TRAK

TRAK är en förkortning av TSH-receptorantikroppar eller tyroideastimulerande hormonreceptorantikroppar och är en grupp autoantikroppar som riktar sig mot TSH-receptorerna på sköldkörtelns celler. Dessa antikroppar förekommer främst vid autoimmuna sjukdomar som påverkar sköldkörteln, särskilt vid Graves sjukdom.

På engelska kallas TRAK för TRAB som står för TSH Receptor Antibody.

Vad är TRAK?

TRAK är en antikropp som anfaller sköldkörteln, ett organ i halsen som producerar sköldkörtelhormoner. TSH-receptorerna på sköldkörtelcellerna styr produktionen och frisättningen av sköldkörtelhormonerna T3 och T4, som i sin tur reglerar kroppens ämnesomsättning.

I normala fall binder TSH till sina receptorer på sköldkörteln för att reglera produktionen, men när TRAK finns i blodet, kan dessa antikroppar istället binda till TSH-receptorerna och stimulera sköldkörteln att överproducera hormoner, vilket leder till hypertyreos (överaktiv sköldkörtel). Antikropparna är ofta kopplade till autoimmuna sjukdomar som Graves sjukdom, en form av hypertyreos som innebär överaktiv sköldkörtel.

TRAK och TSH-receptorn

TRAK är riktade mot TSH-receptorn, ett sjumembranprotein som består av en receptor som binder TSH och ett intracellulärt G-protein som förmedlar signaler till follikelcellen. Antikroppar som stimulerar denna receptor leder till hypertyreos.

TRAK kan dock ge varierande effekter beroende på om stimulerande eller blockerande antikroppar dominerar. Detta innebär att TRAK antikroppar även kan leda till en understimulering av hormonproduktion och orsaka atrofi av sköldkörteln och resultera i hypotyreos, exempelvis neonatal hypotyreos vid transplacentär passage från mor till foster. Metoden som används på laboratoriet kan inte skilja mellan dessa typer av antikroppar.

Graves sjukdom

Graves sjukdom är en av de vanligaste orsakerna till hypertyreos, tillsammans med autonomt tyreoideaadenom. Hos personer med Graves sjukdom påträffas ofta autoantikroppar mot TSH-receptorn. Dessa antikroppar stimulerar vanligtvis sköldkörteln till ökad produktion och frisättning av tyroxin.

Diagnostisk känslighet och förekomst av TRAK

Höga TRAK-nivåer ses huvudsakligen vid Graves sjukdom, med en diagnostisk sensitivitet på cirka 80%. De kan också förekomma vid kronisk atrofisk tyreoidit som innebär gradvis förlust av sköldkörtelvävnad (20–30 % av fallen) och mer sällan vid Hashimototyreoidit (cirka 10% av fallen).

TRAK brukar inte förekomma vid subakut tyreoidit som innebär inflammation i sköldkörteln, toxiskt adenom som innebär en överaktiv knöl i sköldkörteln, eller knölstruma, som innebär en förstorad sköldkörtel med knölar.

TRAK och behandling av Graves sjukdom

Vid behandling av Graves sjukdom med tyreostatika mäts TRAK tidigt i sjukdomsförloppet och används för att följa behandlingen och bedöma eventuell immunologisk utläkning. Normalisering av TRAK-nivåer indikerar en låg risk för återfall, medan förhöjda nivåer kan tyda på en fortsatt aktiv sjukdom.

TRAK under graviditet och vid oftalmopati

Höga TRAK-nivåer i början av graviditeten kan medföra en risk för att fostret utvecklar neonatal hyper- eller hypotyreos, eftersom antikropparna kan överföras till barnet via moderkakan. Vid endokrin oftalmopati, som exempelvis exoftalmus (utstående ögon), kan det ibland finnas ett samband mellan nivåerna av TRAK i blodet och hur allvarliga symtomen är.

Varför är TRAK viktigt?

TRAK är viktigt vid diagnos och övervakning av autoimmuna sjukdomar som påverkar sköldkörteln, särskilt Graves sjukdom, som är en av de vanligaste orsakerna till hypertyreos. Förekomsten av TRAK i blodet är ett tecken på en autoimmun process som driver sjukdomen. TRAK används även för att följa upp aktiviteten och bedöma hur väl behandling fungerar och kan också hjälpa till att skilja mellan olika orsaker till överaktiv sköldkörtel, som tumörer eller andra autoimmuna sjukdomar.

Varför tas blodprov för analys av TRAK?

En TRAK-analys utförs för att säkerställa att det handlar om en autoimmun sjukdom. Man undersöker ofta andra värden i blodet innan man utför en TRAK-analys, exempelvis TSH-värdet. Kvinnor löper högre risk att få sköldkörtelrelaterade sjukdomar. Även personer som har denna typ av åkomma i släkten och som är under 40 år ligger i riskzonen, även om man kan få sjukdomen i alla åldrar. Om det finns TRAK i blodet under en graviditet kan antikropparna överföras till barnet.

Blodprov för TRAK är också viktig vid uppföljning av behandling, eftersom nivåerna ofta minskar eller försvinner vid framgångsrik behandling. Om nivåerna förblir höga kan det indikera kvarstående sjukdomsaktivitet eller risk för återfall.

För att få en mer heltäckande bild av sköldkörtelns funktion görs ofta kompletterande analyser som inkluderar TPO-antikroppar, TSH, T4 och fritt T4.

TRAK kan beställas som ett enskilt TRAK prov.

Vad är S-TRAK?

S-TRAK står för serum-TRAK och innebär mätning av Tyreoidea Receptor-Antikroppar i blodserum. Serum är den vätska som återstår efter att blodet har fått koagulera och koagulationsfaktorer har avlägsnats. Analysen liknar P-TRAK, men använder serum som provmaterial. Liksom vid P-TRAK används denna analys för att diagnostisera autoimmuna sjukdomar som kan påverka sköldkörteln. Valet mellan plasma och serum kan bero på laboratoriets standardrutiner, men resultaten är oftast jämförbara och lika tillförlitliga.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar TRAK i serum.

Vad är P-TRAK?

P-TRAK står för plasma-TRAK och avser mätning i blodplasma. Plasma är den vätska som återstår efter att blodet har separerats från blodkropparna och koagulationsfaktorer genom centrifugering.

Vad är referensintervallet för TRAK?

Unilabs och Karolinskas referensintervall för TRAK är mindre än 1,8 IE/L.

SYNLABs referensintervall är mindre än 2,9 E/L. SYNLAB anger också följande bedömningsstöd:

  • Ett TRAK-värde på mindre än 2,9 E/L innebär att TSH-receptorantikroppar inte är påvisade
  • Ett värde på mellan 2,9 och 3,3 E/L innebär ett gränsvärde för TSH-receptorantikroppar
  • Ett värde på 3,4 E/L eller högre innebär att TSH-receptorantikroppar är påvisade

IE/L står för internationella enheter per liter, och E/L för enheter per liter.

Vid högt värde

Höga nivåer av TRAK är en stark indikator på Graves sjukdom. I de flesta fall där TRAK är förhöjt är orsaken just denna autoimmuna sjukdom. Graves sjukdom gör att sköldkörteln producerar för mycket hormoner, vilket leder till hypertyreos. Vanliga symtom är ökad hjärtfrekvens, viktminskning och värmekänsla. Det finns flera effektiva behandlingsmetoder, inklusive läkemedel, radiojodterapi och kirurgi.

TRAK förekommer i två varianter, dels stimulerande och dels blockerande. Stimulerande TRAK ökar sköldkörtelns hormonproduktion och orsakar hypertyreos eller tyreotoxikos, vilket ofta ses vid Graves sjukdom. Blockerande TRAK kan istället hämma sköldkörtelns funktion, vilket kan leda till atrofi av sköldkörteln och hypotyreos. Metoden som används för att mäta TRAK kan dock inte skilja mellan dessa två typer av antikroppar.

De flesta personer med Graves sjukdom har TRAK i blodet, men mängden TRAK korrelerar inte alltid med sjukdomens svårighetsgrad eller aktivitet. Trots detta anses en hög TRAK-nivå vid avslutad behandling innebära en ökad risk för återfall.

Förutom vid Graves sjukdom kan TRAK påvisas vid andra tillstånd som vid autoimmun tyreoidit och primär atrofisk hypotyreos, där sköldkörteln förlorar sin funktion. TRAK kan också överföras från modern via moderkakan och orsaka neonatal hypertyreos eller hypotyreos hos nyfödda.

I sällsynta fall kan höga nivåer av TRAK ha andra orsaker och kan ibland ses vid Hashimototyreoidit (cirka 10 % av fallen), även om detta är ovanligt. Det kan också ses vid övergående tillstånd som kan förekomma tillfälligt vid vissa autoimmuna reaktioner eller inflammationer i sköldkörteln.

Vid lågt värde

Ett lågt värde av TRAK innebär att antikropparna riktade mot TSH-receptorerna på sköldkörtelns celler antingen är frånvarande eller ligger på en låg nivå i blodet. Detta är normalt och ses hos friska individer som inte har en autoimmun sjukdom som påverkar sköldkörteln.

I sällsynta fall kan Graves sjukdom förekomma utan att höga nivåer av TRAK påvisas i blodet. Detta kan bero på att produktionen av antikroppar är begränsad till sköldkörtelns lokala vävnad och därmed inte når detekterbara nivåer i blodet. Sådana fall kan göra diagnosen mer utmanande och kräver en bredare utredning med hänsyn till kliniska symtom och andra laboratorievärden som TSH, T4 och T3, samt bilddiagnostik vid behov.