TPO antikroppar

TPO antikroppar (TPO ak), eller antikroppar mot tyreoideaperoxidas, är en typ av autoantikroppar som riktar sig mot tyreoideaperoxidas (TPO), ett enzym som spelar en viktig roll i produktionen av sköldkörtelhormoner.

TPO antikroppar är immunoglobuliner som produceras av immunsystemet som svar på tyreoideaperoxidas. När immunsystemet felaktigt identifierar TPO som ett hot, producerar det dessa antikroppar, vilket kan leda till inflammation och skada på sköldkörtelvävnaden.

Vad är tyreoideaperoxidas (TPO)?

Tyreoideaperoxidas (TPO) är ett membranbundet enzym som är lokaliserat i sköldkörtelns follikelceller och som har en roll i syntesen av sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner behövs bland annat för att upprätthålla ämnesomsättningen och påverkar en rad biologiska funktioner i kroppen som energiproduktion, temperaturreglering och tillväxt.

Tvåstegskatalysator

TPO fungerar som en katalysator i två steg i produktionen av sköldkörtelhormoner. Först oxiderar enzymet jodjoner (I⁻) till elementärt jod (I₂), en process som behövs för att jod ska kunna användas i hormonproduktionen. Därefter kopplar TPO det oxiderade jodet till specifika tyrosinrester på tyreoglobulin, ett stort protein som lagras i sköldkörteln och fungerar som ett förstadium till T4 och T3. Denna jodering leder till bildandet av mono- och dijodtyrosin, vilka sedan kombineras för att bilda de aktiva hormonerna T4 och T3.

T4 är den primära produkt som sköldkörteln frisätter, men det är T3 som är den biologiskt mest aktiva formen av hormonet. T4 omvandlas till T3 i kroppens vävnader, där det reglerar viktiga funktioner som celldelning, syreförbrukning och energiproduktion. För att dessa processer ska ske korrekt är TPO-aktiviteten avgörande.

Vad innebär antikroppar mot TPO?

Antikroppar mot TPO (TPO-antikroppar eller TPO-ak) är autoantikroppar som produceras av immunsystemet och riktar sig mot tyreoideaperoxidas. Dessa antikroppar kan störa TPO:s funktion och därmed påverka produktionen av sköldkörtelhormoner, vilket kan leda till autoimmuna sjukdomar som Hashimototyreoidit och Graves sjukdom.

Förekomsten av TPO-antikroppar är en markör vid utredning av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och kan indikera en ökad risk för sköldkörtelrelaterade problem, även hos personer utan symtom. TPO-antikroppar förekommer ofta hos personer med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimototyreoidit, där de är närvarande i över 95 % av fallen, och vid Graves sjukdom, där förekomsten är cirka 75 %. Dessa antikroppar är huvudsakligen av IgG-klass.

En brist på sköldkörtelhormoner kan i sin tur påverka hela kroppen genom att sänka ämnesomsättningen och leda till symtom som trötthet, viktuppgång och frusenhet.

Tidigare kallades dessa antikroppar för ”antimikrosomala antikroppar” eller ”antiplasmatiska antikroppar”.

Varför är TPO ak viktigt?

TPO ak är en markör för autoimmun aktivitet i sköldkörteln. Ett förhöjt värde av TPO ak antyder att immunsystemet attackerar sköldkörteln, vilket kan leda till inflammation, sköldkörtelvävnadsskada och på sikt förändrad hormonproduktion. Analysen används för att bekräfta en autoimmun orsak när andra tester som TSH och T4, indikerar sköldkörteldysfunktion.

Varför tas blodprov för analys av TPO antikroppar?

Blodprov för analys av TPO-antikroppar används främst vid utredning av autoimmuna sjukdomar som påverkar sköldkörteln. Vid Hashimototyreoidit, den vanligaste orsaken till hypotyreos, är höga nivåer av TPO-antikroppar nästan alltid närvarande. Även vid Graves sjukdom, som orsakar hypertyreos och innebär överaktiv sköldkörtel, påvisas TPO-antikroppar ofta.

Analys av TPO-antikroppar är också relevant vid utredning av struma, polyglandulära autoimmuna sjukdomar (t.ex. perniciös anemi, Addison, vitiligo eller typ 1-diabetes) och som ett komplement till TSH-mätning vid misstanke om sköldkörtelsjukdom hos gravida. Under graviditet är blodprov och analys av TPO ak viktigt eftersom förhöjda nivåer är associerade med en ökad risk för komplikationer som missfall, havandeskapsförgiftning och postpartumtyreoidit, en inflammation i sköldkörteln som kan uppstå efter förlossning.

Ökad risk

Närvaron av TPO-antikroppar indikerar en ökad risk för att utveckla autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, men de har oftast ingen direkt roll i sjukdomens progression. Detta betyder att själva närvaron av TPO antikroppar inte nödvändigtvis orsakar att sjukdomen förvärras eller driver sjukdomens utveckling. Andra faktorer, som genetisk predisposition, miljöpåverkan eller hormonnivåer, spelar en större roll i hur sjukdomen utvecklas och påverkar sköldkörtelns funktion. Därför är TPO-antikroppar främst användbara som en diagnostisk indikator och inte som en direkt förklaring till sjukdomens progression. TPO-ak används därför inte för att följa behandlingseffekt vid autoimmuna sjukdomar, men vid behandling av Hashimototyreoidit kan nivåerna minska över tid.

Prognostisk information

Blodprov för TPO ak kan också ge prognostisk information. Höga nivåer av dessa antikroppar är kopplade till en ökad risk för utveckling av sköldkörtelsjukdomar, även hos individer som inte uppvisar några symtom. Detta är särskilt relevant om förhöjda TSH-nivåer också observeras, då risken för framtida hypotyreos ökar.

Hos individer med normal sköldkörtelfunktion (eutyreos) kan förhöjda TPO-antikroppar signalera en ökad risk för framtida sköldkörtelsjukdom, särskilt om TSH-värdet också stiger.

Vid litiumbehandling

Höga nivåer av TPO-antikroppar kan förekomma hos personer som genomgår litiumbehandling, eftersom litium kan påverka sköldkörtelns funktion och utlösa eller förvärra en autoimmun reaktion mot sköldkörteln. Detta kan i sin tur leda till inflammation och öka risken för hypotyreos, särskilt hos individer som redan har en predisposition för autoimmuna sjukdomar.

Bedömning av sköldkörtelfunktionen

För en fullständig bedömning av sköldkörtelfunktionen kombineras ofta TPO-antikroppsanalysen med andra blodprover, som TSH, fritt T4 och TRAK, för att identifiera eller utesluta autoimmuna eller hormonella orsaker till sköldkörtelrubbningar.

Anti-TPO kan beställas som ett enskilt TPO ak prov och ingår i sköldkörteltest stor samt sköldkörteltest mellan.

Vad är P-TPO ak?

P-TPO ak avser mätning av TPO-antikroppar i plasma, som är den vätska som återstår efter att blodet centrifugerats och blodkropparna har avlägsnats. Plasma innehåller koagulationsfaktorer, vilket gör det användbart i vissa laboratorieanalyser där dessa komponenter kan spela en roll. Denna provtyp är ofta standard vid analyser där snabb separation av blodkroppar krävs. Plasma är tekniskt sett lättare att få fram eftersom det inte kräver att blodet får koagulera innan separationen sker.

Unilabs mäter TPO ak i plasma.

Vad är S-TPO ak?

S-TPO-ak avser analys av TPO-antikroppar i serum, som är vätskan som återstår efter att blodet har fått koagulera och koagulationsfaktorerna har avlägsnats. Serum är en vanlig provtyp inom diagnostik, då det är mer stabilt än plasma och enklare att hantera i många laboratorierutiner. För att erhålla serum måste blodet dock först stå stilla för att koagulera, vilket kan ta längre tid än att framställa plasma.

För analys av TPO-antikroppar ger plasma och serum i regel likvärdiga resultat, och valet av vilken provtyp som används beror oftast på laboratoriets standardrutiner och de specifika krav som analysen ställer.

Karolinska och SYNLAB mäter TPO ak i serum.

Vad är referensvärdet för TPO antikroppar?

Karolinskas referensvärde för TPO ak är mindre än 34 kE/L.

SYNLABs referensvärde för TPO ak är mindre än 5,6 kE/L.

Unilabs referensvärde för TPO ak är mindre än 60 kIE/L.

kE/L och kIE/L står för kiloenheter per liter.

Referensvärden för TPO-antikroppar är metodberoende och kan variera mellan olika laboratorier. Resultaten från olika mätmetoder är inte alltid jämförbara, vilket gör att resultaten måste bedömas i rätt kliniskt sammanhang och med hänsyn till den specifika analysmetoden.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av TPO antikroppar är ett tydligt tecken på att immunsystemet påverkar sköldkörteln genom en autoimmun process. Detta kan leda till inflammation som stör sköldkörtelns normala funktion och, över tid, orsakar nedsatt hormonproduktion, vilket resulterar i hypotyreos.

Den vanligaste orsaken till höga Anti-TPO-nivåer är Hashimotos sjukdom, en autoimmun sjukdom som ofta leder till underaktiv sköldkörtel (hypotyreos). Förhöjda nivåer kan också förekomma vid Graves sjukdom, som orsakar överaktivitet i sköldkörteln (hypertyreos), eller vid postpartumtyreoidit, en övergående inflammation i sköldkörteln som kan uppstå efter graviditet. Höga TPO-ak nivåer kan dessutom observeras vid andra autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit eller typ 1-diabetes.

Närvaron av TPO-antikroppar indikerar en ökad risk för att utveckla autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, men de har oftast ingen direkt roll i sjukdomens progression. Därför används de inte som en indikator för att följa behandlingseffekt. Förekomst av TPO-antikroppar betyder inte alltid att personen har en pågående sköldkörtelsjukdom, då antikroppar även kan finnas hos friska individer.

TPO-antikroppar är dock en mycket känslig markör för autoimmuna tyreoiditer, särskilt Hashimototyreoidit, där cirka 95 % av patienterna är positiva. Samtidigt kan upp till 12 % av friska individer ha mätbara nivåer av TPO-antikroppar, med en högre prevalens bland kvinnor och en ökning med åldern.

Vid lågt värde

Låga nivåer av TPO-antikroppar, eller frånvaro av dessa, indikerar att det sannolikt inte finns någon aktiv autoimmun process som påverkar sköldkörteln. Detta innebär att immunsystemet inte angriper enzymet tyreoideaperoxidas i sköldkörtelns follikelceller, vilket talar emot en autoimmun orsak till eventuella sköldkörtelproblem.

Låga eller normala nivåer av TPO-ak utesluter dock inte andra orsaker till sköldkörtelrubbningar som jodbrist, icke-autoimmuna inflammationer eller andra medicinska tillstånd. Därför behöver analysen tolkas i kombination med andra tester, som TSH och T4, samt med hänsyn till symtom och sjukdomshistoria.

Hos friska individer är låga eller omätbara nivåer av TPO-ak normalt och innebär ingen risk för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.