Vanliga frågor

Välkommen till frågor och svar. Här hittar du svar på vanliga frågor inom hälsa och hälsokontroll via blodprov.

Vad är c-vitamin?

C-vitamin, även kallat askorbinsyra, är ett vattenlösligt vitamin som kroppen behöver få i sig dagligen eftersom det varken kan lagras eller produceras själv. Det fungerar som en antioxidant och spelar en central roll i flera viktiga processer, bland annat immunförsvaret, bildningen av kollagen, sårläkning och upptaget av järn i tarmen....

Läs vidare

Vad är leptin?

Leptin är ett hormon som bildas i kroppens fettvävnad och fungerar som en central signal till hjärnan om hur mycket energi kroppen har lagrat. Det brukar beskrivas som ett mättnadshormon eftersom nivåerna av leptin ökar när fettcellerna är fyllda, vilket gör att hjärnan tolkar situationen som att energitillgången är god....

Läs vidare

Vad är hypogonadism?

Hypogonadism innebär att könkörtlarna – testiklar hos män och äggstockar hos kvinnor – producerar för lite könshormoner, exempelvis testosteron hos män och östradiol hos kvinnor. Tillståndet kan finnas från födseln eller utvecklas senare i livet. Det finns två huvudtyper, primär och sekundär hypogonadism. Hos män diagnostiseras hypogonadism inte utifrån ett...

Läs vidare

Hur räknar man ut testosteron/SHBG-kvoten?

Testosteron/SHBG-kvoten (FAI – Free Androgen Index) används för att uppskatta mängden biologiskt aktivt testosteron i kroppen. Eftersom testosteron till stor del är bundet till SHBG blir kvoten ett sätt att bedöma hur mycket som är fritt eller ”tillgängligt”. Formeln för att räkna ut kvoten är: FAI = (totaltestosteron (nmol/L) /...

Läs vidare

Vad innebär metabola sjukdomar?

Metabola sjukdomar är ett samlingsnamn för tillstånd som påverkar kroppens ämnesomsättning, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi och byggstenar. Dessa sjukdomar kan vara ärftliga (orsakade av genetiska förändringar) eller förvärvade (utvecklas senare i livet på grund av livsstil, kost eller andra faktorer). Förvärvade metabola sjukdomar är vanliga...

Läs vidare

Hur mycket vatten behöver man per dag?

Vatten är nödvändigt för att reglera kroppstemperaturen, transportera näringsämnen och upprätthålla cellernas funktion. Det dagliga behovet varierar mellan individer, men enligt European Food Safety Authority (EFSA) och National Academies of Sciences i USA (NASEM) behöver vuxna i genomsnitt: Kvinnor: cirka 2,0 till 2,5 liter vätska per dag. Män: cirka 2,5...

Läs vidare

Vad är skillnaden mellan holotranskobalamin och total B12?

När man utreder misstänkt vitamin B12-brist finns det två vanliga blodprover att förhålla sig till, total B12 och holotranskobalamin (även kallat HoloTC och aktivt B12). Båda ger viktig information, men de mäter olika former av vitaminet och kan därför ge olika svar. Total B12 – den totala mängden vitamin B12...

Läs vidare

Vad är skillnaden mellan kreatin och kreatinin?

Kreatin och kreatinin blandas ofta ihop eftersom namnen låter lika, men de spelar helt olika roller i kroppen. Kreatin är ett viktigt energisubstrat som hjälper musklerna att prestera, medan kreatinin är restprodukten som bildas när kroppen använder kreatin, och ett värde som används för att bedöma hur bra njurarna arbetar....

Läs vidare

Vad är NCGS?

NCGS står för icke-celiakisk glutensensitivitet. Det innebär att man får symtom av att äta gluten, men utan att ha celiaki eller veteallergi. Vanliga symtom kan vara magont, uppblåsthet, trötthet eller huvudvärk som förbättras när man undviker gluten. Det finns idag inget specifikt test som kan visa NCGS. Tillståndet utreds vanligtvis...

Läs vidare

Vad är metionin?

Metionin är en essentiell aminosyra som kroppen inte kan producera själv och som därför måste tillföras via kosten. Metionin spelar en viktig roll i proteinsyntesen och fungerar som en startpunkt för nybildning av proteiner. Metionin är också viktig för produktionen av andra svavelinnehållande molekyler som cystein, taurin och glutation, vilka...

Läs vidare

Vad är immunglobulin?

Immunglobuliner, ofta kallade antikroppar, är proteiner som tillverkas av kroppens immunförsvar för att känna igen och bekämpa främmande ämnen som virus, bakterier och toxiner. De produceras av B-celler (en typ av vita blodkroppar) och cirkulerar i blodet, lymfan och kroppsvätskor. De viktigaste typerna av immunglobuliner är: IgG är den vanligaste...

Läs vidare

Vad innebär erytrocytavvikelser?

Erytrocytavvikelser innebär förändringar i de röda blodkropparnas utseende, storlek, färg eller form. Sådana fynd kan ge viktig information om blodets sammansättning och hjälpa till att identifiera olika typer av anemier eller andra blodsjukdomar. Bedömning av erytrocytavvikelser görs vanligtvis när en blodstatus visar avvikande värden, särskilt vid misstanke om anemi, blodsjukdom...

Läs vidare

Vilket övre gränsvärde rapporteras för testosteron?

Olika laboratorier har olika övre gränser för hur höga testosteronvärden som kan mätas och redovisas i provsvar. Värden som överstiger den tekniska gränsen anges som större än (>) det maximala mätbara värdet. Nedan visas de övre gränser som används av respektive laboratorium. Karolinska Universitetslaboratoriet Övre gräns: 50 nmol/L. Högre nivåer...

Läs vidare

Funktionell brist – vad innebär det?

Funktionell brist betyder att kroppen inte kan använda ett vitamin eller mineral effektivt, även om blodproverna visar normala värden. Vad orsakar funktionell brist och hur märks det? Funktionell brist kan bero på att kroppen inte tar upp näringen ordentligt, inte transporterar den som den ska, eller att cellerna inte kan...

Läs vidare

Vad innebär mikroskopi och morfologi vid blodstatus och differentialräkning?

När man tar ett blodprov för blodstatus och differentialräkning av de vita blodkropparna görs de flesta mätningar med automatiska instrument som räknar celler och mäter storlek och hemoglobin. Om instrumentet upptäcker avvikelser, till exempel onormalt stora eller små celler, eller ovanliga fördelningar mellan olika celltyper, skickas provet vidare till en...

Läs vidare

Vad är atrofisk gastrit och perniciös anemi?

Atrofisk gastrit och perniciös anemi är två nära relaterade medicinska tillstånd som ofta förekommer tillsammans, och de påverkar hur kroppen tar upp vitamin B12. Vad är atrofisk gastrit? Atrofisk gastrit är ett kroniskt tillstånd där magslemhinnan (i magsäcken) blir inflammerad under lång tid och gradvis förlorar vissa celltyper. Specifikt degenererar...

Läs vidare

Vad är KOL och varför får man det?

KOL, eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en kronisk och långsamt förvärrande sjukdom i lungorna som leder till svårigheter att andas. Sjukdomen kännetecknas av att luftvägarna blir inflammerade och trånga, samtidigt som lungblåsorna (alveolerna), där syreutbytet sker, successivt förstörs. Detta gör att kroppen får svårare att ta upp syre och att...

Läs vidare

Njurfunktion och mineralbalans – vad betyder mina värden?

Blodprover som kreatinin, eGFR, natrium, kalium, kalcium och albumin används för att bedöma njurarnas funktion samt kroppens vätske- och mineralbalans. Dessa analyser är viktiga eftersom njurarna reglerar både reningen av blodet och balansen av salter och mineraler. Kreatinin Kreatinin är en restprodukt från musklerna som normalt utsöndras via njurarna. Höga...

Läs vidare

Triglycerider och apolipoproteiner – vad betyder mina värden och hur kan jag påverka dem?

Blodfettsanalyser som triglycerider, Apo A1, Apo B och Apo-kvoten används för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdom. De kompletterar kolesterolproverna och ger en tydligare bild av hur dina blodfetter är balanserade. Triglycerider Triglycerider är kroppens främsta lagringsform för fett. Höga nivåer är ofta kopplade till övervikt, högt socker- eller...

Läs vidare

Vad är hemoglobinopatier och hur påverkar de blodets syretransport?

Hemoglobinopatier är ärftliga sjukdomar där hemoglobinet i de röda blodkropparna har förändrad struktur eller produceras i fel mängd. Hemoglobinets uppgift är att binda syre i lungorna och transportera det till kroppens vävnader. När dess funktion försämras kan det leda till anemi, syrebrist och organskador. Två av de vanligaste hemoglobinopatierna är:...

Läs vidare

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.