Blodgruppering AB0-Rh

Blodgrupper är en central del av vår biologi och spelar en viktig roll inom medicin. Blodgrupper används för att säkerställa säker blodtransfusion, övervaka graviditeter och förstå genetiska mönster. För att få en bild av hur det fungerar behöver man först få en förståelse för vad en blodgrupp är.

Vad är en blodgrupp?

En blodgrupp definieras av vilka proteiner (antigener) som finns på ytan av de röda blodkropparna och vilka antikroppar som finns i blodplasma. Det finns två huvudsakliga blodgruppssystem som används i klinisk medicin, ABO och Rh.

ABO-systemet:

• Delar in blod i fyra huvudgrupper: A, B, AB och O.
• Antigener: A och B-antigen finns på de röda blodkropparna, medan blodgrupp O saknar dessa antigener.
• Antikroppar: Plasma innehåller antikroppar mot de antigener som saknas på de röda blodkropparna.

Antigenerna i AB0-systemet är kolhydratkedjor som är kopplade till proteiner eller lipider på blodcellens yta.

• Blodgrupp A har A-antigen, som består av en specifik kolhydratstruktur (N-acetylgalaktosamin).
• Blodgrupp B har B-antigen, som har en annan kolhydratstruktur (D-galaktos).
• Blodgrupp AB har både A- och B-antigen.
• Blodgrupp O saknar dessa antigener, men har en grundstruktur som kallas H-antigen.

Rh-systemet:

• Avgörs av förekomsten av D-antigenet på de röda blodkropparna.
• Rh-positiv (Rh+): Har D-antigen.
• Rh-negativ (Rh-): Saknar D-antigen.

Kombinationen av AB0 och Rh-status ger en persons blodgrupp, exempelvis A Rh+ eller O Rh-. Ofta skriver man enbart ut A+ eller O-.

Hur fungerar blodgrupper biologiskt i kroppen?

Blodgrupper påverkar immunsystemet genom att avgöra vilka blodceller kroppen känner igen som sina egna. Antikroppar finns i blodplasman och skyddar mot främmande antigener, till exempel:

• Blodgrupp A har anti-B-antikroppar.
• Blodgrupp B har anti-A-antikroppar.
• Blodgrupp O har både anti-A och anti-B.
• Blodgrupp AB saknar dessa antikroppar.

Om en person med blodgrupp A får blod från en donator med blodgrupp B, kommer deras anti-B-antikroppar, som finns naturligt i plasman, att reagera mot B-antigenerna på de röda blodkropparna från donatorn vilket kan leda till en immunreaktion där mottagarens immunsystem angriper de transfunderade blodkropparna. Denna reaktion kallas hemolytisk transfusionsreaktion och kan vara livshotande.

Blodgrupper påverkar även hur blodet utför sina grundläggande funktioner:

• Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till vävnader. Blodgruppens antigener påverkar inte direkt syretransporten, men immunreaktioner kan påverka blodets förmåga att cirkulera effektivt.
• Blodgrupper kan påverka risken för blodproppar. Till exempel har personer med blodgrupp O en något lägre risk för blodproppar än andra blodgrupper.

Blodgrupper spelar även en viktig roll under graviditet, särskilt Rh-statusen. Om en Rh-negativ kvinna bär ett Rh-positivt barn, kan hennes immunsystem bilda antikroppar mot fostrets blod, vilket kan orsaka olika tillstånd hos nyfödda.

Varför får man en viss blodgrupp?

Blodgrupper bestäms genetiskt och ärvs från föräldrarna enligt något som heter Mendelska lagar. Varje individ har två uppsättningar gener (en från varje förälder) som kodar för blodgruppen.

AB0-systemet:

• Genen som styr AB0-systemet har tre varianter (alleler): A, B och O.
• A och B är dominanta medan O är recessiv.
• Detta innebär att en förälder med blodgrupp A (genotyp AA eller AO) och en med blodgrupp B (genotyp BB eller BO) kan få ett barn med blodgrupp A, B, AB eller O beroende på kombinationen av gener.
• Två föräldrar med blodgrupp O (genotyp OO) kan endast få ett barn med blodgrupp O.

Rh-systemet:

• Rh-faktorn styrs av en dominant gen.
• En person som är Rh- kan endast få denna egenskap om båda föräldrarna överför en recessiv gen för Rh-.

Barnets blodgrupp beror alltså på föräldrarnas kombination av gener, och även sällsynta varianter av blodgruppssystem kan ibland spela in.

Vad är ABO-Rh gruppering?

ABO-Rh gruppering är ett blodprov som används för att fastställa en individs blodgrupp enligt ABO-systemet och Rh-faktorn. ABO-systemet delar upp de fyra grupper ovan, det vill säga A, B, AB och O, beroende på närvaron av specifika antigener på ytan av de röda blodkropparna. Även Rh-faktorn (antigenet D) som antingen kan vara positiv (Rh+) eller negativ (Rh-) bestäms genom testet. Blodprov för ABO-Rh gruppering används för att:

• Säkerställa rätt blod vid transfusioner.
• Identifiera risk för Rh-inkompatibilitet vid graviditet.
• Ge korrekt behandling i akuta situationer, som vid massiv blödning.

Vad är erytrocyt-antikroppsscreening?

Erytrocytantikroppsscreening är en analys som används för att upptäcka irreguljära antikroppar mot röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet. Det är särskilt viktigt vid graviditet för att identifiera om modern har utvecklat antikroppar mot barnets röda blodkroppar, vilket kan leda till hemolytisk sjukdom hos nyfödda.

Blodprovet används också för att kontrollera om en person har utvecklat antikroppar mot röda blodkroppar vid en blodtransfusion, vilket kan påverka framtida transfusioner eller behandlingar.

Varför är analyserna viktiga?

AB0-Rh gruppering behövs för att säkerställa att en person får rätt blod vid en transfusion. Felaktig blodtransfusion kan orsaka allvarliga reaktioner, eftersom immunsystemet kan attackera de inkompatibla blodcellerna. Vid graviditet är Rh-faktorn också viktig för att undvika komplikationer som Rh-inkompatibilitet, där moderns kropp kan utveckla antikroppar mot barnets Rh-negativa eller Rh-positiva blodceller.

Varför tas blodprov för att testa blodgrupp?

Ett blodprov är det mest tillförlitliga och exakta sättet att fastställa en persons blodgrupp. Testet görs för att identifiera vilka specifika antigener (proteiner och kolhydrater) som finns på ytan av de röda blodkropparna, samt vilka antikroppar som finns i plasman. De finns många anledningar till att blodprov används för att testa blodgrupp.

Säker blodtransfusion

Vid blodtransfusioner måste blodgrupp och Rh-status hos både givaren och mottagaren vara kompatibla för att undvika farliga immunreaktioner. Om en person får blod från en inkompatibel blodgrupp kan immunsystemet attackera de transfunderade blodkropparna, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som hemolys (nedbrytning av röda blodkroppar) eller i värsta fall dödsfall. Tabellen nedan visar vilka blodgrupper som kan ge blod till varandra:

Givare   Kan ge blod till                                           Kan ta emot blod från

Graviditetsövervakning

Vid graviditet är det viktigt att känna till moderns och fostrets blodgrupp, särskilt Rh-status. Om modern är Rh-negativ och fostret är Rh-positivt kan moderns kropp bilda antikroppar mot fostrets blod, vilket kan orsaka hemolytisk sjukdom, anemi, gulsot och i värsta fall fosterdöd. Genom att testa moderns blod kan läkare vidta förebyggande åtgärder som administrering av Rh-profylax (anti-D-immunoglobulin), för att skydda fostret.

AB0-inkompatibilitet är vanligare när modern har blodgrupp O och barnet har A eller B. Komplikationerna är oftast milda och hanteras med enkel behandling.

Medicinsk beredskap vid akuta situationer

I nödsituationer, som vid olyckor eller större kirurgiska ingrepp, kan blodtransfusion vara livräddande. Att veta en persons blodgrupp i förväg säkerställer snabbare och säkrare behandling.

Donation av blod eller organ

För att donera blod eller organ måste blodgruppen bestämmas för att matcha med mottagaren. Blodgivare med specifika blodgrupper, som O Rh-negativ (universalgivare), kan ha en särskilt viktig roll i akutvård.

Vetenskapliga och genetiska analyser

Blodgrupper används inom genetisk forskning för att studera ärftlighet och evolution. Genom att testa blodgrupper kan man också identifiera genetiska samband och risker för vissa sjukdomar.

För att identifiera antikroppar (erytrocytantikroppsscreening)

Vid blodgruppstest kombineras ofta en screening för att upptäcka irreguljära antikroppar. Dessa antikroppar kan ha utvecklats vid tidigare transfusioner eller graviditeter och måste identifieras för att säkerställa säkra framtida behandlingar.

Varför har vi olika blodgrupper?

Blodgrupper har utvecklats som en del av människans anpassning till olika miljöer, sjukdomar och evolutionära tryck. De spelar en roll i kroppens biologi och immunsystem och påverkar hur blodet fungerar kemiskt och biologiskt.

Evolution och anpassning

Blodgrupper har utvecklats genom naturligt urval för att skydda mot sjukdomar och anpassa sig till olika miljöer:

• Blodgrupp O är till exempel vanlig i områden med hög förekomst av malaria, eftersom blodgrupp O verkar ge ett visst skydd mot malariarelaterade komplikationer.
• Blodgrupp A och B har förmodligen utvecklats som en anpassning till andra sjukdomar och miljöer. Till exempel har blodgrupp A kopplats till ökad överlevnad vid vissa infektioner, medan blodgrupp B är vanligare i områden med specifika bakterier och virus.

Genetisk variation

Genetisk variation bidrar till att olika blodgrupper har utvecklats och bibehållits i befolkningar. Genom att ha en blandning av blodgrupper ökar chansen för att vissa individer i en population överlever sjukdomsutbrott.

Immunsystemets funktion

Blodgrupper påverkar kroppens immunsvar och hur vi reagerar på infektioner och inflammationer. Olika blodgrupper kan ge olika nivåer av känslighet eller resistens mot sjukdomar som kolera, pest och HIV.

Blodgrupper i Sverige och världen

Blodgruppsfördelningen varierar kraftigt mellan olika befolkningar och regioner. Blodgruppernas fördelning i Sverige är:

• A: Cirka 44 % (vanligast)
• O: Cirka 38 %
• B: Cirka 12 %
• AB: Cirka 6 %
• Rh-positiva: Cirka 85 %
• Rh-negativa: Cirka 15 %

Blodgruppernas fördelning globalt är:

• Blodgrupp O är den vanligaste globalt, särskilt hos ursprungsbefolkningar i Amerika och Afrika.
• Blodgrupp A är vanligast i Europa, inklusive Skandinavien.
• Blodgrupp B förekommer mest i Asien, särskilt i Indien och Centralasien.
• Blodgrupp AB är den sällsyntaste blodgruppen globalt, men något vanligare i Sydostasien.

Blodgruppernas variationer har utvecklats genom naturligt urval och anpassning till lokala sjukdomar och miljöer, exempelvis malaria och pest.