Total Iron Binding Capacity (TIBC)

Total Iron-Binding Capacity (TIBC), eller järnbindande kapacitet på svenska, mäter den totala mängden järn som kan binda till transferrin, ett protein som transporterar järn i blodet. TIBC används för att bedöma kroppens järnstatus och för att utreda järnbrist eller överskott.

Eftersom TIBC speglar mängden transferrin i blodet finns en direkt korrelation mellan TIBC och transferrin.

Vad är Total Iron Binding Capacity?

Total Iron Binding Capacity speglar mängden transferrin som binder järn i blodet och levererar det till olika vävnader, framför allt till benmärgen, där järnet används för att producera hemoglobin i röda blodkroppar. Järn i blodet förekommer huvudsakligen i två former:

• Bundet till transferrin som är den transportabla och biologiskt användbara formen av järn.
• Fritt järn som förekommer i mycket små mängder eftersom obundet järn är reaktivt och kan orsaka cellskador genom att bilda fria radikaler.

Kemiskt mäter TIBC transferrinets totala bindningskapacitet för järn. När järnjoner (Fe³⁺) kommer i kontakt med transferrin binds de till specifika platser på proteinet genom en process som involverar elektrostatiska interaktioner och koordinationsbindningar. Varje transferrinmolekyl kan binda upp till två järnjoner, men normalt är endast en viss andel av dessa bindningsställen upptagna, vilket innebär att TIBC oftast är högre än den faktiska järnnivån i blodet. Biologiskt regleras TIBC av kroppens järnbalans:

• Vid järnbrist producerar levern mer transferrin för att maximera upptaget och transporten av det begränsade järn som finns tillgängligt vilket resulterar i ett förhöjt TIBC.
• Vid järnöverskott, exempelvis vid hemokromatos, minskar transferrinproduktionen eftersom kroppen redan har tillräckligt med järn och inte behöver öka transportkapaciteten vilket ger ett lågt TIBC.
• Vid inflammatoriska och kroniska sjukdomar kan transferrinsyntesen minska som en del av kroppens försvarsmekanismer, vilket leder till ett lågt eller normalt TIBC trots järnbrist.

TIBC används ofta tillsammans med järn och transferrinmättnad för att ge en mer komplett bild av kroppens järnstatus. Transferrinmättnad beräknas genom att jämföra hur mycket av transferrinets bindningskapacitet som faktiskt är upptagen av järn och beräknas med formeln:

Transferrinmättnad (%) = (Järn / TIBC) × 100

Låga nivåer av transferrinmättnad indikerar att mycket av transferrinet är obundet, vilket ofta ses vid järnbrist. Höga nivåer innebär att transferrinets bindningskapacitet är väl utnyttjad, vilket kan tyda på järnöverskott. Olika kombinationer av resultat är:

• Högt TIBC + lågt järn + låg transferrinmättnad tyder på järnbrist där kroppen försöker öka transportkapaciteten, men det finns lite järn att binda.
• Lågt TIBC + högt järn + hög transferrinmättnad tyder på järnöverskott, exempelvis vid hemokromatos där transferrinet är mättat med järn.
• Normalt/lågt TIBC + lågt järn + låg transferrinmättnad kan ses vid kroniska sjukdomar, inflammation eller leversjukdom där järn är lagrat i kroppen, men inte tillgängligt för transport.

Dessa parametrar används ofta tillsammans för att identifiera och särskilja olika typer av järnrelaterade tillstånd som järnbristanemi, funktionell järnbrist och järnöverskottssjukdomar.

Varför är TIBC viktigt?

TIBC är viktigt eftersom det hjälper läkare att utvärdera kroppens järnstatus och för att diagnostisera olika järnrelaterade tillstånd. Förhöjda TIBC-nivåer kan tyda på att kroppen har ett järnunderskott och försöker kompensera genom att öka mängden transferrin, medan låga TIBC-nivåer kan indikera att kroppen har tillräckligt med järn eller till och med överskott, vilket kan vara ett tecken på hemokromatos, där för mycket järn lagras i kroppen.

Varför tas blodprov för analys av TIBC?

Blodprov för TIBC tas vid utredning av anemi av oklar orsak samt vid misstanke om järnbrist, med eller utan anemi, eller vid misstanke om hemokromatos. Det används också i vissa fall för att bedöma om behandling för järnbrist är effektiv. TIBC-testet är en del av en helhetsbedömning av järnstatusen i kroppen.

Vid järnbrist samt vid påverkan av steroidhormoner (exempelvis p-piller eller graviditet) ökar TIBC (och transferrin). En sänkning av koncentrationen ses vid inflammatoriska processer, malnutrition, malabsorption samt vid onormala förluster av protein genom tarm eller urinvägar.

Blodprov för TIBC kan beställas som ett enskilt TIBC prov.

Varför analyserar man inte bara transferrin?

Trots att TIBC och transferrin korrelerar starkt, finns det flera tillstånd där deras relation kan påverkas, vilket gör att båda parametrarna kan vara kliniskt relevanta.

Leversjukdomar kan minska transferrinproduktionen eftersom proteinet syntetiseras i levern. Vid avancerad leversjukdom kan även järnmetabolismen påverkas, och i vissa fall kan TIBC ge en mer indirekt uppskattning av blodets järnbindningskapacitet.

Vid proteinförluster och näringsbrist som vid nefrotiskt syndrom där stora mängder protein förloras i urinen, kan transferrinnivåerna sjunka. Liknande effekter ses vid malnutrition och vid inflammatoriska tillstånd där leverns produktion av transferrin nedregleras. I dessa fall kan TIBC, i kombination med albumin, ge en mer komplett bild av kroppens proteinsyntes och järnbindningsförmåga.

Vid inflammation och kroniska sjukdomar kan transferrin minska som en del av kroppens försvarsmekanismer mot infektioner. Samtidigt kan ferritin vara förhöjt trots järnbrist, vilket kallas funktionell järnbrist. Genom att analysera TIBC tillsammans med transferrin och ferritin kan man bättre skilja mellan klassisk järnbristanemi och järnfördelningsstörningar vid inflammatoriska tillstånd.

Vilken metod används?

TIBC kan antingen beräknas utifrån transferrinvärdet eller mätas direkt i blodet, beroende på laboratorium och analysmetod. Många laboratorier använder en beräkningsmetod där TIBC uppskattas enligt formeln:

TIBC (μmol/L) = Transferrin (g/L) × 25

Denna omräkningsfaktor bygger på att varje gram transferrin kan binda cirka 25 µmol järn per liter blod. Eftersom transferrin ofta mäts direkt med immunologiska metoder är denna beräkning ett praktiskt och tillförlitligt sätt att uppskatta blodets totala järnbindningskapacitet.

Vissa laboratorier analyserar dock TIBC direkt genom att tillsätta ett överskott av järn till blodprovet och sedan mäta hur mycket järn som kan bindas av transferrin. Denna metod ger en mer exakt uppskattning av järnbindningsförmågan, men används mer sällan, då den är mer resurskrävande och ofta ger likvärdiga resultat med den beräknade metoden. I klinisk praxis används beräknad TIBC oftast eftersom den är enklare, snabbare och tillräckligt noggrann för att bedöma kroppens järnstatus. Dock kan en direkt mätning av TIBC vara aktuell i vissa fall där en mer exakt uppskattning av järnbindningsförmågan behövs, exempelvis vid vissa leversjukdomar eller proteinförlusttillstånd.

Vad är P-TIBC?

P-TIBC är ett laboratorievärde som mäter blodplasmas totala kapacitet att binda järn. Plasma är den vätskekomponent i blodet som återstår efter att cellerna har avlägsnats och innehåller proteiner, elektrolyter, näringsämnen och transportmolekyler.

Unilabs analyserar TIBC i plasma.

Vad är S-TIBC?

S-TIBC är samma fysiologiska parameter som P-TIBC, men mäts i serum istället för plasma. Eftersom serum och plasma skiljer sig genom att plasma innehåller koagulationsfaktorer medan serum saknar dem, kan vissa laboratorier föredra den ena metoden framför den andra. I klinisk praxis används P-TIBC och S-TIBC ofta synonymt, och tolkningen av resultaten är densamma oavsett provtyp.

SYNLAB analyserar TIBC i serum.

Vad är referensintervallet för TIBC?

Referensintervallet för TIBC är mellan 47 och 80 µmol/L enligt Unilabs. Samma referensintervall gäller för SYNLAB för personer äldre än 18 år.

µmol/L står för mikromol per liter.

Vid högt värde

Höga TIBC-värden är ofta en indikation på järnbrist vilket beror på att kroppen, vid låga järnnivåer, ökar produktionen av transferrin för att maximera upptaget och transporten av järn. Ett högt värde innebär att det finns en ökad kapacitet för transferrin att binda järn, vilket är typiskt vid järnbrist.

Andra orsaker kan inkludera graviditet, där kroppens behov av järn är högre, eller kronisk blodförlust, till exempel vid menstruation eller gastrointestinala blödningar. Höga värden kan också orsakas av steroidhormoner som p-piller.

Ett högt TIBC-värde indikerar ofta att kroppen försöker kompensera för järnbrist genom att öka järntransporten.

Vid lågt värde

Ett lågt TIBC-värde innebär vanligtvis att transferrinproduktionen är reducerad eller att transferrinet redan är mättat med järn som vid hemokromatos, där transferrinet redan är maximalt mättat. Låga värden kan bero på inflammatoriska processer eller kroniska sjukdomar, där kroppens förmåga att reglera järnomsättningen är nedsatt.

Även proteinbrist på grund av malnutrition eller malabsorption kan minska transferrinproduktionen, samt stora förluster via tarm eller urinvägar.