Höga blodfetter innebär att nivåerna av vissa fetter och fettbärande partiklar i blodet är förhöjda. Det kan exempelvis handla om högt kolesterol, högt LDL-kolesterol eller förhöjda triglycerider. Förändrade blodfetter ger vanligtvis inga tydliga symtom, men kan på lång sikt öka risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.
Blodfetterna påverkas bland annat av ärftlighet, kost, fysisk aktivitet, vikt och ålder. Förhöjda värden kan också förekomma i samband med exempelvis diabetes, nedsatt sköldkörtelfunktion och vissa lever– eller njursjukdomar. Därför behöver ett avvikande blodfettvärde bedömas tillsammans med övriga blodprover, sjukdomshistoria och andra riskfaktorer.
Vad är blodfetter?
Blodfetter är ett samlingsnamn för olika typer av fetter och fettbärande partiklar som cirkulerar i blodet. Kolesterol och triglycerider är två centrala typer. Eftersom fetter inte är vattenlösliga transporteras kolesterol i blodet med hjälp av partiklar som kallas lipoproteiner.
Vid en undersökning av blodfetterna analyseras vanligtvis totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. Även andra markörer, som apolipoproteiner och lipoprotein(a), kan ge ytterligare information om risken för hjärt-kärlsjukdom.
Vad menas med högt kolesterol?
Kolesterol är nödvändigt för kroppen och används bland annat för att bygga cellmembran och bilda vissa hormoner. Ett högt totalkolesterol behöver därför inte ensamt säga hur stor risken för hjärt-kärlsjukdom är. Det är viktigt att även titta på hur kolesterolet är fördelat mellan olika lipoproteiner.
Särskilt LDL-kolesterol är betydelsefullt. Förhöjda LDL-nivåer kan bidra till att kolesterol lagras i blodkärlens väggar och till utvecklingen av åderförkalkning, även kallat ateroskleros. Med tiden kan detta öka risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke.
HDL-kolesterol har en annan funktion och hjälper till att transportera kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern. Därför behöver LDL och HDL bedömas på olika sätt.
Vad kan höga blodfetter bero på?
Höga blodfetter kan ha flera orsaker och beror ofta på en kombination av ärftliga faktorer, livsstil och andra sjukdomar eller tillstånd. Vilka faktorer som är viktigast beror också på vilken del av blodfettsprofilen som är förändrad.
Vanliga faktorer som kan bidra till höga blodfetter är:
- ärftliga faktorer och genetiska blodfettsrubbningar.
- kost med mycket mättat fett.
- övervikt och bukfetma.
- fysisk inaktivitet.
- rökning.
- hög alkoholkonsumtion, särskilt vid förhöjda triglycerider.
- diabetes och insulinresistens.
- hypotyreos, det vill säga nedsatt funktion i sköldkörteln.
- vissa lever- och njursjukdomar.
- vissa läkemedel.
Förhöjda triglycerider kan exempelvis förekomma vid övervikt, diabetes, hög alkoholkonsumtion och ett stort intag av kolhydrater. Höga triglycerider tillsammans med lågt HDL-kolesterol förekommer också vid metabolt syndrom.
Kan höga blodfetter vara ärftliga?
Ja. Ärftlighet kan ha stor betydelse för blodfetterna. Vissa personer har genetiska förändringar som gör att LDL-kolesterolet blir kraftigt förhöjt redan från unga år. Ett exempel är familjär hyperkolesterolemi.
Även lipoprotein(a), Lp(a), styrs till stor del av genetiska faktorer. Ett förhöjt Lp(a) är en oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och nivån påverkas betydligt mindre av kost och livsstil än exempelvis triglycerider.
Ärftlighet är därför särskilt relevant om nära släktingar har haft höga blodfetter eller drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom i relativt ung ålder.
Ger höga blodfetter några symtom?
Höga blodfetter ger oftast inga symtom. Det är därför möjligt att ha förhöjt LDL-kolesterol eller andra avvikande blodfetter under lång tid utan att märka något.
Det är först när åderförkalkning har utvecklats som symtom kan uppstå, exempelvis i samband med kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke. Vid vissa ovanliga och kraftigt förhöjda ärftliga blodfettsnivåer kan fettinlagringar uppstå i exempelvis hud eller senor.
Vilka blodprover visar om man har höga blodfetter?
En blodfettsprofil kan innehålla flera analyser som kompletterar varandra:
- Totalkolesterol – visar den totala mängden kolesterol i blodet.
- LDL-kolesterol – visar mängden kolesterol som transporteras med LDL och är en viktig markör vid bedömning av risken för åderförkalkning.
- HDL-kolesterol – visar kolesterol som transporteras med HDL.
- Triglycerider – mäter en annan typ av fett i blodet som bland annat påverkas av ämnesomsättning, kost och alkohol.
- Non-HDL-kolesterol – omfattar kolesterol i de lipoproteiner som kan bidra till åderförkalkning.
- Apolipoprotein B (ApoB) – ger information om antalet aterogena lipoproteinpartiklar i blodet.
- Lipoprotein(a), Lp(a) – används för att identifiera en till stor del genetiskt bestämd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Vad är skillnaden mellan LDL, HDL och triglycerider?
LDL och HDL är lipoproteiner som transporterar kolesterol i blodet. LDL transporterar kolesterol till kroppens vävnader. Om mängden LDL blir för hög kan kolesterol ansamlas i kärlväggen och bidra till åderförkalkning.
HDL deltar bland annat i transporten av kolesterol från vävnader tillbaka till levern. Triglycerider är däremot en form av fett som framför allt fungerar som energireserv. Förhöjda triglycerider kan förekomma tillsammans med andra metabola riskfaktorer, exempelvis lågt HDL, högt blodsocker och övervikt.
Är höga blodfetter farligt?
Höga blodfetter är inte en sjukdom i sig, men vissa förändringar i blodfetterna ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Framför allt är långvarigt förhöjt LDL-kolesterol kopplat till utvecklingen av åderförkalkning.
Risken avgörs dock inte av ett enskilt blodvärde. Ålder, blodtryck, rökning, diabetes, njurfunktion, ärftlighet och tidigare hjärt-kärlsjukdom är exempel på andra faktorer som behöver vägas in. Därför kan samma LDL-värde bedömas olika hos två personer beroende på deras övriga riskprofil.
Kan man ha höga blodfetter trots att man lever hälsosamt?
Ja. En hälsosam livsstil kan påverka blodfetterna positivt, men genetiken har också stor betydelse. En person kan därför ha högt LDL-kolesterol trots normal vikt, regelbunden motion och en balanserad kost.
Detta gäller särskilt vid ärftliga blodfettsrubbningar. Lp(a) är ett tydligt exempel på en blodmarkör där nivån huvudsakligen bestäms genetiskt och endast påverkas i liten utsträckning av livsstilen.
Kan höga blodfetter bero på sköldkörteln?
Ja. Hypotyreos, det vill säga nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner, kan påverka kroppens omsättning av blodfetter och bidra till förhöjt kolesterol och LDL-kolesterol. Vid oförklarligt förhöjda blodfetter kan det därför finnas anledning att även bedöma sköldkörtelfunktionen, exempelvis genom analys av TSH och vid behov andra sköldkörtelprover.
Kan höga blodfetter bero på diabetes eller insulinresistens?
Ja. Insulinresistens och typ 2-diabetes kan ge en förändrad blodfettsprofil. Ett vanligt mönster är förhöjda triglycerider och lågt HDL-kolesterol. Detta kan förekomma tillsammans med bukfetma, högt blodtryck och förhöjt blodsocker inom ramen för metabolt syndrom.
Blodfetterna kan därför behöva bedömas tillsammans med markörer för blodsockerregleringen, exempelvis glukos och HbA1c.
Vad kan man göra åt höga blodfetter?
Vad som är lämpligt att göra beror på vilka blodfetter som är förhöjda, hur höga värdena är och personens samlade risk för hjärt-kärlsjukdom. Förändringar av kost, fysisk aktivitet, vikt, rökning och alkoholvanor kan påverka blodfetterna och den totala hjärt-kärlrisken.
För personer med högre risk kan läkemedelsbehandling behövas. Vilken behandling som är aktuell avgörs individuellt och bör diskuteras med läkare. Vid kraftigt avvikande blodfetter eller misstanke om en ärftlig blodfettsrubbning kan ytterligare medicinsk utredning vara motiverad.
