Njursjukdom och blodprover

Njurarna har flera olika funktioner och uppgifter i kroppen, till exempel filtrering och urinproduktion. Njurarna filtrerar blodet vilket renar kroppen från avfallsprodukter som sedan lämnar kroppen med urinet. Andra vitala funktioner är bland annat reglering av vätskebalansen, elektrolyter och blodtrycket. Njurarna är även involverade i produktionen av flera olika hormoner. Njursjukdomar kan delas in i medicinska och kirurgiska.

Klassificering av njursjukdomar

Kirurgiska och medicinska njursjukdomar

Njursjukdomar kan klassificeras som kirurgiska eller medicinska. Kirurgiska problem som njursten och cancer i njurarna behandlas ofta med kirurgiska ingrepp, medan medicinska njursjukdomar, som ofta påverkar båda njurarna, vanligtvis är kroniska och leder till en gradvis försämring av njurfunktionen. Dessa sjukdomar visar sällan tydliga symtom och kan inte alltid botas, men behandling med läkemedel kan bromsa sjukdomens progression.

Primära och sekundära medicinska njursjukdomar

Primära sjukdomar drabbar endast njurarna, medan sekundära sjukdomar påverkar flera organ.

Ärftliga njursjukdomar

Ärftliga njursjukdomar, såsom Alports syndrom och cystnjurar, kan leda till njursvikt och andra komplikationer.

Vanliga njursjukdomar

Vanliga njursjukdomar inkluderar bland annat kroniska sjukdomar, gikt, njursvikt, njursten och urinvägsinfektioner som sprider sig till njurarna.

Kroniska njursjukdomar innebär ett tillstånd där njurfunktionen gradvis försämras över tid. Kronisk njursjukdom är ofta, men inte alltid, kopplad till diabetes och högt blodtryck.

Gikt är en form av artrit som orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra/ura i blodet vilket leder till bildning av urinsyrakristaller i lederna som kan resultera i plötslig och intensiv smärta. Mängden urinsyra i kroppen beror på hur väl njurarna fungerar samt hur kroppen hanterar balansen av urinsyran.

Njursvikt kan utvecklas både långsamt och snabbt. Symptomen är dock nästan alltid desamma. Du blir trött, får sänkt aptit och utvecklar klåda. Så småningom får du svullna ben, kräkningar, andningssvårigheter och hjärtrytmsrubbningar. Njursvikt kan vara livshotande om den inte behandlas under en lång period. Akut njursvikt innebär ett plötsligt stopp i njurarnas förmåga att filtrera avfall, orsakat av infektioner, blockeringar eller toxiner.

Njursten innebär hårda mineralansamlingar som kan orsaka intensiv smärta när de passerar genom urinvägarna.

Pyelonefrit eller urinvägsinfektioner, som sprider sig till njurarna, kan orsaka permanent skada om de inte behandlas i tid.

Vad innebär kronisk njursjukdom?

Kronisk njursjukdom (CKD) är en progressiv sjukdom som kännetecknas av en gradvis försämring av njurfunktionen över tid. Det innebär att njurarna blir sämre på att filtrera blodet, reglera vätskebalansen och rensa avfall från kroppen. Vid tidig upptäckt kan man bromsa sjukdomens progression och öka chanserna för tillfrisknande.

Vilka riskfaktorer finns gällande njursjukdom?

Några faktorer som kan öka risken för kronisk njursjukdom är högt blodtryck, diabetes, rökning, övervikt och återkommande njursten. Risken ökar något med stigande ålder, vid kroniska infektioner och i samband med vissa sjukdomar. Det finns även en ärftlig komponent. Personer med hjärt-kärlsjukdom löper ökad risk för CKD.

Symtom på njursjukdom

Tecken på njursjukdom kan inkludera:

• Högt blodtryck
• Svullnad runt ögon, i ben och fötter
• Svaghet och trötthet
• Minskad produktion av urin
• Förändringar i urinens utseende och lukt
• Konstant törst
• Illamående eller kräkningar

Hur minskar man risken att drabbas av njursjukdom?

I syfte att minska risken för att drabbas av njursjukdom kan man:

1. Kontrollera blodtryck och blodsockernivå
2. Dricka mycket vatten och äta en balanserad kost
3. Undvika rökning och alkohol
4. Motionera rRegelbundet
5. Begränsa intag av vissa läkemedel

En av de främsta anledningarna till att man drabbas av njursjukdom är högt blodtryck, vilket är skadligt för njurarna. Genom att leva hälsosamt och hålla koll på blodtrycket kan du minska risken för njursjukdom. Personer med diabetes löper också högre risk att drabbas av njursjukdom.

Drick tillräckligt med vatten och ät en balanserad kost. Genom att dricka tillräckligt med vatten kan njurarna renas från toxiner som kan spolas ut och lämna kroppen.

Vidare ska man undvika tobak och för mycket alkohol samt motionera. Vissa läkemedel, särskilt smärtstillande medel och antiinflammatoriska mediciner, kan vara skadliga för njurarna om de används i för stora mängder under en längre tid.

Njurfunktion och blodmarkörer

Vanliga blodmarkörer för att undersöka och följa njurfunktionen är bland andra albumin, natrium, kalium, kalcium, kreatinin och cystatin C.

Vi väljer här att titta närmare på kreatinin, cystatin c och eGFR. Läs mer här om njurarna och blodmarkörer.

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en avfallsprodukt som bildas i musklerna och som filtreras ut av njurarna. Kreatininivåer i blodet ger information om njurfunktionen och kroppens muskelmassa. Kreatininprov är en vanlig del av läkarundersökningar och hälsokontroller för att utvärdera njurfunktionen. Under pågående behandling kan upprepade mätningar av kreatininvärdet genomföras, särskilt vid användning av läkemedel som påverkar njurarna, till exempel mediciner för högt blodtryck och hjärtsvikt.

Läs mer om kreatinin test via blodprov.

Vad är cystatin C?

Cystatin C är ett protein som framställs av de kärnförande cellerna i kroppen och filtreras bort genom njurens glomeruli. Ett glomerulus är ett kapillärnätverk bestående av kroppens minsta blodkärl. Genom att mäta nivån av Cystatin C kan man göra en indirekt skattning av njurens funktion. Cystatin C är oberoende av kön och muskelmassans storlek, men referensintervallet förändras med ålder.

Läs mer om cystatin test via blodprov.

Vad är eGFR?

eGFR är ett estimerat mått på njurarnas glomerulära filtrationshastighet. Det mäter hur väl njurarna filtrerar avfallsprodukter från blodet. eGFR beräknas utifrån olika faktorer som ålder, kön och etnicitet. eGFR kan beräknas utifrån nivån av kreatinin eller cystatin C i blodet. Provet kan användas för att bedöma njurfunktionen och kan hjälpa till att upptäcka njursjukdomar i ett tidigt skede. Det är ett verktyg för läkare för att övervaka njurhälsan och planera behandlingar vid njursjukdomar.

Läs mer om GFR och eGFR.

Världsnjurdagen

Världsnjurdagen inträffar den 14 mars varje år och är en global kampanj vars syfte är att höja medvetenheten om njursjukdomar och främja njurhälsa runt om i världen. Initiativet betonar vikten av en hälsosam livsstil och regelbunden övervakning av riskfaktorer som blodtryck och blodsockernivåer för att minska risken för njursjukdomar och främja hälsa i allmänhet.

Medisera stöttar Njurfonden

Njurfonden är en stiftelse med syftet att samla in pengar till njurforskning. Var tionde svensk är drabbad av njursjukdom eller andra komplikationer kopplade till njurproblem.

Njurprov

I Mediseras njurprov ingår nio stycken biomarkörer som mäter värden kopplade till njurarnas funktion. De markörer som testas är följande: albumin, natrium, kalium, kalcium, kreatinin, eGFR utifrån kreatinin, cystatin C, eGFR utifrån cystatin samt eGFR (medel). eGFR (medel) är ett medelvärde av eGFR beräknat med både kreatinin och cystatin C-nivåer.

Källor

Njurfonden.se

1177.se – Njursvikt

1177.se – Njurar och urinvägar

Njurförbundet.se

Viss.nu