Lunginflammation, även kallat pneumoni, är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier, virus eller mer sällan andra mikroorganismer. Infektionen leder till en inflammation i lungornas små lungblåsor (alveoler), som kan fyllas med vätska och inflammatoriska celler. Det gör att syreupptaget kan försämras och att andningen blir mer ansträngd.
Vanliga symtom på lunginflammation är hosta, feber, trötthet, andfåddhet och ibland bröstsmärta vid djupandning. Sjukdomen kan drabba personer i alla åldrar, men risken för ett allvarligt förlopp är större hos äldre, små barn och personer med vissa bakomliggande sjukdomar.
Vad orsakar lunginflammation?
Lunginflammation kan orsakas av både bakterier och virus. En av de vanligaste bakteriella orsakerna är pneumokocker (Streptococcus pneumoniae). Även bakterien Mycoplasma pneumoniae kan orsaka lunginflammation, ibland med ett mer långdraget sjukdomsförlopp.
Virus som influensavirus, RS-virus och SARS-CoV-2 kan också orsaka lunginflammation. I vissa fall kan en bakteriell lunginflammation utvecklas i samband med eller efter en virusinfektion.
Vilka är symtomen på lunginflammation?
Symtomen varierar beroende på vilken mikroorganism som orsakar infektionen, personens ålder och allmänna hälsotillstånd. Vanliga symtom är:
- Hosta, med eller utan slem.
- Feber och ibland frossa.
- Andfåddhet eller snabbare andning än normalt.
- Smärta i bröstet, särskilt vid djupandning eller hosta.
- Uttalad trötthet och sjukdomskänsla.
- Nedsatt aptit och allmän svaghet.
Hos äldre personer kan symtomen vara mindre typiska. Förvirring, försämrat allmäntillstånd och ökad trötthet kan ibland vara mer framträdande än feber och hosta.
Hur vet man om man har lunginflammation?
Lunginflammation misstänks utifrån symtom och en medicinsk undersökning. Läkaren bedömer bland annat andningsfrekvens, syresättning och lyssnar på lungorna med stetoskop.
Vid behov kan undersökningen kompletteras med blodprover, exempelvis CRP, som kan ge information om graden av inflammation i kroppen.
CRP kan vara förhöjt vid både bakteriella och virala infektioner. Ett förhöjt CRP-värde innebär därför inte automatiskt att man har lunginflammation, och ett lågt värde utesluter inte sjukdomen.
I vissa fall kan lungröntgen behövas för att bekräfta diagnosen eller undersöka om det finns andra orsaker till symtomen.
Hur behandlas lunginflammation?
Behandlingen beror på orsaken till infektionen och hur allvarlig sjukdomen är.
Bakteriell lunginflammation behandlas vanligtvis med antibiotika. Vid lunginflammation orsakad av pneumokocker används ofta penicillin V som förstahandsbehandling i Sverige.
Vid lunginflammation orsakad av mykoplasma kan andra antibiotika, exempelvis doxycyklin, behövas eftersom mykoplasmabakterier saknar den cellvägg som penicillin verkar mot.
Virusorsakad lunginflammation behandlas normalt inte med antibiotika, eftersom antibiotika saknar effekt mot virus. I vissa fall kan antiviral behandling vara aktuell, exempelvis vid influensa.
Vid svår lunginflammation kan sjukhusvård behövas med syrgas, vätska och ibland antibiotika direkt i blodet.
Hur länge är man sjuk i lunginflammation?
Hur snabbt man återhämtar sig beror på infektionens svårighetsgrad, ålder och eventuella bakomliggande sjukdomar.
Vid en okomplicerad bakteriell lunginflammation brukar febern och allmäntillståndet börja förbättras inom några dagar efter att en verksam antibiotikabehandling påbörjats.
Hosta, trötthet och nedsatt ork kan däremot kvarstå i flera veckor, även efter att själva infektionen har läkt ut. Vid svårare lunginflammation kan återhämtningen ta betydligt längre tid.
Är lunginflammation smittsamt?
De bakterier och virus som orsakar lunginflammation kan vara smittsamma, men själva inflammationen i lungorna smittar inte.
Smittspridning sker ofta genom droppar från luftvägarna vid hosta och nysningar eller genom nära kontakt. Hur smittsam en person är beror på vilken mikroorganism som orsakat infektionen.
Att bli smittad innebär inte nödvändigtvis att man utvecklar lunginflammation. Samma mikroorganism kan exempelvis orsaka en lindrig luftvägsinfektion hos en person och lunginflammation hos en annan.
När bör man söka vård vid misstänkt lunginflammation?
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning vid misstanke om lunginflammation, särskilt vid feber i kombination med hosta, andfåddhet eller försämrat allmäntillstånd.
Sök vård skyndsamt vid tydliga andningsbesvär, snabb försämring eller uttalad sjukdomskänsla. Ring 112 vid mycket svåra andningsbesvär, blåaktiga läppar eller kraftigt nedsatt medvetande.
Äldre personer, små barn och personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska hjärt- och lungsjukdomar kan behöva bedömas tidigare eftersom de har ökad risk för komplikationer.
Kan blodprover visa om man har lunginflammation?
Blodprover kan bidra med information om kroppens inflammationsreaktion, men de kan inte ensamma avgöra om en person har lunginflammation. Följande blodmarkörer kan vara relevanta vid utredning av infektion och inflammation:
- CRP – ett inflammationsprotein som ofta stiger vid infektioner och andra inflammatoriska tillstånd.
- Leukocyter – vita blodkroppar som ingår i kroppens immunförsvar och kan öka vid infektioner.
Blodprover behöver alltid tolkas tillsammans med symtom, sjukdomshistoria och kliniska undersökningsfynd. Vid misstänkt lunginflammation bör man därför söka medicinsk bedömning och inte förlita sig enbart på blodprovsresultat.