påverkar balanssinnet.

Inflammation i balansnerven

Vestibularisneurit är en inflammation i balansnerven som plötsligt kan göra dig mycket yr, med en känsla av att omgivningen snurrar. Det är vanligt att samtidigt bli illamående och kräkas. Besvären är ofta som värst under de första dagarna. Vissa personer behöver sjukhusvård på grund av kraftigt illamående och svårigheter att stå eller gå.

Blodtrycksfall

Blodtrycksfall ger en tillfällig yrsel som kommer när du reser dig upp för snabbt. Det beror på att blodtrycket behöver ställas om när du ändrar läge, och ibland går omställningen för långsamt. Dessutom kan läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdom förstärka effekten.

Ménières sjukdom

Ménières sjukdom beror på att trycket blir för högt i innerörats vätskefyllda gångar och ger anfall med yrsel som återkommer med tiden. Många upplever också susningar i örat eller en försämrad hörsel på ena sidan.

Migrän, stress och läkemedel

Yrseln kan också komma inifrån, det vill säga från nervsystemet, känslolivet eller medicin. Migrän, till exempel, är en sjukdom i nervsystemet som ger yrsel hos vissa. Stark oro och ångest kan göra dig mer mottaglig för sinnesintryck, vilket kan göra att du upplever plötslig yrsel. Eftersom vissa läkemedel har en viss påverkan på balansen kan yrsel även uppstå när du ändrar dos eller slutar med en medicin.

Yrsel när du reser dig upp

Yrsel när du reser dig upp beror ofta på ett tillfälligt blodtrycksfall, så kallad ortostatisk hypotension. När du snabbt går från liggande eller sittande till stående behöver kroppen anpassa blodtrycket för att säkerställa att hjärnan får tillräckligt med blod. Om omställningen går för långsamt kan du känna dig yr, ostadig eller få en känsla av att det svartnar för ögonen.

Besvären går vanligtvis över inom några sekunder, men kan bli mer uttalade vid vätskebrist, efter långvarigt sängläge eller vid behandling med vissa läkemedel, exempelvis blodtryckssänkande läkemedel.

Yrsel och illamående

Yrsel och illamående förekommer ofta tillsammans eftersom balansorganet i innerörat är nära kopplat till hjärnans centra för illamående och kräkningar. När balanssystemet störs kan kroppen reagera på samma sätt som vid åksjuka.

Kraftig karusellyrsel med illamående är vanligt vid tillstånd som kristallsjuka, inflammation i balansnerven och Ménières sjukdom. Om yrseln samtidigt åtföljs av svår huvudvärk, neurologiska symtom eller påverkat allmäntillstånd bör du söka vård för bedömning.

Kan yrsel bero på stress?

Ja, stress, oro och ångest kan bidra till eller förstärka känslan av yrsel. Vid stress påverkas kroppens nervsystem och andning, vilket hos vissa kan ge en känsla av ostadighet, svindel eller att huvudet känns lätt. Besvären kan vara tillfälliga, men kan också återkomma under perioder med hög belastning eller långvarig stress.

Eftersom yrsel även kan bero på kroppsliga sjukdomar är det viktigt att söka vård om besvären är uttalade, återkommer ofta eller uppträder tillsammans med andra symtom.

När kan plötslig yrsel signalera något allvarligt?

Yrsel som enda symtom beror sällan på allvarlig sjukdom. Allvarliga tillstånd ger nämligen oftast flera symtom samtidigt, och det är kombinationen som räknas.

I vissa fall kan plötslig yrsel vara ett tecken på stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack), särskilt om den uppträder tillsammans med neurologiska symtom som talsvårigheter, dubbelseende eller svaghet i ansikte, arm eller ben.

Ring 112 om yrseln kommer tillsammans med talsvårigheter, förändrad känsel i armar eller ben, eller förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet. Detsamma gäller vid ont i bröstet, oregelbunden hjärtrytm eller andnöd, eller om någon svimmat och varit medvetslös längre än en minut. Sådana symtom kan tala för stroke eller hjärtinfarkt och kräver omedelbar vård.

Kontakta en vårdcentral om yrseln inte går över, stör vardagen eller känns annorlunda än tidigare. Sök vård samma dag om du samtidigt har slagit i huvudet, har feber med öronvärk eller huvudvärk, är stel i nacken eller kräks kraftigt.

Kroppsliga orsaker som kan ge yrsel

Yrsel kan också bero på tillstånd i kroppen utanför balansorganet. Vätskebrist, graviditet, blodbrist, lågt blodsocker och rubbningar i sköldkörteln hör till vanliga orsaker. Vissa av dessa kan utredas med ett blodprov.

Vätskebrist kan orsaka yrsel, särskilt vid varmt väder, feber, magsjuka eller efter kraftig fysisk aktivitet. När kroppen förlorar mer vätska än den får i sig kan blodvolymen minska, vilket kan göra att du känner dig yr eller svimfärdig.

Graviditet kan också bidra till yrsel. Under graviditeten förändras blodcirkulationen och blodtrycket, vilket kan göra att du känner dig yr, särskilt när du reser dig upp eller står länge. Illamående och vätskebrist i början av graviditeten kan också förstärka besvären.

Blodbrist, eller anemi, innebär att blodet inte kan transportera syre effektivt. Vanliga symtom är trötthet, hjärtklappning, huvudvärk och en känsla av yrsel. Bakom blodbristen ligger ofta järnbrist, men även brist på vitamin B12 eller folat kan ge liknande besvär, eftersom kroppen behöver dem för att bilda röda blodkroppar.

Lågt blodsocker kan ge yrsel och svimningskänsla, särskilt hos personer med diabetes. En rubbning i sköldkörtelns funktion påverkar ämnesomsättningen och kan ge både trötthet och yrsel. Flera av dessa orsaker syns inte utifrån, men kan ge ledtrådar i blodprover och annan medicinsk utredning.

Yrsel hos äldre

Ostadighet och yrsel blir vanligare med åldern. Balansen bygger på att hjärnan väger samman signaler från synen, innerörat och känseln i fötter och ben, och med åren blir både sinnena och hjärnans samordning sämre. Då krävs mer för att hålla kroppen stadig. Hos äldre ökar dessutom risken att falla och skada sig, vilket gör det extra viktigt att utreda yrsel som stör vardagen.

Även synnedsättning, hörselnedsättning och sjukdomar som påverkar nervsystemet kan bidra till balanssvårigheter hos äldre. Många äldre använder dessutom flera läkemedel samtidigt, vilket kan bidra till yrsel och öka risken för fall.

Blodprover som kan ge en indikation

Ett blodprov kan inte påvisa kristallsjuka eller en inflammation i balansnerven, men det kan kartlägga kroppsliga orsaker som blodbrist, näringsbrist, blodsockerrubbningar och sköldkörtelpåverkan. Resultaten tolkas alltid i sitt sammanhang, och det är kombinationen av flera markörer, snarare än ett enskilt värde, som ger underlag för en bedömning.

• Blodstatus mäter bland annat hemoglobin och röda blodkroppar och kan ge en indikation på blodbrist.
• Ferritin speglar kroppens lager av järn och kan ge en indikation på järnbrist.
• Vitamin B12 – kobalamin visar nivån av B12, som behövs för att bilda röda blodkroppar och för nervsystemets funktion.
• Vitamin B9 – folat visar nivån av vitamin B9, som behövs för normal blodbildning, celldelning och bildning av DNA.
• TSH – tyrotropin är ett första mått på sköldkörtelns funktion.
• Glukos ger en indikation om blodsockernivån.

Källor

• Läkartidningen, Yrsel och illamående – vestibulära orsaker.
• 1177 Vårdguiden, Yrsel.
• 1177 Vårdguiden, Kristallsjuka – godartad lägesyrsel.
• 1177 Vårdguiden, Ménières sjukdom.
• 1177 Vårdguiden, Stroke.
• 1177 Vårdguiden, Blodbrist – anemi.
• 1177 Vårdguiden, Brist på järn.