Många infektioner hos människor orsakas av bakterier. Några vanliga exempel är streptokocker, stafylokocker, pneumokocker och E. coli. Dessa bakterier kan orsaka allt från halsfluss och hudinfektioner till urinvägsinfektioner och lunginflammation. Vilka bakterier som är vanligast beror på vilken del av kroppen som infekteras, personens ålder och andra riskfaktorer.
Det är samtidigt viktigt att känna till att många bakterier finns naturligt på huden, i munnen och i tarmen utan att orsaka sjukdom. Vissa är dessutom viktiga för kroppens normala funktioner.
Vilka bakterier orsakar oftast sjukdom?
Det finns ingen enskild bakterie som orsakar flest infektioner i alla delar av kroppen. Däremot finns det flera bakteriearter som återkommer vid vanliga infektionssjukdomar.
Streptokocker (Streptococcus pyogenes)
Streptococcus pyogenes, även kallad grupp A-streptokocker, kan orsaka halsfluss, scharlakansfeber och hudinfektioner som svinkoppor och rosfeber. Bakterien sprids framför allt genom nära kontakt och droppar från luftvägarna.
De flesta infektioner är lindriga eller behandlingsbara, men i ovanliga fall kan grupp A-streptokocker orsaka allvarliga infektioner som sepsis (blodförgiftning) och nekrotiserande mjukdelsinfektion.
Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae)
Pneumokocker är en vanlig bakteriell orsak till lunginflammation och kan även orsaka öroninflammation och bihåleinflammation. Bakterien kan förekomma i näsa och svalg hos friska personer, särskilt barn, utan att orsaka symtom.
I vissa fall kan pneumokocker orsaka allvarliga infektioner, exempelvis hjärnhinneinflammation eller sepsis. Vaccination ger skydd mot flera av de pneumokocktyper som orsakar allvarlig sjukdom.
Stafylokocker (Staphylococcus aureus)
Staphylococcus aureus, även kallad gula stafylokocker, finns naturligt på huden och i näsan hos många människor. Bakterien kan orsaka infektioner om den tar sig in genom exempelvis sår eller skadad hud.
Vanliga infektioner är bölder, sårinfektioner och andra hud- och mjukdelsinfektioner. I mer ovanliga fall kan bakterien orsaka djupare infektioner eller spridas till blodet.
E. coli (Escherichia coli)
Escherichia coli, vanligen kallad E. coli, är en bakterie som normalt förekommer i människans tarm. De flesta varianter är ofarliga, men bakterien är också den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner.
En urinvägsinfektion uppstår ofta när bakterier från tarmen tar sig in i urinröret och vidare till urinblåsan. Vanliga symtom är sveda när man kissar, täta urinträngningar och obehag i nedre delen av magen.
Vissa sjukdomsframkallande varianter av E. coli kan även orsaka tarminfektioner med diarré och buksmärtor.
Campylobacter
Campylobacter är en av de vanligaste bakteriella orsakerna till tarminfektion i Sverige. Smittan sprids framför allt via förorenade livsmedel, särskilt otillräckligt tillagad kyckling, men även via förorenat vatten.
Infektionen kan orsaka diarré, buksmärtor, illamående och feber. De flesta tillfrisknar utan antibiotikabehandling.
Salmonella
Salmonella är en grupp bakterier som kan orsaka mag- och tarminfektioner. Smittan överförs framför allt via förorenade livsmedel och ibland genom kontakt med smittade djur.
Vanliga symtom är diarré, magkramper, illamående och feber. De flesta infektioner läker utan antibiotika, men vissa personer kan utveckla allvarligare sjukdom.
Mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae)
Mycoplasma pneumoniae är en bakterie som orsakar luftvägsinfektioner och ibland lunginflammation. Infektionen kan ge långvarig torrhosta, halsont, huvudvärk och trötthet. Feber kan förekomma, men behöver inte alltid vara framträdande.
Till skillnad från många andra bakterier saknar mykoplasma cellvägg. Därför fungerar inte penicillin mot denna bakterie.
Hur smittar bakterier?
Bakterier kan spridas på flera olika sätt beroende på bakterieart och vilken infektion det handlar om.
- Droppsmitta: Bakterier sprids via droppar från luftvägarna, exempelvis vid hosta eller nysningar.
- Kontaktsmitta: Bakterier överförs genom direkt kontakt med en smittad person eller indirekt via händer och föremål.
- Livsmedel och vatten: Bakterier som campylobacter och salmonella kan spridas genom förorenad mat eller dryck.
- Kroppens egen bakterieflora: Bakterier som normalt finns på huden eller i tarmen kan orsaka infektion om de hamnar på fel plats i kroppen.
Alla bakterieinfektioner är inte smittsamma mellan människor. En urinvägsinfektion kan exempelvis uppstå när kroppens egna tarmbakterier tar sig in i urinvägarna.
Hur vet man om en infektion orsakas av bakterier eller virus?
Bakterier och virus kan orsaka liknande symtom, exempelvis feber, hosta, halsont och trötthet. Det är därför inte alltid möjligt att avgöra orsaken enbart utifrån symtomen. Förkylning, influensa och många luftvägsinfektioner orsakas av virus, medan exempelvis halsfluss i vissa fall orsakas av streptokocker.
Läkaren bedömer symtom, sjukdomsförlopp och undersökningsfynd. I vissa situationer kan ytterligare prover behövas, exempelvis:
- CRP, som kan ge information om graden av inflammation.
- Blodstatus och leukocyter (LPK), som kan visa förändringar i antalet vita blodkroppar.
- Bakterieodling eller PCR, som kan användas för att identifiera vissa bakterier.
- Urinprov och urinodling vid misstänkt urinvägsinfektion.
Ett förhöjt CRP eller antal vita blodkroppar innebär inte automatiskt att infektionen orsakas av bakterier. Resultaten måste alltid bedömas tillsammans med symtom och övriga undersökningsfynd.
Behöver bakterieinfektioner alltid behandlas med antibiotika?
Nej, alla bakterieinfektioner behöver inte behandlas med antibiotika. Vissa lindriga infektioner kan läka av sig själva, medan andra kräver antibiotikabehandling för att minska risken för komplikationer.
Behovet beror bland annat på vilken bakterie som orsakar infektionen, var infektionen sitter, hur allvarlig den är och personens övriga hälsotillstånd.
Antibiotika har ingen effekt mot virus. Onödig användning kan dessutom bidra till antibiotikaresistens, vilket innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika och blir svårare att behandla.
När bör man söka vård vid misstänkt bakterieinfektion?
Kontakta vården om du har symtom som förvärras, hög eller långvarig feber, tydligt försämrat allmäntillstånd eller en infektion som inte utvecklas som förväntat.
Sök vård skyndsamt vid exempelvis feber tillsammans med kraftig smärta i sidan eller ryggen, snabbt tilltagande rodnad och svullnad i huden eller misstanke om en allvarligare infektion.
Vid svåra andningsbesvär, förvirring, kraftig slöhet eller andra tecken på akut allvarlig sjukdom ska du söka akut vård.
Kan blodprover visa om man har en bakterieinfektion?
Blodprover kan bidra till att bedöma om det finns en inflammatorisk reaktion i kroppen, men de kan vanligtvis inte ensamma avgöra om orsaken är en bakterie eller ett virus.
CRP och blodstatus är exempel på analyser som kan användas som en del av en medicinsk bedömning. För att fastställa vilken bakterie som orsakar en infektion behövs ibland riktade mikrobiologiska prover.
Blodprover kan därför vara ett komplement vid utredning, men ersätter inte en läkarundersökning vid misstanke om en pågående infektion.