Vätskebrist, även kallat uttorkning eller dehydrering, innebär att kroppen har för lite vätska i förhållande till vad den behöver. Det kan hända när du dricker för lite, förlorar mycket vätska genom svettning, feber, kräkningar eller diarré, eller när kroppen av andra skäl inte klarar att hålla vätskebalansen.
Vad är vätskebrist och uttorkning?
Vätskebrist uppstår när kroppen förlorar mer vätska än den får i sig. Vätska behövs för att kroppen ska fungera normalt och är viktig för bland annat blodcirkulationen, njurarnas funktion, kroppstemperaturen samt balansen mellan salter och mineraler.
Lindrig vätskebrist är vanligt och kan ge symtom som törst, huvudvärk, trötthet eller yrsel. Om vätskebristen blir mer uttalad kan kroppens normala funktioner påverkas i större utsträckning. Risken för komplikationer är särskilt hög hos små barn, äldre personer och personer med vissa sjukdomar.
Vad kan orsaka vätskebrist?
Den vanligaste orsaken är att man får i sig för lite vätska i förhållande till hur mycket kroppen förlorar. Det kan till exempel ske vid varmt väder, hård fysisk ansträngning, feber, magsjuka, diarré eller kräkningar.
Vätskebrist kan också uppstå om man har svårt att dricka tillräckligt, till exempel vid illamående, hög ålder, förvirring eller sjukdom. Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande läkemedel, kan också göra att kroppen förlorar mer vätska.
Vilka är vanliga symtom på vätskebrist?
Vanliga tecken på lindrig till måttlig vätskebrist är törst, torr mun, mörk urin, mindre urinmängd än vanligt, huvudvärk, trötthet och yrsel. En del känner sig också svaga, får hjärtklappning eller blir mer lättirriterade.
Vid mer uttalad uttorkning kan symtomen bli tydligare. Personen kan bli mycket trött, förvirrad, kallsvettig eller få snabb puls. Om man kissar väldigt lite eller inte alls, är mycket slö eller inte får i sig vätska, bör man söka vård.
Hur märker man uttorkning hos barn?
Hos barn kan uttorkning komma snabbare än hos vuxna, särskilt vid magsjuka eller feber. Tecken kan vara att barnet kissar mindre än vanligt, har torra läppar, är ovanligt trött, inte orkar leka eller gråter utan tårar.
Hos små barn är det extra viktigt att vara uppmärksam om barnet inte vill dricka, kräks upp vätska eller har täta diarréer. Då kan vätskeersättning behövas.
Hur märker man uttorkning hos äldre?
Äldre personer kan ha svagare törstkänsla och märker därför inte alltid att de behöver dricka. Uttorkning kan då visa sig som trötthet, yrsel, huvudvärk, förvirring, ostadighet eller att personen kissar mindre än vanligt.
Risken ökar vid värme, infektioner, feber, diarré och om man använder vissa läkemedel. Därför kan det vara klokt att ha extra koll på vätskeintaget under varma dagar eller vid sjukdom.
Kan kaffe orsaka uttorkning?
Kaffe kan ha en lätt vätskedrivande effekt, framför allt hos personer som inte är vana vid koffein. Men för de flesta som dricker kaffe regelbundet räknas kaffe ändå som en del av det dagliga vätskeintaget.
Det betyder inte att kaffe bör vara den enda drycken man får i sig. Vid värme, feber, magsjuka eller hård träning är vatten och ibland vätskeersättning bättre val. Men normal kaffekonsumtion leder vanligtvis inte till uttorkning hos friska personer som i övrigt dricker tillräckligt.
Vad är skillnaden mellan vattenbrist och saltbrist?
När kroppen förlorar vätska förloras ofta även salter, till exempel natrium. Det är därför man ibland inte bara behöver vatten, utan även vätskeersättning. Det gäller särskilt vid diarré, kräkningar eller kraftig svettning.
Om man bara dricker stora mängder vatten utan att få i sig salter kan balansen i kroppen påverkas. Det är ovanligt vid normal törst och vanligt drickande, men kan bli aktuellt vid längre fysisk ansträngning, magsjuka eller extrem värme.
Vad hjälper mot vätskebrist?
Vid lindrig vätskebrist och uttorkning räcker det ofta att dricka mer vätska, gärna lite i taget. Vatten fungerar bra i många fall. Vid magsjuka, kraftig svettning eller om man har svårt att behålla vätska kan vätskeersättning vara bättre eftersom den innehåller både vätska och salter.
Det är ofta lättare att dricka små mängder ofta än att försöka dricka mycket på en gång. Vid illamående kan några teskedar åt gången vara en bra början.
Vad innehåller vätskeersättning?
Vätskeersättning innehåller vatten, salter (elektrolyter) och en mindre mängd socker. Kombinationen gör att kroppen lättare kan ta upp både vätska och salter från tarmen.
Det går att göra egen vätskeersättning hemma. Ett vanligt recept är att blanda 1 liter vatten med 6 teskedar socker och 0,5 tesked salt. Det är dock viktigt att följa måtten noggrant eftersom för mycket salt eller socker kan göra blandningen mindre lämplig. Färdig vätskeersättning från apotek innehåller en noggrant anpassad sammansättning av vätska, salter och glukos.
När bör man söka vård?
Sök vård om uttorkningen verkar mer än lindrig, om personen är mycket trött, förvirrad, har snabb puls, kissar mycket lite eller inte alls, eller inte kan behålla vätska på grund av kräkningar.
Man bör också vara extra försiktig med små barn, äldre personer, gravida och personer med hjärt-, njur– eller diabetessjukdom. För dessa grupper kan vätskebrist bli allvarligare snabbare.
Kan blodprov visa vätskebrist och uttorkning?
Blodprov kan ibland ge ledtrådar om vätskebrist och hur kroppen påverkas. Vid uttorkning kan till exempel njurvärden, elektrolyter och blodkoncentration påverkas. Vanliga prover som kan vara relevanta är kreatinin, eGFR, natrium, kalium, urea och blodstatus.
Blodprov kan däremot inte ensamt avgöra allt. Symtom, sjukdomshistoria, vätskeintag, urinmängd och den kliniska bedömningen är viktiga.
Hur kan man förebygga vätskebrist?
Det enklaste sättet är att dricka regelbundet och anpassa vätskeintaget efter väder, aktivitet och hälsotillstånd. Vid varmt väder, feber, magsjuka eller fysisk ansträngning behöver kroppen ofta mer vätska än vanligt.
För äldre personer och små barn kan det vara bra att erbjuda dryck ofta, även om de inte själva säger att de är törstiga. Vid diarré eller kräkningar kan vätskeersättning minska risken för att vätskebristen förvärras.
Läs mer om hur mycket vatten man behöver dricka per dag.
