Blodprover är en viktig del av graviditetsvården och används för att övervaka både den blivande mammans och fostrets hälsa. Genom blodanalyser kan man tidigt upptäcka och hantera eventuella risker, som blodbrist, infektioner, hormonella obalanser och graviditetsdiabetes. En del tester ingår i mödravårdens rutinkontroller, medan andra kan vara värdefulla att göra privat. Blodprover tas vid flera tillfällen under graviditeten för att säkerställa att både modern och fostret mår bra. Här är en översikt över de viktigaste testerna och när de vanligtvis genomförs:
Vid inskrivning på mödravårdscentralen (vecka 6–12)
- Blodgrupp och Rh-faktor bestämmer moderns blodgrupp och Rh-status. Om kvinnan är Rh-negativ kan ytterligare tester göras för att undvika komplikationer om fostret är Rh-positivt.
- Blodstatus och järnstatus kontrollerar blodvärdet och järndepåerna för att upptäcka eventuell blodbrist (anemi). Vid låga nivåer kan järntillskott behövas.
- Sköldkörteltest (TSH och fritt T4) om det finns en misstanke om sköldkörtelrubbning eller känd sköldkörtelsjukdom.
- Infektionsscreening med test för hepatit B, HIV, syfilis och rubella (röda hund). Rubellaimmunitet kontrolleras eftersom en infektion under graviditeten kan orsaka fosterskador.
I mitten av graviditeten (vecka 24–28)
- Glukosbelastningstest (OGTT) används för att upptäcka graviditetsdiabetes, särskilt hos kvinnor med riskfaktorer som övervikt, tidigare graviditetsdiabetes eller ärftlighet.
- Urinprov och blodtrycksmätning tas vid varje besök på MVC för att identifiera urinvägsinfektioner och protein i urinen, vilket kan vara tecken på havandeskapsförgiftning (preeklampsi).
I slutet av graviditeten (vecka 35–40)
- Uppföljande blodvärden (Hb, ferritin) kontrollerar järnnivåerna för att säkerställa att kroppen är väl förberedd inför förlossningen.
- Eventuell fosterdiagnostik (NIPT, KUB).
Blodprover efter förlossningen
Blodprov kan även tas efter förlossningen för att övervaka moderns återhämtning och upptäcka eventuella komplikationer. Vilka prover som tas beror på individuella faktorer, som blodförlust under förlossningen, tidigare hälsotillstånd och hur modern mår efteråt.
- Blodstatus (Hb, hematokrit, erytrocyter, leukocyter, trombocyter) kan tas för att kontrollera om modern har blodbrist (anemi) efter förlossningen, särskilt om hon förlorat mycket blod.
- Järnvärden (ferritin, järn, transferrin) analyseras vid misstanke om järnbrist, vilket är vanligt efter förlossning och kan orsaka trötthet och yrsel.
- Blodsocker (glukos, HbA1c) tas för kvinnor som haft graviditetsdiabetes där blodsockernivåerna följs upp några månader efter förlossningen för att se om blodsockret har normaliserats.
- Infektionsprover (CRP, leukocyter) kan tas vid misstanke om infektion, exempelvis efter kejsarsnitt eller om modern har feber och känner sig allmänt dålig.
- Sköldkörtelprover (TSH, fritt T4, TRAK, anti-TPO) då vissa kvinnor kan utveckla postpartumtyreoidit, en övergående sköldkörtelrubbning efter graviditet, vilket kan ge symtom som trötthet, hjärtklappning och humörsvängningar.
- Lever- och njurvärden (ASAT, ALAT, kreatinin, elektrolyter). Vid högt blodtryck eller tecken på preeklampsi under graviditeten kan lever- och njurprover behöva följas upp efter förlossningen.
Efter förlossningen är det viktigt att lyssna på kroppen och söka vård om man upplever ovanlig trötthet, yrsel, svullnad, feber eller andra symtom som kan tyda på blodbrist, infektion eller hormonell obalans. Blodprover kan ge en tydligare bild av hälsotillståndet och hjälpa till att säkerställa en trygg återhämtning.
För gravida som vill ha en mer omfattande kontroll av sin hälsa finns möjligheten att göra kompletterande tester privat.
