Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppstår under graviditeten och kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer. Tillståndet beror på att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin för att möta det ökade behovet under graviditeten.
Insulin är ett hormon som hjälper cellerna att ta upp glukos (socker) från blodet och använda det som energi. När insulinet inte räcker till, ökar blodsockernivån.
Varför får man graviditetsdiabetes?
Under graviditeten sker hormonella förändringar som påverkar kroppens insulinhantering. Moderkakan producerar hormoner som motverkar insulinets effekt (insulinresistens), vilket är en naturlig process för att säkerställa att fostret får tillräckligt med energi. Hos vissa kvinnor blir insulinresistensen så kraftig att bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockret på en stabil nivå vilket leder till graviditetsdiabetes.
Riskfaktorer för graviditetsdiabetes
Vissa kvinnor har en ökad risk att utveckla graviditetsdiabetes, bland annat:
- Övervikt eller fetma före graviditeten
- Tidigare graviditetsdiabetes
- Ärftlighet för typ 2-diabetes i familjen
- Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
- Högt blodsocker vid tidiga graviditetskontroller
- Ålder över 35 år
- Överviktigt eller stort barn vid tidigare graviditet
Hur påverkar graviditetsdiabetes graviditeten?
Om graviditetsdiabetes inte behandlas kan det leda till komplikationer för både mamman och barnet:
- För stort barn (makrosomi). Högt blodsocker kan leda till att fostret växer sig större än normalt, vilket kan göra förlossningen mer komplicerad.
- Ökad risk för kejsarsnitt eller förlossningsskador på grund av barnets storlek.
- Lågt blodsocker hos barnet efter födseln eftersom det är vant vid höga blodsockernivåer från mamman.
- Ökad risk för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning (preeklampsi) hos mamman.
- Ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet för både mamman och barnet.
Hur behandlas graviditetsdiabetes?
De flesta kvinnor med graviditetsdiabetes kan hantera sitt blodsocker genom:
- Kostförändringar. Att äta en balanserad kost med långsamma kolhydrater, mycket fibrer och protein hjälper till att stabilisera blodsockret.
- Regelbunden fysisk aktivitet. Motion, som promenader, kan förbättra insulinkänsligheten.
- Blodsockermätning. Regelbundna tester säkerställer att blodsockernivån hålls inom ett hälsosamt intervall.
- Insulinbehandling vid behov. Om blodsockret inte kan kontrolleras med kost och motion kan insulin behövas.
Efter förlossningen försvinner graviditetsdiabetes oftast, men kvinnor som haft tillståndet rekommenderas att göra uppföljande blodsockertester eftersom risken att utveckla typ 2-diabetes senare i livet ökar.
