Blodceller, anemi

Anemi: Indelning, orsaker, symtom och behandling av blodbrist

10 december 2024

Anemi är relativt vanligt förekommande och innebär blodbrist orsakad av ett lägre antal röda blodkroppar, erytrocyter, eller en lägre hemoglobinhalt i de röda blodkropparna än normalt. Tillståndet resulterar i en minskad förmåga hos blodet att transportera syre till kroppens vävnader.

Den vanligaste typen av anemi är järnbristanemi som uppstår när kroppen inte har tillräckligt mycket järn för att producera hemoglobin.

Definition av anemi

Anemi definieras som en hemoglobinnivå, ett Hb-värde, som ligger under en viss nivå och som enligt WHOs definition varierar beroende på ålder, kön, fysiologiskt tillstånd, rökvanor och höjd över havet.

Hos barn under 5 år och gravida kvinnor är hemoglobinvärden som understiger 110 g/L vid havsnivå att betrakta som anemi, och hos icke-gravida kvinnor värden under 120 g/L enligt WHO. För män är värdet under 130 g/L.

Tre huvudsakliga mekanismer

I huvudsak orsakas anemi av tre olika övergripande mekanismer vilka är:

  1. Nedsatt produktion av hemoglobin eller röda blodkroppar vilket kan uppstå vid brist på viktiga byggstenar som järn, vitamin B12 eller B9. Andra orsaker inkluderar benmärgssvikt, inflammation, minskad produktion av erytropoetin (vid njursvikt), hypotyreos, testosteronbrist (till exempel vid behandling av prostatacancer), eller hemoglobinopatier som sicklecellanemi eller talassemi.
  2. Blödning där en förlust av blod leder till ett minskat antal röda blodkroppar och därmed minskad syrebärande kapacitet
  3. Ökad nedbrytning av röda blodkroppar eller hemolytisk anemi som orsakas av att röda blodkroppar bryts ner snabbare än vad kroppen hinner producera nya

Det är vanligt att dessa överlappar. Till exempel kan järnbrist förekomma vid svår B12-brist, inflammation eller talassemi.

Indelning av anemi

Anemi kan delas in eller klassificeras på olika sätt beroende på orsak, svårighetsgrad, röda blodkroppars tillstånd, benmärgsfunktion, genetik och sjukdomstillstånd. Indelningen eller klassificeringen hjälper till att identifiera orsaken och därmed också vilken behandling som skall sättas in.

Orsak

Anemi kan delas in baserat på vad som orsakar blodbristen, till exempel:

  • Järnbristanemi, som är den vanligaste orsaken, orsakas av otillräckligt järnintag, bristande järnupptag eller blodförlust
  • Vitaminbristanemi som orsakas av brist på vitamin B12 eller B9, vilket påverkar produktionen av röda blodkroppar
  • Blödningsanemi som uppstår vid akut eller kronisk blodförlust, som vid magsår eller rikliga menstruationer
  • Hemolytisk anemi som orsakas av förkortad överlevnad av röda blodkroppar på grund av autoimmuna sjukdomar, infektioner eller genetiska sjukdomar som sicklecellanemi eller talassemi
  • Anemi vid kronisk sjukdom som uppstår vid sjukdomar som inflammation, infektion eller cancer, där produktionen av röda blodkroppar påverkas
  • Aplastisk anemi som orsakas av skada på benmärgen, vilket leder till minskad produktion av alla blodceller

Svårighetsgrad

Blodbristen kan också delas in baserat på hur svår den är. Enligt WHO gäller följande värden för mild, måttlig och svår anemi:

  • Mild anemi innebär ett Hb-värde på mellan 110 till 119 g/L för icke gravida kvinnor, och 110 till 129 g/L för män
  • Måttlig anemi innebär att Hb-värdet är mellan 80 till 109 g/L för både kvinnor och män
  • Svår anemi där Hb-värdet är under 80 g/L för både kvinnor och män

För gravida kvinnor innebär 100 till 109 g/L mild anemi, 70 till 99 g/L måttlig anemi och lägre än 70 g/L svår anemi.

Röda blodkroppars storlek

Anemi kan även klassificeras baserat på röda blodkroppars storlek som definieras baserat på dess medelcellvolym (MCV) där:

  • Mikrocytär anemi innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt, ofta orsakat av järnbrist eller talassemi
  • Normocytär anemi där de röda blodkroppar har normal storlek, men är färre till antalet vilket är vanligt vid kroniska sjukdomar eller akut blodförlust
  • Makrocytär anemi där de röda blodkropparna är större än normalt vilket ofta orsakas av vitamin B12- eller B9 folatbrist

Hemoglobin-nivå i de av röda blodkropparna

Blodbristen kan även delas in baserat på hemoglobinhalten i de röda blodkropparna som definieras baserat på dess medelcellhemoglobin (MCH) där:

  • Hypokrom anemi innebär att de röda blodkropparna har en låg hemoglobinhalt, vilket gör dem bleka, vilket är vanligt vid järnbrist
  • Normokrom anemi innebär att de röda blodkropparna har normal hemoglobinhalt, men där de röda blodkropparna är mindre till antalet
  • Hyperkrom anemi där de röda blodkropparna har högre hemoglobinhalt än normalt, vilket kan förekomma vid vissa makrocytära anemier

Benmärgsfunktion

Blodbristen kan delas in baserat på benmärgens funktion. Vid regenerativ anemi försöker benmärgen kompensera för förlusten av röda blodkroppar, vilket syns i en ökning av retikulocyter (omogna röda blodkroppar) som är vanligt vid blödningar och hemolys.

Icke-regenerativ anemi innebär att benmärgen inte producerar tillräckligt med nya röda blodkroppar som vid aplastisk anemi eller vid järn-, B12- eller B9 brist.

Genetiska faktorer

Anemi kan delas in baserat på genetiska faktorer där talassemi innebär en ärftlig sjukdom som påverkar hemoglobinproduktionen och sicklecellanemi innebär en genetisk sjukdom där de röda blodkropparna får en onormal form som påverkar deras funktion.

Sjukdomsprocess

Anemin kan också vara primär eller sekundär där:

  • Primär anemi är direkt relaterad till blodbildningen eller blodkropparnas funktion
  • Sekundär anemi orsakas av en underliggande sjukdom, som kroniska infektioner, inflammatoriska sjukdomar eller cancer

Olika typer av anemi

Anemi är ett komplext tillstånd med många olika varianter och bakomliggande orsaker.

Järnbristanemi

Järnbristanemi uppstår när kroppen har otillräckliga järnnivåer för att producera hemoglobin vilket kan orsakas av flera saker som till exempel:

  • Otillräckligt intag av järn genom kosten
  • Malabsorption av järn, till exempel vid celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller gastric bypass
  • Ökat behov av järn, som vid graviditet eller tillväxt
  • Förlust av blod, vilket kan ske vid menstruation, gastrointestinala blödningar eller skador

B12-brist och folsyra-anemi

Brist på vitamin B12 eller B9 (folat) kan leda till anemi genom att påverka produktionen av röda blodkroppar och kan orsakas av:

  • Otillräckligt intag av vitamin B12 eller B9 genom kosten
  • Malabsorption av dessa vitaminer, som vid celiaki, Crohns sjukdom eller efter vissa typer av magkirurgi
  • Magsår eller gastrektomi, som innebär en operation där magsäcken tas bort eller skadas, vilket påverkar absorptionen
  • Ökat behov, till exempel under graviditet

Blödningar

Vid blödning leder förlust av blod till ett minskat antal röda blodkroppar vilket kan ses vid:

  • Gastrointestinal blödningar till exempel vid magsår, tarmblödning eller hemorrojder
  • Kraftiga eller långvariga menstruationsblödningar
  • Trauma eller kirurgi med stora blodförluster
  • Blödningar från urinvägarna som vid njursten eller urinvägsinfektioner

Hemolytisk anemi

Hemolytisk anemi uppstår när röda blodkroppar bryts ner snabbare än de kan produceras och orsakerna till denna typ av anemi kan vara:

  • Autoimmuna sjukdomar där immunsystemet angriper kroppens egna röda blodkroppar
  • Medfödda defekter och tillstånd som sicklecellanemi eller thalassemi
  • Infektioner som till exempel malaria eller toxiner som skadar röda blodkroppar
  • Läkemedel som till exempel vissa antibiotika, eller läkemedel som orsakar hemolys hos personer med G6PD-brist
  • Hemolys vid mekanisk stress, till exempel vid användning av konstgjorda hjärtklaffar

Kroniska sjukdomar

Olika kroniska sjukdomar och inflammatoriska tillstånd kan leda till anemi, till exempel:

  • Kronisk njursjukdom med minskad produktion av erytropoietin, ett hormon som stimulerar röd blodkroppsproduktion
  • Inflammatoriska sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, lupus eller inflammatorisk tarmsjukdom
  • Cancer som kan orsaka anemi både genom påverkan på benmärg och via blödningar
  • Infektioner där långvariga infektioner kan leda till anemi genom inflammationsprocesser

Aplastisk anemi

Aplastisk anemi är en sällsynt, men allvarlig form av anemi som inträffar när benmärgen inte producerar tillräckligt med blodceller där orsakerna kan inkludera:

  • Autoimmuna reaktioner där immunsystemet angriper benmärgen
  • Exponering för kemikalier, strålning eller vissa läkemedel
  • Virusinfektioner som till exempel hepatit eller Epstein-Barr-virus (körtelfeber)

Sjukdomar i benmärgen eller blodbildande organ

Sjukdom i benmärg eller blodbildande organ kan orsaka anemi, till exempel:

  • Leukemi där cancer i blodbildande celler kan orsaka anemi
  • Myelodysplastiskt syndrom som innebär att benmärgens förmåga att producera blodkroppar försämras
  • Lymfom som innebär cancer som kan påverka benmärgen och blodproduktionen

Hypotyreos

Hypotyreos vilket innebär underfunktion hos sköldkörteln, kan minska produktionen av röda blodkroppar och leda till anemi.

Hemokromatos

Hemokromatos är en genetisk sjukdom där kroppen lagrar för mycket järn, vilket kan skada organ och leda till anemi på grund av att benmärgen hämmas.

Graviditet

Graviditet kan orsaka anemi, särskilt vid järnbrist, eftersom det växande fostret kräver extra järn och andra näringsämnen från modern.

Genetiska sjukdomar

Sicklecellanemi som är en genetisk sjukdom som påverkar röda blodkroppars form och livslängd och Thalassemi som är en blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin kan leda till anemi.

Nutritionella orsaker

Brist på protein som kan påverka produktionen av hemoglobin och röda blodkroppar vilket kan leda till anemi.

Alkoholmissbruk

Långvarigt alkoholmissbruk kan påverka levern och benmärgen, vilket kan leda till anemi.

Symtom

Symtomen på anemi kan variera beroende på svårighetsgrad och typ. Vanliga symtom inkluderar:

  • Trötthet och svaghet som ofta är de mest framträdande symptomen, ofta på grund av otillräckligt syre i kroppen
  • Blek hud som är resultatet av minskat blodflöde och låga hemoglobinnivåer
  • Huvudvärk och yrsel som kan förekomma på grund av syrebrist i hjärnan
  • Andfåddhet särskilt vid ansträngning, eftersom kroppen försöker kompensera för den minskade syretransporten
  • Hjärtsymtom som oregelbundna hjärtslag eller bröstsmärtor, särskilt vid svår anemi

Läs mer om hur man påverkas av anemi.

Diagnos

Diagnos av anemi ställs vanligtvis genom blodprov som mäter hemoglobinnivåer och andra parametrar. Vanliga blodprov inkluderar:

  • Blodstatus som mäter nivåer av hemoglobin, MCV, MCH och antalet röda blodkroppar
  • Järnstatus som mäter järn, ferritin och transferrin för att bedöma järnnivåer
  • B12 och B9 test för att utesluta brist på dessa vitaminer
  • Retikulocyter som mäter mängden nyproducerade röda blodkroppar för att bedöma benmärgens aktivitet

Behandling

Behandlingen av anemi beror på orsaken och typen av anemi.

Järnbristanemi

Behandlingen för järnbristanemi innebär att rätta till järnbristen i kroppen. Vanligtvis börjar man med järntillskott i form av tabletter, som hjälper kroppen att återställa sina järnnivåer. Om den orsakade järnbristen är allvarlig eller om tabletterna inte ger önskat resultat, kan intravenösa järntillskott vara ett alternativ.

Förutom tillskott av järn kan det vara nödvändigt att ändra kosten för att inkludera mer järnrik mat som rött kött, bönor, linser och mörka bladgrönsaker. Vid kroniska blödningar eller andra tillstånd, till exempel blödning från mag-tarmkanalen eller kraftiga menstruationer, kan behandling av den underliggande orsaken också behövas.

B12-brist och folsyra-anemi

Anemi orsakad av brist på vitamin B12 eller B9 (folat) behandlas genom att återställa nivåerna av dessa näringsämnen i kroppen. För allvarlig B12-brist används vanligtvis B12-injektioner för att snabbt fylla på lagren, medan B12-tillskott i tablettform också kan användas för långsiktig behandling.

Om anemin orsakas av B9-brist, behandlas den med folsyra-tabletter. Kostförändringar kan också vara till hjälp, där man ökar intaget av folat-rika livsmedel som bladgrönsaker, bönor och citrusfrukter, samt B12-rika livsmedel som kött, ägg och mejeriprodukter.

Blödningar

Vid anemi orsakad av blödning är det viktigt att stoppa blödningen och ersätta förlorat blod. Om blödningen är kraftig kan kirurgi eller medicinska behandlingar användas för att stoppa blödningen.

För att återställa blodvärdet kan blodtransfusioner vara nödvändigt. Om det rör sig om långvarig eller kronisk blödning, till exempel vid mag-tarmblödningar eller kraftiga menstruationer, behövs behandling för att kontrollera blödningarna och förhindra ytterligare blodförlust.

Hemolytisk anemi

Vid hemolytisk anemi behandlas orsaken till den för tidiga nedbrytningen av röda blodkroppar. Om den är autoimmun, behandlas den ofta med kortikosteroider (till exempel prednisolon) för att dämpa immunsystemets attack på de röda blodkropparna.

Om en infektion ligger bakom kan antibiotika eller antivirala läkemedel användas för att behandla den bakomliggande infektionen. Vid allvarliga fall kan blodtransfusioner behövas för att återställa blodvärdena. I vissa fall, där mjälten angriper och förstör de röda blodkropparna, kan en splenektomi (borttagning av mjälten) vara nödvändig.

Kroniska sjukdomar

Anemi som orsakas av kroniska sjukdomar behandlas genom att åtgärda den underliggande sjukdomen. Vid exempelvis kronisk njursjukdom kan erytropoietinbehandling (EPO) användas för att stimulera produktionen av röda blodkroppar.

Vid inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit kan behandling med antiinflammatoriska läkemedel eller biologiska läkemedel vara effektivt för att minska inflammation och därigenom förbättra blodvärdena.

Aplastisk anemi

Aplastisk anemi behandlas vanligtvis genom att stimulera benmärgen att producera fler blodceller. Behandling kan innefatta immunosuppressiva läkemedel, som ciklosporin eller antilymfocytglobulin, för att minska immunsystemets angrepp på benmärgen.

För allvarliga fall kan benmärgstransplantation vara den bästa lösningen, där frisk benmärg från en donator ersätter den sjuka benmärgen. I vissa fall kan blodtransfusioner vara nödvändiga för att hantera anemin tills andra behandlingar har fått effekt.

Sjukdomar i benmärgen eller blodbildande organ

Behandlingen för anemi orsakad av sjukdomar i benmärgen som leukemi, myelodysplastiskt syndrom eller lymfom, beror på den underliggande sjukdomen. Kemoterapi, strålbehandling och benmärgstransplantation är vanliga behandlingsalternativ för dessa sjukdomar. Blodtransfusioner kan vara nödvändiga för att stödja kroppen tills sjukdomen behandlas effektivt.

Hypotyreos

Behandling av anemi orsakad av hypotyreos innebär att normalisera sköldkörtelfunktionen. Detta görs genom att ge levotyroxin, ett syntetiskt sköldkörtelhormon som ersätter det som kroppen inte producerar tillräckligt av. När sköldkörtelns funktion är balanserad, tenderar anemin att förbättras eftersom ett normalt hormonläge främjar produktionen av röda blodkroppar.

Hemokromatos

Vid hemokromatos, där kroppen lagrar för mycket järn, behandlas tillståndet genom att minska järnnivåerna. Den primära behandlingen är blodtappning (venesektion), där blod tas bort från kroppen för att minska järninlagringen. Järnbindande läkemedel som deferoxamin, kan också användas för att avlägsna överskott av järn.

Graviditet

Anemi under graviditet behandlas beroende på orsaken. Järnbristanemi behandlas med järntillskott, medan folsyra- eller B12-brist behandlas med folat- eller B12-tillskott. Det är viktigt att behandla anemin för att säkerställa både moderns och barnets hälsa. Regelbundna kontroller under graviditeten hjälper till att identifiera och hantera eventuella brister.

Genetiska sjukdomar

Anemi orsakad av genetiska sjukdomar som sicklecellanemi och thalassemi behandlas med blodtransfusioner för att ersätta de röda blodkropparna. Vid sicklecellanemi kan även hydroxyurea användas för att minska antalet smärtattacker. I vissa fall kan en benmärgstransplantation vara aktuell. Behandlingar syftar till att hantera symtomen och förbättra livskvaliteten.

Nutritionella orsaker

Behandling av anemi som beror på proteinbrist fokuserar på att öka proteinintaget och åtgärda den bakomliggande orsaken vilket kan uppnås genom att inkludera mer proteinrika livsmedel i kosten. För vegetarianer och veganer är baljväxter, nötter och sojaprodukter viktiga alternativ. Vid allvarlig proteinbrist kan proteintillskott rekommenderas, särskilt om det är svårt att täcka behovet genom kosten.

Om proteinbristen orsakas av malabsorptionssjukdomar, som celiaki eller Crohns sjukdom, bör dessa tillstånd behandlas samtidigt.

Alkoholmissbruk

Anemi som orsakas av alkoholmissbruk behandlas genom att minska eller sluta med alkoholintaget och rätta till näringsbrister genom kostförändringar och tillskott. Järn, folat och B12-tillskott kan ges för att åtgärda näringsbrist, och ibland kan även blodtransfusioner vara nödvändiga för att stabilisera blodvärdena.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder kan inkludera att äta en balanserad kost som är rik på vitaminer och mineraler. Medvetenhet om riskfaktorer som menstruationscykler för kvinnor och ökat behov av järn och B-vitaminer under graviditet kan förebygga anemi.

Källor

WHO

1177

VISS

Läkartidningen

Blodcancerforbundet.se

Se alla blodprov inom blodbrist & järnbrist

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.