Muskelkramp innebär att en muskel plötsligt drar ihop sig ofrivilligt och inte slappnar av som vanligt. Det kan göra mycket ont och är särskilt vanligt i vader, fötter och lår. Muskelkramp uppstår ofta i samband med fysisk aktivitet eller under natten, men kan även förekomma i vila.
Det finns flera möjliga orsaker till muskelkramp, bland annat muskeltrötthet, långvarig belastning, vätskebrist och vissa läkemedel. Ibland kan även rubbningar i kroppens saltbalans eller bakomliggande sjukdomar bidra.
Vanliga frågor om muskelkramp
Vad händer i kroppen när man får muskelkramp?
Vid muskelkramp uppstår en plötslig och ofrivillig sammandragning av en eller flera muskler. Muskeln blir hård och spänd, och det kan vara svårt att röra den drabbade kroppsdelen tills krampen släpper.
Krampen varar vanligtvis från några sekunder till flera minuter. Efteråt kan muskeln kännas öm under en tid.
Vilka är de vanligaste orsakerna till muskelkramp?
Muskelkramp kan uppstå av flera olika anledningar. Vanliga utlösande faktorer är:
- Muskeltrötthet och överbelastning: Hård eller ovan fysisk aktivitet kan öka risken för kramp.
- Långvarig muskelbelastning: Att stå eller arbeta i samma ställning under lång tid kan bidra.
- Vätskebrist: Kraftig svettning och otillräckligt vätskeintag kan ibland bidra till muskelkramp.
- Rubbningar i elektrolytbalansen: Avvikande nivåer av exempelvis natrium, kalium eller kalcium kan påverka musklernas funktion.
- Läkemedel: Vissa läkemedel, bland annat vätskedrivande läkemedel, kan bidra till muskelkramp.
- Graviditet: Muskelkramp i benen är vanligt, särskilt under senare delen av graviditeten.
I många fall går det inte att identifiera någon tydlig bakomliggande orsak.
Varför får man muskelkramp på natten?
Nattlig muskelkramp förekommer framför allt i vader och fötter. Krampen kan komma plötsligt under sömnen och vara så smärtsam att man vaknar.
Orsaken är inte alltid känd. Nattlig muskelkramp blir vanligare med stigande ålder och kan ibland ha samband med muskeltrötthet, graviditet, läkemedel eller vissa sjukdomar.
Återkommande nattliga kramper behöver inte innebära att man har brist på vitaminer eller mineraler.
Kan magnesiumbrist orsaka muskelkramp?
Ja, uttalad magnesiumbrist kan påverka nerv- och muskelfunktionen och bland annat orsaka muskelkramper, ryckningar och muskelsvaghet.
Det är däremot inte klarlagt att vanliga muskelkramper hos i övrigt friska personer generellt orsakas av magnesiumbrist. Forskning har inte heller visat någon tydlig och konsekvent effekt av magnesiumtillskott mot vanliga nattliga benkramper hos vuxna.
Vid misstanke om magnesiumbrist kan ett blodprov för magnesium vara en del av utredningen.
Kan brist på kalium, kalcium eller natrium orsaka muskelkramp?
Ja, tydliga rubbningar i kroppens elektrolytbalans kan påverka musklernas förmåga att dra ihop sig och slappna av.
- Kalium har betydelse för nervsignaler och musklernas funktion. Både låga och höga nivåer kan orsaka muskelsymtom.
- Kalcium behövs för normal muskelsammandragning. Låga nivåer av biologiskt aktivt kalcium kan orsaka kramper och muskelspasmer.
- Natrium är viktigt för kroppens vätskebalans och nervfunktion. Uttalade rubbningar kan bland annat ge muskelsymtom.
Det är viktigt att skilja mellan konstaterade elektrolytrubbningar och vanliga muskelkramper, där blodvärdena ofta är normala.
Kan vätskebrist orsaka muskelkramp?
Vätskebrist kan vara en bidragande faktor, särskilt vid kraftig svettning, värme eller långvarig fysisk ansträngning.
Samtidigt är sambandet mellan vätskebrist och träningsrelaterad muskelkramp mer komplicerat än man tidigare trott. Förändrad neuromuskulär kontroll och lokal muskeltrötthet anses också ha betydelse.
Varför får man muskelkramp när man tränar?
Muskelkramp vid träning förekommer särskilt vid långvarig eller intensiv fysisk aktivitet, exempelvis löpning, cykling och annan uthållighetsträning.
En viktig förklaring är att muskeln blir trött och att regleringen av nervsignaler till muskeln förändras. Detta kan göra att muskeln drar ihop sig ofrivilligt.
Risken kan öka om träningsbelastningen är högre än vad kroppen är van vid.
Kan läkemedel orsaka muskelkramp?
Ja, vissa läkemedel kan orsaka eller bidra till muskelkramp. Det gäller bland annat vissa vätskedrivande läkemedel, som kan påverka kroppens vätske- och elektrolytbalans.
Även andra läkemedel kan ge muskelrelaterade biverkningar. Om kramperna har börjat efter att du påbörjat eller ändrat en läkemedelsbehandling bör du diskutera detta med din läkare. Avsluta inte en ordinerad behandling på egen hand.
Kan muskelkramp bero på någon sjukdom?
Ja, återkommande muskelkramp kan ibland förekomma vid bakomliggande sjukdomar eller medicinska tillstånd, exempelvis:
- Nedsatt njurfunktion.
- Rubbningar i sköldkörtelns funktion.
- Diabetes och vissa nervsjukdomar.
- Störningar i kroppens elektrolytbalans.
- Vissa cirkulationssjukdomar.
Muskelkramp som enda symtom innebär dock sällan att man har en allvarlig sjukdom.
Vilka blodprover kan vara relevanta vid återkommande muskelkramp?
Om muskelkrampen är återkommande, uttalad eller förekommer tillsammans med andra symtom kan blodprover ibland bidra till att identifiera bakomliggande orsaker. Beroende på symtom och sjukdomshistoria kan följande analyser vara relevanta:
- Magnesium – för att undersöka magnesiumhalten i blodet.
- Kalium – för att bedöma en viktig elektrolyt för nerv- och muskelfunktion.
- Kalcium – för att undersöka eventuella avvikelser i kalciumbalansen.
- Natrium – för att bedöma kroppens salt- och vätskebalans.
- Kreatinin – används tillsammans med eGFR för att bedöma njurfunktionen.
- TSH – kan ge information om sköldkörtelns funktion.
- Kreatinkinas (CK) – kan vara relevant vid misstanke om muskelskada eller muskelsjukdom, men behövs inte rutinmässigt vid vanlig muskelkramp.
Vilka prover som är lämpliga beror på den individuella situationen. Normala blodprover utesluter inte muskelkramp och kan inte alltid förklara varför den uppstår.
Vad kan man göra för att lindra muskelkramp?
När muskelkramp uppstår kan det hjälpa att försiktigt sträcka ut och massera den drabbade muskeln.
Vid kramp i vaden kan du exempelvis prova att räta ut benet och försiktigt dra tårna uppåt mot kroppen. Att ställa sig upp och belasta benet kan också hjälpa.
Vid återkommande kramper kan det vara bra att se över träningsbelastning, vätskeintag och eventuella utlösande faktorer. Regelbunden vadstretchning kan hjälpa vissa personer med nattliga benkramper, även om forskningsstödet är begränsat.
Hjälper magnesiumtillskott mot muskelkramp?
Magnesiumtillskott kan vara relevant vid konstaterad magnesiumbrist, men det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera magnesium som generell behandling mot vanliga nattliga muskelkramper hos vuxna.
Att ta höga doser magnesium utan konstaterat behov rekommenderas inte, särskilt inte vid nedsatt njurfunktion.
Vad är skillnaden mellan muskelkramp och restless legs?
Muskelkramp innebär en plötslig, ofta smärtsam och ofrivillig muskelsammandragning.
Restless legs, eller rastlösa ben, kännetecknas i stället av ett obehag eller ett starkt behov av att röra benen, framför allt i vila och på kvällen eller natten. Besvären lindras vanligtvis av rörelse.
Restless legs kan bland annat ha samband med låga järndepåer, vilket gör att analys av ferritin ibland är relevant.
När bör man söka vård för muskelkramp?
Du bör kontakta vården om du får återkommande eller svår muskelkramp som påverkar sömnen eller vardagen, särskilt om besvären tilltar eller åtföljs av muskelsvaghet, känselbortfall eller andra symtom.
Sök vård skyndsamt vid kraftig muskelsmärta med mörk urin efter hård fysisk ansträngning, eftersom det kan vara tecken på en allvarligare muskelskada. Ett plötsligt svullet, rött eller varmt ben behöver också bedömas skyndsamt, eftersom det kan vara tecken på blodpropp.
