Förhöjd kroppstemperatur – vad är normalt och när är det feber?

En förhöjd kroppstemperatur får många att genast tänka på feber. Men temperaturen i kroppen varierar naturligt under dygnet och påverkas av fysisk aktivitet, menstruationscykeln och hur varmt det är omkring dig. En temperatur som ligger lite högre än din vanliga nivå kan alltså ha helt vardagliga förklaringar. I den här artikeln får du veta vad som räknas som normal kroppstemperatur, när en förhöjning bör ses som feber, och vad ett blodprov kan visa om orsaken behöver utredas vidare.

Vad räknas som normal kroppstemperatur?

För friska vuxna ligger den normala kroppstemperaturen oftast mellan 36,0 och 37,8 grader. Det finns inget exakt normalvärde som passar alla; temperaturen skiljer sig både mellan personer och hos samma person vid olika tillfällen. Det som är normalt för dig kan därför ligga en bit från det allmänna genomsnittet.

Så varierar temperaturen under dygnet

Kroppstemperaturen är som lägst på natten, vanligtvis runt klockan tre till fyra, och stiger sedan under dagen. På eftermiddagen och kvällen kan den ligga upp till en grad högre än på morgonen. En temperatur på 37,6 grader sent på kvällen kan därför vara helt normalt för en frisk person.

Förhöjd temperatur utan att vara sjuk

Flera vanliga faktorer kan tillfälligt höja kroppstemperaturen utan att du är sjuk. Hård fysisk ansträngning, särskilt i en varm miljö, kan driva upp temperaturen till nästan 40 grader. Även varma kläder, ett varmt rum och en stor måltid kan påverka mätningen.

Menstruationscykeln har också betydelse. Vid ägglossning och fram till nästa mens stiger kroppstemperaturen med cirka 0,2–0,5 grader. Under en graviditet är temperaturen förhöjd under hela perioden.

Hos äldre personer kan kroppstemperaturen istället vara något lägre, delvis på grund av minskad rörlighet. Därför kan samma febergräns upplevas olika beroende på vilken temperatur en person brukar ha.

Feber eller bara förhöjd temperatur? Så skiljer du på det

En kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre räknas i regel som feber. En temperatur strax under 38 grader ses oftast som en lätt förhöjning snarare än feber. Gränsen är ändå ungefärlig, eftersom utgångsläget skiljer sig mellan personer och tider på dygnet.

Eftersom normaltemperaturen varierar säger siffran inte allt på egen hand. En förhöjning på några tiondelar kan komma av att du nyss rört dig eller vistats i ett varmt rum, snarare än av en infektion. Väg därför in hur du mår i övrigt, och mät gärna om efter en stund i vila för att se om värdet står sig.

Var på kroppen du mäter påverkar resultatet

Var på kroppen du mäter temperaturen avgör hur tillförlitligt värdet blir. Mätning i ändtarmen ger säkrast resultat och mest lika värden vid upprepade mätningar, men mätning i örat ger ett tillräckligt tillförlitligt värde vid hemmabruk. Att mäta i munnen avråds, eftersom osäkerheten är större och resultatet kan bli upp till en grad för lågt. Panntermometrar och armhålemätning fångar mer av hudens temperatur än av kroppens kärntemperatur, vilket gör värdena mindre tillförlitliga.

En enstaka mätning säger sällan så mycket på egen hand. Följer du temperaturen vid samma tidpunkt några dagar i rad blir det tydligare om den håller sig förhöjd eller följer den vanliga dygnsrytmen.

Vad händer i kroppen vid feber?

Feber är kroppens svar på infektion eller inflammation och ett sätt att försvara sig mot virus och bakterier. När immunförsvaret upptäcker en infektion bildas signalämnen som når hjärnans temperaturreglering, hypotalamus. Där verkar en molekyl som kallas prostaglandin E2 som startsignal, vilket gör att kroppens inre måltemperatur ställs om uppåt.

Den högre temperaturen gör det svårare för virus och bakterier att föröka sig. Feber är därför i grunden en ändamålsenlig reaktion, även om den kan kännas obehaglig.

Vanliga orsaker till feber

De flesta fall av feber beror på vanliga infektioner. Virusinfektioner som förkylning och influensa är den vanligaste orsaken. Även bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektion och lunginflammation, kan ligga bakom. Feber i sig är ingen sjukdom, utan en signal om att något händer i kroppen – exempelvis att immunförsvaret bekämpar en infektion. Hur länge febern varar beror därför på det bakomliggande tillståndet.

All förhöjd kroppstemperatur är inte feber. Vid feber höjer immunförsvaret kroppens temperatur med avsikt, som svar på en infektion. Vid hård ansträngning eller i stark värme stiger temperaturen av en annan orsak, genom att kroppen bildar och tar upp värme snabbare än den hinner göra sig av med. En sådan höjning går över av sig själv vid vila och svalka.

Ibland finns andra förklaringar bakom en förhöjd kroppstemperatur som håller i sig utan tecken på infektion, och då behövs en läkarbedömning. I en sådan utredning vägs hela sjukdomsbilden in, ofta med hjälp av ett blodprov.

Vad kan blodprov visa vid förhöjd kroppstemperatur?

Ett blodprov kan inte i sig avgöra varför kroppstemperaturen är förhöjd, men vissa markörer ger en indikation på om en infektion eller inflammation pågår i kroppen. Det är kombinationen av flera markörer, snarare än ett enskilt värde, som ger en tydligare bild. Provsvaren tolkas alltid i sitt sammanhang av läkare.

• CRP bildas i levern och stiger snabbt vid infektion och inflammation. Värdet används ofta för att bedöma hur uttalad en infektion är.
• SR (sänkningsreaktion) mäter hur snabbt de röda blodkropparna sjunker i ett provrör och stiger långsammare än CRP vid inflammation.
• Leukocyter (LPK) är de vita blodkropparna och en del av immunförsvaret. Antalet kan förändras vid infektioner och inflammation.
• Blodstatus ger en bredare bild av blodets celler, bland annat vita och röda blodkroppar samt blodplättar.

Vad kan du göra själv vid feber?

Feber går oftast över av sig själv, och de flesta klarar sig utan behandling. Drick gärna extra, eftersom kroppen förlorar mer vätska när temperaturen är förhöjd. Undvik hård ansträngning och träna inte så länge febern sitter i.

Känns febern besvärande kan receptfria febernedsättande läkemedel lindra. Paracetamol och läkemedel av NSAID-typ hjälper ofta; de sänker temperaturen tillfälligt och dämpar värk och sjukdomskänsla medan kroppen tar hand om infektionen. Febern behöver inte alltid behandlas. Medlen är främst till för att du ska må bättre under tiden.

När temperaturen stiger är det vanligt att frysa och få frossa. Ta då på dig något varmt och lätta på kläderna igen när du blir för varm. Har du ingen aptit under någon dag är det sällan något att oroa sig för, så länge du får i dig vätska.

När bör du söka vård?

Feber i sig är ofta ofarligt och går över när infektionen läker. Kontakta vården samma dag om du har feber och samtidigt känner dig mycket sjuk, eller om du har en allvarlig grundsjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Ta också kontakt om febern håller i sig i mer än fyra dagar eller återkommer utan tydlig förklaring; då bör den utredas vidare av läkare.

Källor

1177 Vårdguiden, Feber

1177 Vårdguiden, Kroppstemperaturen