Bioidentiska hormoner – fördelar, risker och vad forskningen säger
2 oktober 2026Bioidentiska hormoner har exakt samma kemiska struktur som de hormoner kroppen själv producerar och används främst för att lindra klimakteriebesvär. Intresset har växt de senaste åren, inte minst för att många hoppas på bättre effekt och färre biverkningar än med traditionell hormonbehandling. I den här artikeln går vi igenom vad bioidentiska hormoner är, vad forskningen visar om fördelar och risker, samt vad ett blodprov kan ge för svar.
Vad är bioidentiska hormoner?
Inom vården skiljer läkare mellan bioidentiska och syntetiska hormoner vid behandling av klimakteriebesvär. Bioidentiska hormoner har samma kemiska struktur som kroppens egna hormoner. Syntetiska hormoner fungerar på samma sätt, men ser annorlunda ut på kemisk nivå.
I klimakteriebehandling gäller det främst två hormoner, nämligen östradiol och progesteron. Östradiol är den form av östrogen som används vid behandling, och progesteron är kroppens eget gulkroppshormon. Syntetiskt gulkroppshormon kallas för gestagen.
Både dydrogesteron och progesteron klassas som naturliga hormoner. Dydrogesteron fungerar som ett alternativ till traditionella gestagener vid hormonbehandling.
Vilka bioidentiska hormoner är godkända i Sverige?
Östrogenet som används i svensk hormonbehandling är redan bioidentiskt. Östradiol finns som tabletter, plåster, gel och spray, vilket innebär att den som behandlas med östrogen i regel får ett bioidentiskt hormon.
Förr förskrevs bioidentiskt progesteron på licens. Idag finns det som receptbelagda kapslar att svälja, under namnen Utrogestan och Gepretix, men de ingår inte i läkemedelsförmånen vid klimakteriebesvär. Utrogestan finns även som vaginalkapslar; de har andra användningsområden och är inte avsedda för klimakteriebesvär.
Hur säkra är apoteksberedda hormoner?
I bland annat USA säljs individuellt beredda hormonpreparat från apotek, ofta marknadsförda som bioidentiska eller naturliga. Till skillnad från godkända läkemedel granskas de inte av myndigheterna på samma sätt. Det innebär en risk för över- eller underdosering och föroreningar. Dessutom saknar preparaten en bipacksedel med information om riskerna.
Det finns mycket lite kunskap om hur säkra och effektiva apoteksberedda hormoner är, konstaterar en amerikansk expertgranskning. Granskarna anser att sådana preparat bara bör användas när ett medicinskt skäl är dokumenterat, som vid allergi mot ett innehållsämne i ett godkänt läkemedel. Att patienten själv önskar preparatet räcker inte.
Växtbaserade läkemedel mot klimakteriebesvär
På apotek säljs receptfria växtbaserade läkemedel och naturläkemedel mot klimakteriebesvär, och vissa av dem innehåller fytoöstrogener. Fytoöstrogener är ämnen från växter som kan verka i kroppen på ett sätt som liknar östrogen. Bioidentiska hormoner har däremot exakt samma uppbyggnad som kroppens egna hormoner, och därför räknas fytoöstrogener inte dit.
Växtbaserade preparat kan också påverka livmoderslemhinnan, alltså samma slemhinna som gulkroppshormonet ska skydda vid hormonbehandling. Silverax är ett exempel på ett sådant preparat. Kontakta en läkare om du får oväntade blödningar efter att ha använt det eller ett liknande preparat.
Allt fler behandlar klimakteriebesvär med hormoner
Menopausen, alltså den sista mensen, inträffar vanligtvis vid 51 eller 52 års ålder. Äggstockarna bildar då allt mindre östrogen. De flesta kvinnor får då värmevallningar, svettningar och hjärtklappning, ofta mest under natten. Besvären varar ofta i mer än fem år, och ungefär en tredjedel söker behandling.
Menopausal hormonbehandling, MHT, lindrar besvären genom att tillföra östrogen. Östrogen ensamt får livmoderslemhinnan att växa, vilket kan ge besvärliga blödningar och cellförändringar. Östrogenet kombineras därför med gulkroppshormon, som skyddar slemhinnan. Har livmodern opererats bort räcker det med östrogen.
På 1990-talet skrev läkarna ut allt mindre östrogen, eftersom det hade blivit känt att hormonbehandling kan öka risken för bröstcancer. De senaste tio åren har antalet recept istället fördubblats. Samtidigt har fler fått upp ögonen för bioidentiska hormoner, inte minst genom sociala medier, där de beskrivs som mer effektiva och säkrare.
Hormonbehandling lindrar vallningar och skyddar skelettet
Östrogen lindrar svettningar och värmevallningar, oavsett om det kombineras med gestagen eller progesteron. Många kvinnor upplever också bättre livskvalitet under behandlingen, troligen tack vare bättre sömn. Östrogen bromsar dessutom förlusten av benmassa och skyddar mot benskörhetsfrakturer i höfter och ryggkotor.
Friska kvinnor som börjar behandlingen före 60 års ålder kan få fler positiva hälsoeffekter, framför allt för hjärta, kärl och frakturrisk. Att förebygga hjärt-kärlsjukdom är ändå inget godkänt skäl att börja med hormoner. För kvinnor som når menopaus före 45 års ålder rekommenderas MHT åtminstone fram till normal menopausålder, det vill säga runt 52 år.
Gulkroppshormon kan orsaka biverkningar som humörförändringar och spända bröst. Om det händer kan läkaren till exempel låta det gå längre tid mellan behandlingarna, byta till en annan typ av gulkroppshormon eller sänka östrogendosen.
Lokal behandling och testosteron
Mellan 20 och 50 procent av alla kvinnor får torra slemhinnor i underlivet efter menopaus. Det kan ge samlagssmärta, blödningar och täta trängningar. Östrogenet ges i låg dos direkt i slidan, till exempel som östriol i vaginalkräm eller slidpiller, och verkar där det behövs. Behandlingen finns receptfritt och ökar inte risken för bröstcancer.
Testosteron kan ibland hjälpa vid kraftigt minskad sexlust, om östrogenbehandling inte har gett effekt.
Vilka risker finns med bioidentiska hormoner?
Bioidentiska hormoner omfattas av samma risker som annan menopausal hormonbehandling. Hur stora riskerna blir beror på vilka hormoner som kombineras, hur de tas och hur länge behandlingen pågår.
Bröstcancer
MHT ökar risken för bröstcancer, och risken blir större ju längre behandlingen pågår. Bland 1 000 kvinnor som inte använder hormonbehandling får omkring 13 bröstcancer under en femårsperiod. Med en kombination av östrogen och gestagen tillkommer cirka åtta fall, medan behandling med enbart östrogen tillkommer cirka tre fall.
Den ökade risken kvarstår i minst tio år efter avslutad behandling. Med progesteron istället för gestagen tycks risken bli lägre de första behandlingsåren, enligt observationsstudier. Med tiden tycks dock risken öka något även med progesteron, och det saknas fortfarande studier som följer säkerheten på lång sikt.
Livmoderslemhinnan
Skyddet av livmoderslemhinnan är den största frågan kring progesteron. Kombinationen östradiol och progesteron verkar öka risken för cancer i livmodern efter längre tids behandling, medan östradiol med gestagen minskar den. Det saknas också kunskap om hur ofta slemhinnan bör kontrolleras hos kvinnor som behandlas med progesteron.
Blodpropp
Östrogen ökar risken för blodpropp. Risken beror på dosen och gäller framför allt östrogen i tablettform. Östrogen som tas upp genom huden, via plåster, gel eller spray, passerar inte levern först och ger därför mindre risk för blodpropp.
Vid ökad risk för hjärt-kärlsjukdom rekommenderas östrogen genom huden.
Vem avråds från hormonbehandling?
Har en kvinna haft bröstcancer avråder läkaren från hormonbehandling. Finns sjukdomen i släkten vägs det också in i bedömningen.
Östrogen ökar risken för blodpropp, och därför avråder läkaren även kvinnor som har eller har haft blodpropp i vener eller lungor. Samma sak gäller vid ärftlig benägenhet för blodpropp och vid en pågående eller nyligen genomgången blodpropp i en artär. Leversjukdom och porfyri är ytterligare två skäl att avstå.
Vad säger forskningen om bioidentiska hormoner?
Det är fortfarande oklart hur progesteron och gestagen skiljer sig åt. Det saknas randomiserade studier som undersöker både risken för bröstcancer och skyddet av livmoderslemhinnan. I Sverige har standardbehandlingen varit östradiol i kombination med gestagen.
2023 påbörjade Karolinska Universitetssjukhuset en studie med 400 kvinnor i åldern 45–60 år. I studien jämförs bioidentiskt progesteron med syntetiskt gestagen som tillägg till östrogen. Studien beräknas pågå i cirka fem år och ska bland annat undersöka om progesteron får kvinnorna att må bättre och om det finns någon skillnad i cancerrisk.
För apoteksberedda hormoner är kunskapsläget ännu svagare. Granskningar har inte kunnat dra några säkra slutsatser om säkerhet eller effekt, eftersom det saknas tillförlitliga data om hur mycket hormon kroppen faktiskt tar upp.
Kan blodprov visa om hormonbehandlingen fungerar?
Oftast behövs inget blodprov för att konstatera klimakteriet. Hos en frisk kvinna över 45 år med typiska besvär räcker symtombilden. Ett blodprov kan däremot bekräfta ett tidigt klimakterium, om mensen har uteblivit i mer än ett år före 45 års ålder eller om klimakteriet kommer före 40.
Hur mycket östrogen som behövs skiljer sig från person till person. Kvinnor under 45 år får i regel mer östradiol än de som har passerat normal menopausålder. Att mäta könshormoner rutinmässigt för att justera dosen har inget stöd i forskningen, eftersom ingen vet vilka nivåer som är bäst efter menopaus.
Hormonnivåerna i saliv svänger kraftigt från dag till dag. Därför har salivtester, som ibland säljs tillsammans med apoteksberedda hormoner, inte visat sig vara tillförlitliga.
Ett blodprov kan ändå ge en indikation på var i övergången kroppen befinner sig, eller visa om besvären har en annan orsak. Ibland är det svårt att skilja klimakteriebesvär från symtom på överfunktion i sköldkörteln. Då kan det vara klokt att också kontrollera sköldkörteln.
Blodprover som ger en bild av hormonläget
Östrogennivåerna svänger under åren kring menopaus, så ett enskilt prov säger ofta lite. Det är kombinationen av flera markörer, snarare än ett enskilt värde, som ger en bild av hormonläget. Resultaten tolkas alltid i sitt sammanhang, tillsammans med ålder, mensmönster och besvär.
- FSH står för follikelstimulerande hormon. Ett förhöjt värde bekräftar menopaus.
- Östradiol är samma östrogen som används i behandlingen. Eftersom nivåerna svänger behöver värdet tolkas tillsammans med FSH.
- TSH och fritt T4 visar hur sköldkörteln fungerar. Proverna kan vara befogade när besvären liknar överfunktion i sköldkörteln.
- Progesteron går att mäta i blodet. Värdet säger däremot inget om vilken dos som passar vid hormonbehandling.
När klimakteriet kommer före 40 års ålder
Prematur ovariell insufficiens innebär att äggstockarna slutar fungera normalt före 40 års ålder. Tillståndet drabbar ungefär 1 till 2 av 100 kvinnor. Läkaren ställer diagnosen när mensen har uteblivit i minst tre månader och FSH ligger över gränsen för menopaus i upprepade prover, tagna med minst en månads mellanrum.
Kvinnor med prematur ovariell insufficiens rekommenderas östrogenbehandling åtminstone fram till normal menopausålder. Utan behandling ökar nämligen risken för benskörhet, frakturer och hjärt-kärlsjukdom.
Prata med en läkare innan du börjar med hormoner
Funderar du på att testa bioidentiska hormoner är det klokt att gå igenom din situation med en läkare först. Läkaren gör alltid en individuell bedömning av nytta och risk och väger in tidigare sjukdomar, ärftlighet och vilka besvär du har.
Hormonbehandlingen kan pågå så länge besvären påverkar din livskvalitet. Förr gjorde man uppehåll för att se om besvären hade gått över, men det behövs inte längre. Du bestämmer själv när du vill sluta. Glöm inte att gå på mammografi när du blir kallad, även under behandlingen.
Läs mer om Mediseras klimakterietest.
Källor
1177 Vårdguiden: Läkemedel vid klimakteriebesvär
Läkemedelsboken (Läkemedelsverket): Klimakteriebesvär
Läkemedelsverket, Frågeforum: Finns det bioidentiskt progesteron i tablettform?
Läkartidningen: Lindén Hirschberg A. Mer kunskap behövs om bioidentiska hormoner (2018)
Läkartidningen: Flamholc N, Lindén Hirschberg A. ABC om klimakterievård (2023)
Läkartidningen: Norling A m.fl. Prematur ovariell insufficiens: underdiagnostiserat tillstånd (2020)
The North American Menopause Society: The 2022 Hormone Therapy Position Statement
Se alla blodprover inom hormoner
