Illamående är ett vanligt symtom som de flesta upplever någon gång i livet. I många fall är det övergående och ofarligt, men ibland kan det vara ett tecken på en bakomliggande sjukdom eller obalans i kroppen. Illamående kan uppstå ensamt eller tillsammans med andra symtom som yrsel, trötthet, magont eller kräkningar.
Nedan besvarar vi vanliga frågor om illamående, möjliga orsaker och när det kan vara lämpligt att söka vård.
Vad är illamående?
Illamående är en obehaglig känsla av att vilja kräkas. Känslan uppstår när hjärnan tar emot signaler från bland annat mag-tarmkanalen, balansorganet, hormonsystemet eller nervsystemet. Alla som mår illa kräks inte. Många upplever i stället ett ihållande obehag utan att faktiskt behöva kräkas.
Vad kan illamående bero på?
Illamående kan ha många olika orsaker. Några av de vanligaste är:
- magsjuka eller matförgiftning.
- graviditet.
- migrän.
- stress och ångest.
- åksjuka eller yrsel.
- biverkningar av läkemedel.
- lågt eller högt blodsocker.
- uttorkning.
- lågt blodtryck.
- infektioner.
- sjukdomar i lever, njurar eller gallvägar.
I vissa fall kan även hormonella förändringar, vitaminbrist eller rubbningar i sköldkörteln bidra till att man mår illa.
Varför mår jag illa utan att kräkas?
Illamående utan att kräkas är vanligt. Kroppens kräkcentrum kan aktiveras utan att kräkreflexen utlöses. Det kan exempelvis bero på:
- stress eller oro.
- graviditet.
- migrän.
- magkatarr.
- reflux.
- läkemedel.
- hormonella förändringar.
Om besvären återkommer under en längre tid eller kombineras med viktnedgång, blod i avföringen eller svår smärta bör du söka vård.
Vad betyder illamående och yrsel samtidigt?
Illamående och yrsel förekommer ofta tillsammans eftersom balansorganet i innerörat är nära kopplat till hjärnans kräkcentrum. Vanliga orsaker är:
- kristallsjuka.
- virus på balansnerven.
- migrän.
- blodtrycksfall.
- uttorkning.
- lågt blodsocker.
Om yrseln kommer plötsligt tillsammans med svaghet, talsvårigheter eller synpåverkan ska du söka akut vård eftersom det kan vara tecken på stroke.
Kan illamående bero på graviditet?
Ja. Illamående som gravid, även kallat graviditetsillamående, är mycket vanligt, särskilt under de första graviditetsmånaderna. Besvären tros främst bero på de hormonella förändringar som sker i kroppen.
Illamåendet börjar ofta tidigt under graviditeten och brukar minska efter den första trimestern. En del upplever dock besvär längre än så.
Varför blir man illamående efter mat?
Illamående efter mat kan ha flera orsaker. Det kan bland annat bero på:
- magsår eller magkatarr.
- reflux.
- gallsten.
- matförgiftning.
- födoämnesintolerans.
- en mycket stor eller fet måltid.
Om illamåendet regelbundet kommer efter måltider eller kombineras med smärta under höger revbensbåge kan en medicinsk utredning vara motiverad.
Vad kan illamående på morgonen bero på?
Illamående på morgonen förknippas ofta med graviditet, men kan även bero på:
- lågt blodsocker.
- reflux.
- migrän.
- stress.
- vissa läkemedel.
- alkohol dagen innan.
Hos vissa personer kan även sömnbrist eller höga stressnivåer göra att man mår illa direkt när man vaknar.
Varför mår jag illa på kvällen?
Illamående på kvällen kan ibland bero på att kroppen är trött eller att dagens matvanor påverkar magen. Vanliga orsaker är:
- sena eller stora måltider.
- reflux.
- stress.
- graviditet.
- läkemedel.
- sjukdomar i mag-tarmkanalen.
Återkommande kvällsillamående kan vara värt att diskutera med vården, särskilt om besvären tilltar.
Vad betyder konstant illamående?
Konstant illamående eller ihållande illamående under flera veckor bör utredas om det inte finns någon tydlig förklaring. Bakomliggande orsaker kan bland annat vara:
- sjukdom i mag-tarmkanalen.
- hormonella rubbningar.
- sjukdom i lever eller njurar.
- sköldkörtelsjukdom.
- läkemedelsbiverkningar.
- psykisk stress eller ångest.
Blodprover kan ibland bidra med viktig information vid utredningen.
Kan stress orsaka illamående?
Ja. Illamående vid stress är vanligt. När kroppen utsätts för stress aktiveras det autonoma nervsystemet, vilket kan påverka magsäckens rörelser och ge en känsla av illamående. Stressrelaterat illamående kan även förekomma tillsammans med:
- hjärtklappning.
- yrsel.
- magont.
- diarré.
- aptitlöshet.
Varför mår jag illa och är trött?
Illamående och trötthet kan förekomma vid många olika tillstånd, exempelvis:
- virusinfektion.
- graviditet.
- järnbrist.
- blodbrist.
- vitaminbrist.
- sköldkörtelsjukdom.
- diabetes.
- långvarig stress.
Om symtomen kvarstår kan blodprover hjälpa till att utreda orsaken.
Varför mår jag illa och har ont i magen?
Illamående och ont i magen ses ofta vid besvär eller sjukdomar i mag-tarmkanalen. Vanliga orsaker är:
- magsjuka.
- förstoppning.
- magkatarr.
- magsår.
- gallsten.
- blindtarmsinflammation.
- inflammation i bukspottkörteln.
Sök vård om smärtan är kraftig eller snabbt blir värre.
Vad hjälper mot illamående?
Vad som hjälper mot illamående beror på orsaken, men många upplever lindring genom att:
- dricka små mängder vätska ofta.
- äta små och lätta måltider.
- undvika fet och starkt kryddad mat.
- vila.
- få frisk luft.
- undvika starka dofter.
Vid långvarigt eller kraftigt illamående kan en läkare rekommendera eller skriva ut medicin mot illamående. Vilka tabletter som passar beror bland annat på vad besvären orsakas av.
Finns det någon huskur mot illamående?
Det finns flera enkla råd som många upplever kan lindra tillfälliga besvär, till exempel:
- ingefära.
- torra kex eller rostat bröd.
- små måltider.
- kall dryck.
- pepparmynta.
- vila.
En huskur mot illamående kan ibland lindra symtomen, men behandlar inte den bakomliggande orsaken.
Vad innebär kväljningar?
Kväljningar är kraftiga sammandragningar i svalget och magen som känns som om man ska kräkas, men utan att det alltid kommer någon kräkning. Kväljningar kan förekomma vid bland annat:
- graviditet.
- magsjuka.
- stress.
- kraftigt illamående.
- vissa läkemedel.
När kan blodprover vara aktuella?
Om illamåendet är långvarigt, återkommer ofta eller kombineras med andra symtom kan blodprover ibland ge viktig information om möjliga bakomliggande orsaker. Exempel på analyser som kan vara aktuella är:
- Blodstatus – kan ge information om exempelvis blodbrist och vissa tecken på infektion.
- CRP – används för att bedöma om det finns tecken på inflammation eller infektion.
- Glukos – visar blodsockernivån vid provtagningstillfället.
- Ferritin – används för att bedöma kroppens järndepåer.
- TSH och fritt T4 – används för att bedöma sköldkörtelns funktion.
- ALAT, ASAT och bilirubin – kan ge information om levern och gallvägarna.
- Kreatinin – används tillsammans med eGFR för att bedöma njurfunktionen.
När bör man söka vård?
Du bör kontakta vården om:
- illamåendet pågår i flera dagar utan att förbättras.
- du inte kan behålla vätska.
- du har kraftiga buksmärtor.
- du kräks blod eller har svart avföring.
- du går ned i vikt utan tydlig förklaring.
- du samtidigt har hög feber eller svår yrsel.
- du får plötsligt illamående tillsammans med bröstsmärta.
- du får illamående tillsammans med svaghet, talsvårigheter, förvirring eller andra neurologiska symtom.
I de flesta fall är illamående övergående. Om besvären blir långvariga, kraftiga eller återkommer ofta är det däremot viktigt att försöka ta reda på orsaken.
