Oregelbunden puls – vanliga orsaker och när det kan vara förmaksflimmer

Oregelbunden puls märks som att hjärtat slår ojämnt, hoppar över ett slag eller plötsligt rusar iväg. Oftast beror det på ofarliga extraslag eller på vardagliga faktorer som koffein, stress och dålig sömn, men ibland kan en rubbad hjärtrytm ge en indikation på förmaksflimmer eller en annan underliggande obalans i kroppen. I den här artikeln går vi igenom vanliga orsaker, hur du mäter pulsen själv och vad EKG och blodprov kan visa.

Vad räknas som oregelbunden puls?

Hjärtslagen styrs av elektriska impulser som startar i sinusknutan, ett litet område i hjärtats högra förmak. Impulsen får först förmaken att dra ihop sig och leds sedan vidare till hjärtats två kammare.

Hos vuxna slår hjärtat vanligtvis mellan 50 och 100 slag per minut i vila, men pulsen är aldrig helt jämn. Den ökar och minskar i takt med att du andas, och den variationen är helt normal.

Vid en arytmi, alltså en rubbning i hjärtrytmen, slår hjärtat oregelbundet, för fort eller för långsamt. Denna rubbning uppstår när de elektriska signalerna i hjärtat inte fortplantar sig som de ska.

Varför slår hjärtat oregelbundet?

Extraslag är vanliga

Extraslag kan ge en känsla av att hjärtat slår ett slag extra eller hoppar över ett slag. De flesta vuxna får enstaka extraslag någon gång, och det ger vanligtvis inga symtom alls. Hos personer med ett friskt hjärta är extraslagen ofarliga och påverkar inte hälsan på sikt.

Däremot kan antalet extraslag ha betydelse, och det går att mäta med ett långtids-EKG. Mer än 500 extraslag från förmaken per dygn räknas som något förhöjt. Redan vid den nivån kan risken för förmaksflimmer vara ökad. Extraslag från kamrarna bedöms på samma sätt, men där handlar den ökade risken i stället om hjärt-kärlsjukdom.

Vardagliga faktorer

Koffein, alkohol och nikotin kan påverka hjärtrytmen, och detsamma gäller stress och oro. Feber, virusinfektioner och sömnapné kan också ge hjärtklappning eller extraslag. Hos en del personer räcker det att resa sig snabbt för att pulsen tillfälligt ska rusa.

Plötslig eller gradvis hjärtklappning?

Hur hjärtklappningen kommer igång kan berätta en del om vad som orsakar den. Hög puls vid oro och ångest byggs upp successivt, eftersom sinusknutan helt enkelt slår fortare. En regelbunden hjärtklappning som startar plötsligt, som när en strömbrytare slås på, är istället det viktigaste kännetecknet för en viss typ av rytmrubbning.

Underliggande orsaker

Hjärtrytmen kan också rubbas på grund av sjukdomar i hjärtat, till exempel högt blodtryck, hjärtsvikt, klaffsjukdom eller en tidigare hjärtinfarkt. Andra orsaker, som sitter utanför hjärtat, är bland annat rubbningar i sköldkörteln, blodbrist, diabetes och ett för högt kalium. Även nedsatt njurfunktion och lågt blodsocker kan vara med och påverka.

Många av dessa tillstånd går att upptäcka med blodprov. Därför ingår provtagning när vården utreder en oregelbunden puls – det hjälper till att ge en tydligare bild av vad som ligger bakom.

När kan oregelbunden puls bero på förmaksflimmer?

Vid förmaksflimmer drar hjärtats förmak ihop sig oregelbundet och ofta snabbt. Då pumpar hjärtat blodet mindre effektivt, vilket gör att pulsen blir oregelbunden och oftast hög.

Förmaksflimmer är vanligt – det förekommer hos 3 till 4 procent av alla vuxna, och hos mer än var tionde person över 80 år. Risken ökar med åldern och är något högre hos män än hos kvinnor.

Många som har förmaksflimmer märker inga symtom alls. Då upptäcks flimret ibland av en slump vid en undersökning som görs av ett annat skäl. Andra upplever hjärtklappning, trötthet eller andfåddhet vid lätt ansträngning. Det kan också ge obehag i bröstet eller yrsel.

Vad ökar risken för förmaksflimmer?

Sådant som högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och överaktiv sköldkörtel ökar risken för förmaksflimmer. Hög alkoholkonsumtion, rökning, övervikt och sömnapné bidrar också. Ofta går det ändå inte att säga varför flimret uppstår hos en viss person.

Därför är det värt att utreda

Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan, vilket kan leda till stroke. Med rätt behandling går det däremot att minska risken avsevärt. Därför är det viktigt att söka vård och få en oregelbunden puls som återkommer utredd av en läkare.

Så behandlas förmaksflimmer

Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke. Andra läkemedel kan hjälpa hjärtat att slå lugnare och mer regelbundet. Vid ett akut anfall kan läkaren återställa den normala rytmen med så kallad elkonvertering. Då får hjärtat en kort elstöt medan du sover under en lätt narkos.

Ett annat behandlingsalternativ är ablation. Då behandlar läkaren de hjärtceller som orsakar flimret med värme, kyla eller elektriska pulser. Behandlingen görs med tunna slangar som förs in genom blodkärlen. När cellerna behandlas bildas ärrvävnad, och den stoppar de felaktiga signalerna. Många behöver ändå fortsatt behandling även efter ett sådant ingrepp.

Så mäter du pulsen själv

Enklast är att känna pulsen på handleden. Vänd insidan av handleden uppåt och lägg pek- och långfingret på den sida där tummen sitter, tills du känner slagen tydligt. Använd inte tummen, eftersom den har en egen puls som lätt blandas ihop med den du vill mäta.

Räkna slagen under en hel minut. Har du bråttom kan du räkna under 30 sekunder och multiplicera med två, men en hel minut visar pulsen bättre när rytmen är ojämn.

En vuxen har ofta en regelbunden vilopuls på omkring 60 till 70 slag i minuten. Den som tränar mycket kan ha en lägre puls utan att det behöver vara något fel. En puls som är tydligt oregelbunden eller mycket snabb kan däremot vara ett tecken på förmaksflimmer och bör kontrolleras av vården.

Hur utreds oregelbunden puls?

EKG är den viktigaste undersökningen när vården letar efter en rytmrubbning. Undersökningen mäter hjärtats elektriska impulser med elektroder på bröstkorgen och kan till exempel visa förmaksflimmer. Helst tas EKG:t medan du har besvär, eftersom de ofta kommer och går.

Ett vanligt EKG fångar bara de minuter det pågår, och därför behövs ibland en längre mätning. Vid dagliga besvär kan läkaren ordna ett långtids-EKG, som följer hjärtrytmen under ett till sju dygn. Vid glesare besvär används en eventrecorder som du bär med dig och som startar automatiskt eller när du trycker igång den vid symtom.

Utöver EKG gör läkaren en kroppsundersökning och tar blodprover. Blodproverna används för att se om en annan sjukdom påverkar hjärtrytmen.

Vad kan blodprov visa vid oregelbunden puls?

Blodprover kan ge en indikation på om en sköldkörtelrubbning, blodbrist eller saltobalans bidrar till besvären. I primärvården rekommenderas bland annat kalium, kreatinin och TSH, med fler prover beroende på vad läkaren misstänker.

Vid förmaksflimmer omfattar provtagningen oftast även blodstatus, salter och blodsocker. Värdena tolkas alltid i sitt sammanhang; det är kombinationen av flera markörer, snarare än ett enskilt värde, som ger en tillförlitlig helhetsbild.

Sköldkörteln

• TSH styr hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar och används för att upptäcka en rubbning i sköldkörteln.
• Fritt T4 och fritt T3 är sköldkörtelns egna hormoner. Höga halter får kroppen att tillverka mer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin, som höjer både puls och blodtryck. Det kan märkas som hjärtklappning. Hos äldre kan en överaktiv sköldkörtel även leda till förmaksflimmer.

Salter och njurfunktion

• Kalium är ett av kroppens salter. Ett för högt kaliumvärde kan utlösa rytmrubbningar.
• Natrium kontrolleras ofta tillsammans med kalium när vården ser över saltbalansen.
• Kreatinin speglar hur väl njurarna fungerar. Nedsatt njurfunktion kan i sin tur påverka hjärtrytmen.

Blodvärde och blodsocker

• Hemoglobin visar blodets förmåga att transportera syre. Blodbrist kan leda till hjärtklappning.
• Blodstatus ger en bredare bild av blodets celler och ingår i den rekommenderade provtagningen vid förmaksflimmer.
• Glukos mäter blodsockret. Både diabetes och lågt blodsocker kan påverka hjärtrytmen.

Hjärtats belastning

• NT-proBNP kan ge en indikation på hjärtsvikt. Vid förmaksflimmer tas provet när läkaren misstänker att hjärtat är ansträngt.

Blodprover och EKG visar olika saker. Proverna kan ge en indikation på bakomliggande orsaker, medan EKG visar själva rytmen. Vid oregelbunden puls behövs alltså båda för en fullständig bedömning.

Minska koffeinet och se över vanorna

Om besvären beror på vardagliga faktorer kan du ofta påverka dem själv. Minska på koffein eller sluta helt, och undvik alkohol och tobak. Res dig långsamt om pulsen brukar rusa när du ställer dig upp.

Daglig fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och sätt att hantera stress är också sådant som kan minska besvären. Samma levnadsvanor rekommenderas för den som har förmaksflimmer, tillsammans med att gå ner i vikt vid övervikt.

Sök vård om besvären återkommer

Kontakta en vårdcentral om hjärtat har slagit oregelbundet vid flera tillfällen. Har du hjärtklappning som inte går över inom 15 minuter ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.

Ring 112 om du:

• mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet.
• har svårt att andas.
• svimmar.

Följ upp hjärtats hälsa med blodprov

Vill du i förebyggande syfte kontrollera markörer som kan påverka hjärtrytmen? Hos Medisera kan du beställa vetenskapligt förankrade blodprover inom hjärt- och kärlhälsa, till exempel Hjärt & Kärltest Stor som mäter bland annat blodstatus, sköldkörtel samt njur- och leverfunktion. Provsvaren kommenteras av legitimerad läkare.

Källor

1177 Vårdguiden, Förändrade hjärtslag – arytmi

1177 Vårdguiden, Förmaksflimmer

1177 Vårdguiden, Hjärtklappning

1177 Vårdguiden, Ta pulsen

1177 Vårdguiden, Så fungerar hjärtat och blodomloppet

1177 Vårdguiden, Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon

1177 för vårdpersonal, Kliniskt kunskapsstöd: Hjärtarytmi

1177 för vårdpersonal, Kliniskt kunskapsstöd: Förmaksflimmer

Läkemedelsboken, Hjärtrytmrubbningar: Bakgrund

Läkemedelsboken, Diagnostik och utredning vid arytmier