Vilka virus orsakar vanliga infektioner?

Virus ligger bakom många av de vanligaste infektionssjukdomarna hos människor. Förkylning, influensa, vinterkräksjuka och covid-19 är exempel på sjukdomar som orsakas av virus. Andra virus kan ge hudutslag, blåsor, leverinflammation eller långvariga infektioner. Hur sjuk man blir beror bland annat på vilket virus det handlar om, vilka celler som infekteras och hur kroppens immunförsvar reagerar.

De flesta vardagliga virusinfektioner läker ut utan särskild behandling. Samtidigt finns virus som kan orsaka allvarlig sjukdom, särskilt hos spädbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Vad är ett virus och hur gör det oss sjuka?

Ett virus är en mycket liten smittsam partikel som innehåller arvsmassa i form av DNA eller RNA, omgiven av ett proteinskal och ibland ett yttre membran. Till skillnad från bakterier kan virus inte föröka sig på egen hand. De behöver ta sig in i levande celler och använda cellernas funktioner för att bilda nya viruspartiklar.

När virus infekterar kroppen kan celler skadas och immunförsvaret aktiveras. Det är kombinationen av virusets påverkan och kroppens försvarsreaktion som ger symtom som feber, trötthet, värk, hosta eller diarré.

Vilka virus är vanliga hos människor?

Det finns många olika virus som kan infektera människor. Vissa förekommer året runt, medan andra sprids mer under särskilda årstider. Följande virus är exempel på vanliga orsaker till infektionssjukdomar.

Rhinovirus – en vanlig orsak till förkylning

Rhinovirus är en av de vanligaste orsakerna till förkylning. Viruset infekterar framför allt slemhinnorna i näsan och de övre luftvägarna. Typiska symtom är rinnsnuva, nästäppa, nysningar, halsont och ibland hosta.

Det finns många olika typer av rhinovirus, vilket är en anledning till att man kan bli förkyld flera gånger under ett år. Infektionen är oftast lindrig, men kan förvärra astma och andra luftvägsbesvär.

Influensavirus – kan orsaka kraftig luftvägsinfektion

Influensa orsakas av influensavirus, framför allt influensa A och B. Sjukdomen börjar ofta hastigt med feber, muskelvärk, huvudvärk, torrhosta och uttalad sjukdomskänsla. En del får dock mildare symtom.

Influensavirus förändras över tid, vilket bidrar till att nya influensavarianter kan spridas mellan människor. Hos vissa riskgrupper kan influensa leda till komplikationer som lunginflammation. Vaccination kan minska risken för allvarlig sjukdom.

Coronavirus – från förkylning till covid-19

Coronavirus är en grupp virus som kan infektera luftvägarna. Flera vanliga humana coronavirus orsakar förkylningsliknande symtom, medan SARS-CoV-2 är det coronavirus som orsakar covid-19.

Covid-19 kan ge hosta, halsont, feber, huvudvärk och trötthet, men symtomen varierar mycket mellan olika personer. Vissa får lindriga besvär eller inga symtom alls, medan andra kan utveckla allvarligare luftvägssjukdom.

RS-virus – särskilt betydelsefullt för små barn

Respiratoriskt syncytialvirus, RSV, infekterar luftvägarna och är en vanlig orsak till luftvägsinfektion hos barn. Hos äldre barn och vuxna liknar infektionen ofta en vanlig förkylning.

Spädbarn kan däremot utveckla bronkiolit, en inflammation i de minsta luftvägarna som kan ge snabb andning, pipande andningsljud och svårigheter att äta. Även äldre personer och personer med vissa bakomliggande sjukdomar kan bli allvarligt sjuka.

Norovirus – orsakar vinterkräksjuka

Norovirus är en vanlig orsak till akut magsjuka och vinterkräksjuka. Infektionen kännetecknas ofta av plötsligt illamående, kräkningar, diarré och magont. Symtomen brukar gå över inom några dygn.

Norovirus är mycket smittsamt och kan spridas genom kontakt med sjuka personer, förorenade ytor, livsmedel eller vatten. Noggrann handtvätt med tvål och vatten är särskilt viktig eftersom handsprit inte ger tillräckligt skydd mot norovirus.

Rotavirus – kan ge diarré hos små barn

Rotavirus infekterar tarmen och kan orsaka kräkningar, vattnig diarré och feber, framför allt hos små barn. Kraftiga vätskeförluster kan leda till uttorkning, särskilt hos spädbarn.

Vaccination mot rotavirus ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet och har minskat förekomsten av svår rotavirusinfektion hos barn.

Adenovirus – kan påverka flera delar av kroppen

Adenovirus kan orsaka olika typer av infektioner, bland annat förkylning, halsinfektion, ögoninflammation och mag-tarminfektion. Symtomen beror på vilken typ av adenovirus som orsakar infektionen och vilka vävnader som påverkas.

Infektionerna är oftast självläkande, men kan ibland bli långdragna eller allvarliga hos personer med nedsatt immunförsvar.

Herpesvirus – kan finnas kvar i kroppen

Herpes simplex-virus, HSV-1 och HSV-2, kan orsaka blåsor kring munnen eller på könsorganen. Efter den första infektionen kan viruset ligga vilande i nervceller och senare aktiveras igen.

Även varicella-zoster-virus tillhör herpesvirusfamiljen. Det orsakar vattkoppor vid den första infektionen och kan senare i livet återaktiveras och ge bältros.

Humant papillomvirus (HPV) – vanligt förekommande virus

HPV är en stor grupp virus som framför allt infekterar hud och slemhinnor. Många HPV-infektioner ger inga symtom och läker ut spontant. Vissa typer kan orsaka vårtor, medan andra kan ge cellförändringar som på längre sikt ökar risken för cancer, exempelvis livmoderhalscancer.

Vaccination mot HPV ger skydd mot flera av de virustyper som är kopplade till cancerutveckling.

Varför blir man sjuk av samma virus flera gånger?

Efter en virusinfektion utvecklar immunförsvaret ofta ett skydd mot det virus som orsakat sjukdomen. Skyddets styrka och varaktighet varierar dock mellan olika virus.

Vissa virus förändras genom mutationer, vilket kan göra att immunförsvaret inte känner igen nya varianter lika effektivt. För andra virus avtar skyddet med tiden. Dessutom finns det ofta flera olika virustyper som kan ge liknande symtom.

Det är därför möjligt att få återkommande förkylningar, influensa eller andra virusinfektioner trots att man tidigare har varit sjuk.

Kan man ha en virusinfektion utan feber?

Ja, det är vanligt att virusinfektioner förekommer utan feber. Många förkylningar ger främst snuva, halsont eller hosta, medan andra virusinfektioner kan ge betydligt kraftigare symtom.

Feber är en del av kroppens immunreaktion, men alla infektioner leder inte till en tydlig temperaturstegring. Avsaknad av feber utesluter därför inte en infektion och säger inte säkert om den orsakas av virus eller bakterier.

Hur länge kan en virusinfektion pågå?

Hur länge man är sjuk beror på viruset och hur infektionen utvecklas. En vanlig förkylning förbättras ofta inom en till två veckor, medan vinterkräksjuka vanligen går över inom några dygn.

Vid influensa kan trötthet och hosta finnas kvar även efter att febern har försvunnit. Efter vissa luftvägsinfektioner kan hostan dröja kvar i flera veckor eftersom slemhinnorna fortfarande är känsliga.

En del virus kan dessutom stanna kvar i kroppen under lång tid. Herpesvirus är ett exempel på virus som kan ligga vilande och senare återaktiveras.

Hur behandlas virusinfektioner?

Behandlingen beror på vilket virus som orsakar infektionen och hur allvarliga symtomen är. Vid vanliga förkylningar och många mag-tarminfektioner handlar behandlingen främst om att lindra symtom, vila vid behov och få i sig tillräckligt med vätska.

För vissa virusinfektioner finns antivirala läkemedel som kan hämma virusets förökning. Sådan behandling används exempelvis i utvalda fall vid influensa, covid-19 och herpesinfektioner.

Antibiotika hjälper inte mot virus eftersom dessa läkemedel är utvecklade för att påverka bakterier. Om en bakteriell följdinfektion tillkommer kan antibiotika däremot ibland behövas.

Kan blodprover visa om man har en virusinfektion?

Blodprover kan ibland ge information om hur kroppen reagerar på en infektion, men vanliga inflammationsprover kan inte med säkerhet fastställa att orsaken är ett virus.

CRP är en inflammationsmarkör som kan stiga vid både virusinfektioner och bakterieinfektioner. Även blodstatus och antalet vita blodkroppar kan förändras vid infektioner, men resultaten är inte tillräckligt specifika för att ensamma avgöra vilket smittämne som ligger bakom.

Vid behov kan en virusinfektion undersökas med riktade analyser, exempelvis PCR-test för att påvisa virusets arvsmassa eller antikroppstester för att undersöka immunsvaret mot vissa virus. Vilken analys som är lämplig beror på den misstänkta infektionen och när provet tas.

Hur kan man minska risken att smittas av virus?

Det går inte att undvika alla virusinfektioner, men flera åtgärder kan minska risken att bli smittad eller föra smittan vidare, till exempel:

  • Tvätta händerna regelbundet med tvål och vatten, särskilt före måltider och efter toalettbesök.
  • Undvik nära kontakt med andra när du har tydliga symtom på en smittsam infektion.
  • Se till att inomhusmiljöer har god ventilation, särskilt när många människor vistas tillsammans.
  • Följ rekommenderade vaccinationsprogram och vaccinationer för aktuella riskgrupper.
  • Var noggrann med livsmedelshygien för att minska risken för virusorsakad magsjuka.

Vilka förebyggande åtgärder som har störst betydelse varierar mellan olika virus och deras smittvägar.

När bör man söka vård vid en virusinfektion?

De flesta lindriga virusinfektioner kan skötas hemma, men vård kan behövas om symtomen blir kraftiga, förvärras eller inte förbättras som förväntat.

Kontakta vården vid exempelvis långvarig feber, tilltagande sjukdomskänsla, tecken på uttorkning eller om du tillhör en riskgrupp och misstänker influensa eller covid-19. För spädbarn bör tröskeln för att kontakta vården vara låg. Barn under tre månader med feber behöver bedömas skyndsamt.

Vid svåra andningsbesvär, kraftig medvetandepåverkan eller andra tecken på akut allvarlig sjukdom ska du söka akut vård.

Se alla blodprov inom Antikroppar

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.