Streptokocker hos vuxna – symtom, utslag och hur det smittar
6 november 2026Har du halsont och undrar om det kan bero på streptokocker? Dessa bakterier är en vanlig orsak till halsfluss, men kan även orsaka scharlakansfeber och hudinfektioner. Oftast går halsfluss över inom en vecka, med eller utan antibiotika. I den här artikeln går vi igenom typiska symtom hos vuxna, hur smittan sprids, hur diagnosen ställs och vad ett blodprov kan visa.
Vad är streptokocker?
Streptokocker är en grupp bakterier som delas in i flera undergrupper. Den grupp som oftast ger halsfluss kallas grupp A-streptokocker och förkortas GAS. Ungefär var tredje akut halsinfektion orsakas av grupp A-streptokocker. Grupp C- och G-streptokocker ger också halsinfektion, men inte lika ofta.
Vilken sjukdom bakterien ger beror på var den får fäste. Utöver halsfluss kan grupp A-streptokocker orsaka scharlakansfeber, svinkoppor och rosfeber, som är en infektion i huden. I sällsynta fall tar sig bakterien in i blodet eller i djupare vävnader. Inom vården kallas det då för en en invasiv streptokockinfektion.
Bakterien finns nästan bara hos människor. Många bär på den i svalget utan att bli sjuka och kallas då för bärare. Det är vanligast hos barn och ungdomar; bland vuxna rör det sig om ungefär två procent. En bärare utan symtom smittar sällan och behöver normalt varken testas eller behandlas.
Symtom hos vuxna
Vuxna som smittas av streptokocker får oftast halsfluss, eftersom scharlakansfeber sällan drabbar äldre barn eller vuxna. Från smittotillfället tar det vanligen en till tre dygn innan symtomen kommer.
Streptokocker i halsen
När streptokocker sätter sig i halsen gör det ont, framför allt när du sväljer. Det brukar också orsaka feber och ömma, svullna lymfkörtlar i halsen. Halsmandlarna blir då röda och större än vanligt och kan få beläggningar.
Snuva, hosta och heshet tyder oftare på en virusinfektion. Ont i halsen och feber i flera dagar utan de här förkylningssymtomen talar däremot för bakterier.
Utslag och scharlakansfeber
Scharlakansfeber är en streptokockinfektion som märks genom både halsont och utslag. Sjukdomen är vanligast hos barn mellan 5 och 15 år. Utslag av streptokocker hos vuxna är alltså ovanligare, men de kan förekomma.
Utslagen brukar dyka upp på kroppen ungefär ett dygn efter insjuknandet. De börjar ofta i armhålorna och ljumskarna och sprider sig sedan till mage och rygg. Huden får även små, sträva upphöjningar och en rodnad som syns tydligast på ljus hud.
Kinderna blir ofta rosa medan huden runt munnen förblir blek, så att munnen omges av en ljus ring mot den rodnande huden. På tungan syns först en gulvit beläggning. Efter någon dag blir tungan istället blank, röd och knottrig, ungefär som ytan på ett smultron, och därför kallas den smultrontunga. Några veckor efter insjuknandet kan huden fjälla på handflator och fotsulor.
Streptokocker kan också ge rosfeber. Det är en hudinfektion som oftast sitter på benen och gör att huden blir röd, svullen och öm. Rodnaden har ofta en tydlig kant och kan på några timmar breda ut sig över flera decimeter. Utöver hudbesvären får många feber.
Svinkoppor är ytterligare en hudinfektion som streptokocker kan orsaka. Den sitter oftast i ansiktet runt munnen och näsan. Först kommer små utslag, som sedan blir vätskefyllda blåsor. Över blåsorna bildas ofta en honungsgul skorpa. Svinkoppor är vanligast hos barn mellan ett och sex år, men vem som helst kan få sjukdomen.
Hur smittar streptokocker?
Bakterien sprids genom direktkontakt, till exempel kyssar. Du kan också få bakterien om du skakar hand med någon som bär på den och sedan rör vid ditt ansikte. Hostar eller nyser en smittad person följer bakterien dessutom med dropparna ut i luften.
Torkar sig en sjuk person på en handduk, eller dricker ur en vattenflaska, kan bakterien följa med till nästa person som använder samma sak. Att använda en egen handduk och egen vattenflaska minskar därför risken. Av samma skäl är det bra att tvätta händerna noga med tvål och vatten.
Hur länge är man smittsam?
Smittsamheten börjar ungefär en dag innan symtomen visar sig. Utan behandling kan den sedan hålla i sig i flera veckor. Efter två dygn med antibiotika smittar de flesta inte längre.
Stanna därför hemma i minst två dygn efter att du har börjat ta antibiotika. Utan antibiotika kan du gå tillbaka till arbetet när du mår tydligt bättre och är feberfri.
Så ställs diagnosen
Med hjälp av ett snabbtest från halsmandlarna kan du ta reda på om halsontet beror på streptokocker. Innan testet tittar läkaren i svalget och känner på halsens utsida. Den bedömningen utgår från fyra tecken, så kallade centorkriterier:
- Feber över 38,5 grader.
- Ömma och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna.
- Beläggningar på halsmandlarna.
- Ingen hosta.
Stämmer tre eller fyra av kriterierna tar läkaren ett snabbtest. Om högst två stämmer beror halsontet troligare på ett virus, och då behövs inget test.
Snabbtestet hittar ungefär nio av tio infektioner med grupp A-streptokocker. Ändå får ungefär hälften av dem som uppfyller minst tre kriterier ett negativt svar.
Kvarstår misstanken trots ett negativt test, eller kommer besvären tillbaka inom några veckor, kan läkaren göra en odling. Svaret brukar komma efter några dagar.
Vad kan ett blodprov visa?
Snabbtestet i vården visar om akut halsont med feber beror på streptokocker. Ett blodprov kan inte svara på den frågan. CRP och antalet vita blodkroppar kan visserligen stiga vid en infektion, men det gör de även vid virusinfektioner, så vården använder dem inte för att ställa diagnosen.
Blodprover kan dock säga något om graden av inflammation i kroppen. Några relevanta analyser är:
- CRP är ett protein i immunförsvaret. Halten stiger snabbt vid bakteriella infektioner, medan virus oftast ger en mindre höjning. Hos friska ligger värdet oftast under 3 mg/L.
- SR (sänkan) mäter hur snabbt de röda blodkropparna sjunker i ett provrör. Värdet speglar inflammation, men påverkas också av bland annat graviditet, p-piller och högt kolesterol.
- Leukocyter (LPK) är vita blodkroppar. Antalet kan öka vid både bakteriella och virala infektioner.
- Blodstatus ger en samlad bild av blodets celler, bland annat de vita blodkropparna.
Efter en halsinfektion kan njurarna i mycket sällsynta fall bli inflammerade. Inflammationen kan bland annat ge svullnad i fötter och underben, eller svullna ögonlock som märks mest på morgonen. Vid misstanke om njurinflammation tar vården ofta ett blodprov på kreatinin, som visar hur väl njurarna fungerar.
Värdena tolkas alltid i sitt sammanhang. Det är kombinationen av flera markörer, snarare än ett enskilt värde, som kan ge en indikation. CRP kan till exempel vara förhöjt efter en operation eller vid en långvarig inflammatorisk sjukdom i leder eller tarm.
Behandling av streptokocker
Om snabbtestet visar streptokocker och besvären är tydliga skriver läkaren oftast ut penicillin V. Vuxna som inte har någon annan allvarlig sjukdom får antingen en femdygnskur med fyra doser om dagen eller en tiodygnskur med tre doser om dagen. Den som är allergisk mot penicillin får istället klindamycin.
Antibiotika förkortar sjukdomstiden med i genomsnitt två och ett halvt dygn. Utan behandling är drygt åtta av tio med halsfluss symtomfria inom en vecka. Läkaren väger därför nyttan mot risken att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Oavsett om du får antibiotika eller inte kan du lindra besvären själv. Drick ordentligt även om det gör ont att svälja; både kall och varm dryck kan lindra. Yoghurt, glass och annan kall mat brukar kännas bra i halsen. Receptfria smärtstillande läkemedel och sockerfria halstabletter kan också dämpa besvären.
Byt tandborste eller koka den tandborste du använder efter varje användning under de första tre till fyra dagarna av antibiotikakuren. Kommer besvären tillbaka inom en månad byter läkaren ofta antibiotikasort.
Är streptokocker farligt?
För de flesta går en streptokockinfektion över. Halsfluss är mycket vanligt, men det är sällsynt att den leder till blodförgiftning och allvarlig sjukdom.
Den vanligaste komplikationen är att det bildas var bakom halsmandeln, oftast bara på ena sidan. Det kallas halsböld. En halsböld märks ofta genom att febern kommer tillbaka efter några feberfria dagar och att det blir svårt att gapa, svälja och andas. Detta bör behandlas av en öron-, näs- och halsläkare, som öppnar bölden under bedövning.
I sällsynta fall orsakar grupp A-streptokocker en invasiv infektion, till exempel blodförgiftning eller en svår infektion i mjukdelarna. Under 2025 rapporterades 748 sådana fall i Sverige. Infektionerna drabbar oftast personer över 70 år. Följdsjukdomar som reumatisk feber och njurinflammation var vanligare förr, men är ovanliga i Sverige idag.
Sök vård om du känner igen de här tecknen
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Du har haft ont i halsen och feber i flera dagar utan att vara förkyld.
- Du har ont i halsen och en svullnad utanpå halsen.
- Du har ont i halsen, feber och små knottriga utslag på huden.
- Du har haft ont i halsen i ett par veckor utan andra symtom.
Sök vård direkt om du har mycket ont på ena sidan av halsen och svårt att gapa, eller om du har nedsatt immunförsvar.
Symtomen på en allvarlig infektion kommer snabbt. Du kan bli mycket sjuk med hög feber, frossa, förvirring eller snabb andning. Andra tecken är kraftig hudrodnad som gör ont och plötslig smärta i armar, ben eller runt halsen. Sök då vård omedelbart, och gå till en akutmottagning om vårdcentralen är stängd.
Vanliga frågor
Var får man streptokocker ifrån?
Smittan kommer nästan alltid från en annan människa, antingen från någon som är sjuk eller från en bärare, det vill säga någon som har bakterien i svalget utan att själv ha några symtom.
Hur får man bort streptokocker?
Ofta läker infektionen ut av sig själv. Har du tydliga besvär och ett positivt snabbtest kan antibiotika göra att du blir frisk och slutar smitta tidigare.
Kan man få streptokocker flera gånger?
Ja. Mellan 9 och 20 procent av dem som söker vård för halsfluss gör ett nytt besök inom en månad. Den som får halsfluss tre till fem gånger under ett eller två år, trots byte av antibiotika, kan bli aktuell för operation av halsmandlarna.
Källor
Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om sjukdomen halsfluss
Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om betahemolytiska grupp A-streptokocker
1177 för vårdpersonal: Tonsillit
Läkemedelsboken: Faryngotonsillit
Janusinfo, Region Stockholm: Kortare behandlingstid vid streptokocktonsillit
Se alla blodprover inom inflammation och infektion