Östrogenbehandling: plåster, tabletter och vad du bör veta

Östrogenplåster är ett av de vanligaste behandlingssätten för att dämpa vallningar, svettningar och orolig sömn när östrogenet sjunker under klimakteriet. Alla metoder – plåster, tabletter, gel och spray – tillför samma hormon, men de absorberas olika och medför olika risker. I den här artikeln reder vi ut vad som passar vem, hur behandlingen påverkar sexlusten och vilka blodprover som speglar din hormonbalans.

Vad är östrogenbehandling?

Under klimakteriet trappar äggstockarna ned sin produktion av östrogen, och nivån i kroppen sjunker. Det märks ofta som värmevallningar, svettningar och störd sömn. Östrogenbehandling går ut på att ersätta hormonet som fattas, så att besvären dämpas.

Behandlingen brukar kallas menopausal hormonbehandling (MHT) och bygger på östradiol, det vill säga samma form av östrogen som äggstockarna själva tillverkar. Hormonet kan ges på flera sätt, vilket gör att behandlingen kan anpassas efter behov och riskprofil.

Östrogenplåster, tabletter, gel och spray

Systemiskt östrogen, alltså sådant som verkar i hela kroppen, finns i flera former: tabletter, plåster, gel och spray. Tabletter sväljs och tas upp via tarmen, medan östrogenplåster, gel och spray tillför hormonet genom huden.

Hur skiljer sig plåster från tabletter?

När östrogen tas som tablett passerar det först levern innan det når resten av kroppen. Denna passage gör att levern kan öka produktionen av ämnen som påverkar blodets levringsförmåga, vilket är förknippat med en något ökad risk för blodpropp.

Östrogenplåster och annan hudburen behandling går förbi den första passagen genom levern och tillförs blodet mer direkt. Hudburen behandling kan därför ges i lägre dos och har i studier inte visats öka risken för blodpropp på samma sätt som tabletter. Av det skälet rekommenderas ofta östrogenplåster, gel eller spray till kvinnor med ökad risk för blodpropp eller hjärt-kärlsjukdom, eller vid leverpåverkan.

Plåster byts vanligtvis en eller två gånger i veckan och ger en jämn hormonfrigörelse. Gel och spray appliceras dagligen på huden, ofta på armar eller ben, men kräver viss försiktighet för att undvika överföring till andra personer.

Varför kombineras östrogen ofta med gulkroppshormon?

Gulkroppshormon, alltså progesteron eller gestagen, kombineras vanligtvis med systemiskt östrogen hos de som har livmodern kvar. Det beror på att östrogen på egen hand kan stimulera livmoderslemhinnan och då öka risken för livmodercancer, medan gulkroppshormonet skyddar den.

Tillförseln sker som tabletter under en del av månaden, kontinuerligt eller via hormonspiral. Har äggstockarna och livmodern opererats bort sker behandling med enbart östrogen.

Östrogenplåster och sexlust – vad säger forskningen?

Många märker att lusten förändras i klimakteriet, och kopplingen mellan östrogenplåster och sexlust är mer indirekt än man kan tro. Östrogen i sig ökar inte själva lusten; det är istället testosteron som har störst betydelse hos både kvinnor och män.

Däremot kan östrogenbehandling förbättra förutsättningarna för ett fungerande sexliv. När slemhinnorna i underlivet blir torrare och tunnare kan sex bli obekvämt eller smärtsamt, och östrogen kan motverka detta. Lokal östrogenbehandling i slidan kan användas vid sådana besvär och ges utan gulkroppshormon.

Bättre sömn och färre vallningar ger dessutom ofta mer ork och ett jämnare humör, vilket i sin tur kan påverka lusten positivt. Om besvären med lusten sitter kvar efter att östrogenbehandlingen har börjat, kan testosteron diskuteras med läkare. Området är dock mindre studerat hos kvinnor och kräver noggrann uppföljning.

Andra symtom som kan påverkas

Utöver vallningar, svettningar och sömnproblem kan östrogenbrist ge upphov till torra slemhinnor i ögon, näsa och hals, urinvägsbesvär samt förändringar i fettfördelning. Vissa upplever också påverkan på humör, ledvärk eller bentäthet. Behandlingen kan lindra flera av dessa besvär, men effekten varierar mellan individer.

Lämplighet och riskbedömning

Vem passar behandlingen för?

Hormonbehandling i klimakteriet erbjuds vanligen kvinnor under 60 år, eller inom tio år efter menopaus, med besvär av östrogenbrist som påverkar livskvaliteten. Lägsta effektiva dos är utgångspunkten, och läkaren omprövar behandlingen med jämna mellanrum.

Vilka bör vara försiktiga?

Vissa tillstånd är skäl att avstå systemisk behandling, som aktuell bröstcancer eller livmodercancer, pågående blodpropp samt allvarlig hjärt-kärlsjukdom eller leversjukdom. Långvarig kombinerad behandling med östrogen och gestagen höjer risken för bröstcancer något, medan enbart östrogen knappt påverkar risken alls. Under behandlingen rekommenderas även regelbunden mammografi.

Östrogenbehandling och blodprov

Med hjälp av blodprov går det att följa hormonnivåerna och få en bild av var i den hormonella förändringen kroppen befinner sig.

Ett enskilt prov räcker sällan för att fastställa vilken fas det handlar om; resultaten behöver tolkas i sitt sammanhang. Några relevanta analyser är:

• Östradiol är den mest aktiva formen av östrogen och sjunker i klimakteriet. Vid pågående östrogenbehandling kan östradiol mätas för att följa behandlingen.
• FSH (follikelstimulerande hormon) stiger när äggstockarnas funktion avtar och ligger högre efter menopaus. Höga FSH-värden tillsammans med lågt östradiol kan ge en indikation på att klimakteriet har inträtt. Ofta mäts även LH (luteiniserande hormon) tillsammans med FSH.
• AMH (anti-Müllerin hormon) kan ge information om äggstocksreserven, särskilt i förklimakteriet.
• Testosteron har betydelse för sexlust och energi, och nivåerna sjunker gradvis under klimakteriet. Provet kan vara aktuellt om besvär med lusten finns kvar efter att östrogenbehandlingen har börjat.

Östradiol, FSH och AMH ingår i klimakterietestet. Tänk på att pågående hormonbehandling och hormonella preventivmedel påverkar nivåerna.

Källor

1177.se – Klimakteriebesvär

1177.se – Läkemedel vid klimakteriebesvär

Läkemedelsboken (Läkemedelsverket), Klimakteriebesvär

Janusinfo.se (Region Stockholm), Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär

Janusinfo.se (Region Stockholm), Menopausal hormonbehandling (MHT)

Johansson T, et al. Contemporary menopausal hormone therapy and risk of cardiovascular disease: Swedish nationwide register based emulated target trial. BMJ 2024

Davis SR, et al. Global Consensus Position Statement on the Use of Testosterone Therapy for Women. J Clin Endocrinol Metab 2019

Region Värmland, Klimakteriebesvär