Serotonin är en signalsubstans (neurotransmittor) som används för kommunikation mellan nervceller i kroppen. Det spelar en roll i regleringen av flera grundläggande funktioner, bland annat stämningsläge, sömn, aptit, smärtupplevelse och mag–tarmfunktion. Serotonin bidrar alltså till balans i flera kroppssystem snarare än att fungera som ett enskilt ”lyckohormon”.
En stor del av kroppens serotonin finns i mag–tarmkanalen, där det påverkar tarmrörelser och matsmältning. En mindre del finns i hjärnan och nervsystemet, där det deltar i signaleringen mellan nervceller, samt i blodplättar, där det är involverat i kärlsammandragning.
Serotonin bildas från aminosyran tryptofan, som är en essentiell aminosyra som tillförs kroppen via kosten. Tryptofan finns i proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, samt i baljväxter, nötter, frön och fullkornsprodukter. Kroppen omvandlar tryptofan till serotonin i flera steg, en process som påverkas av näringstillgång, hormonell reglering och nervsystemets aktivitet.
Förändringar i serotoninsystemet kan vara kopplade till tillstånd som depression, ångest, sömnstörningar, migrän och vissa mag–tarmbesvär. Flera läkemedel, till exempel SSRI, verkar genom att påverka hur serotonin signalerar mellan nervceller i hjärnan.
Kan man mäta serotonin eller tryptofan med blodprov?
Både tryptofan och serotonin kan analyseras i blodprov, men sådana tester används i begränsade medicinska sammanhang och ger inte information om serotoninnivåerna i hjärnan.
Analysen av tryptofan visar mängden i blodet vid provtagningstillfället, vilket påverkas av bland annat kost, fasta, leverfunktion och inflammation. Ett normalt eller lågt värde säger dock inget säkert om hur mycket serotonin som bildas i nervsystemet. Tryptofananalyser används sällan och främst vid specifika metabola utredningar eller inom forskning.
Serotonin kan också mätas i blod, oftast i serum eller plasma. Det serotonin som mäts i blodet kommer till största delen från mag–tarmkanalen och lagras i blodplättar. Serotonin i blodet speglar därför inte heller serotoninnivåerna i hjärnan, eftersom serotonin inte passerar blod–hjärnbarriären. Serotonin i blod används främst vid utredning av neuroendokrina tumörer (t.ex. carcinoida tumörer), ofta tillsammans med urinprov för 5-HIAA.
I praktiken bedöms serotoninsystemets funktion därför inte med laboratorieprov, utan genom en klinisk helhetsbedömning baserad på symtom, sjukdomshistoria och behandlingssvar, till exempel kopplat till psykiskt mående, sömn och effekt av läkemedel som påverkar serotoninsignalering. I forskningssammanhang kan avancerad bilddiagnostik som PET användas, men detta är inte en del av rutinmässig sjukvård.
Näringsämnen och serotonin
Näringsämnen som vitamin B6, folat, järn och magnesium är involverade i de biokemiska processer som krävs för att bilda signalsubstanser, inklusive serotonin. Avvikande värden kan därför indikera bristtillstånd som kan påverka dessa processer. Däremot säger varken normala eller låga nivåer något direkt om hur serotoninsystemet fungerar i hjärnan eller hur effektiv signaleringen mellan nervceller är.
Inflammationsmarkörer och serotonin
Även inflammationsmarkörer som CRP och vissa cytokiner kan påverka hur tryptofan metaboliseras i kroppen, bland annat genom att styra nedbrytning mot andra metabola vägar än serotoninsyntes. Dessa samband är dock komplexa och indirekta och används inte kliniskt för att bedöma serotoninfunktion eller psykiskt mående.
