POTS står för Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom och är ett tillstånd där kroppen får svårt att reglera blodtryck och puls när man reser sig upp. Det leder framför allt till en onormalt snabb hjärtklappning vid uppresning, ofta tillsammans med yrsel och andra cirkulationssymtom.
Vad händer i kroppen vid POTS?
När en frisk person ställer sig upp drar blodkärlen ihop sig och blodet pressas upp mot hjärnan. Vid POTS fungerar denna mekanism sämre, vilket gör att blodet sjunker ned i benen. Kroppen kompenserar då med att höja pulsen kraftigt. Diagnoskriteriet är:
- Pulsen ökar med minst 30 slag/minut (eller till över 120), inom 10 minuter efter att man ställt sig upp, utan att blodtrycket sjunker kraftigt.
Vanliga symtom
Symtomen kommer framför allt vid uppresning eller långvarigt stående:
- snabb hjärtklappning.
- yrsel, svindel eller svimningskänsla.
- trötthet och ”hjärndimma”.
- huvudvärk.
- illamående.
- tryck över bröstet.
- kallsvettning eller skakningar.
- försämrad uthållighet, särskilt vid värme.
Många får symtom som liknar ångest, men POTS är inte en psykologisk orsakad sjukdom, utan en störning i det autonoma nervsystemet.
Vad orsakar POTS?
Exakt orsak är inte alltid känd, men flera faktorer kan bidra:
- tidigare infektion (till exempel virusinfektion eller covid).
- autoimmuna sjukdomar.
- långvarigt sängläge.
- graviditet.
- trauma eller kirurgi.
- genetisk benägenhet.
- låg blodvolym.
- småfiberneuropati (påverkan på autonoma nerver).
Det är vanligare hos kvinnor, särskilt i åldern 15–50 år.
Hur utreds POTS?
Vanliga undersökningar är:
- tilt-test (lutningsbordstest) – standarddiagnostik.
- puls- och blodtrycksmätning liggande/stående.
- blodprover tas för att utesluta andra tillstånd som kan ge liknande symtom, som sköldkörtelrubbning, anemi, vitamin B12– eller folatbrist samt störningar i elektrolyt- och vätskebalansen.
- EKG och ibland hjärtultraljud.
Behandling
Det finns ingen enskild ”bot”, men många blir bättre med rätt behandling, som ofta kombinerar:
- livsstilsåtgärder.
- ökat vätskeintag.
- ökat saltintag (om läkare rekommenderar det).
- kompressionsstrumpor.
- långsam uppresning.
- fysisk träning med fokus på ben- och bålstyrka.
Läkemedel används vid behov, till exempel:
- betablockerare.
- ivabradin.
- fludrokortison.
- midodrin.
Val av läkemedel beror på symtomprofil.
Prognos
Många får betydligt mildare symtom med tiden och rätt behandling. Vissa blir helt återställda, medan andra lever med ett svängande eller kroniskt tillstånd.