Mykoplasma – symtom, smitta och hur länge du är sjuk
23 oktober 2026Mykoplasma är en bakterie som infekterar luftvägarna. Hos barn ger den oftast lindriga förkylningssymtom, medan vuxna oftare får hosta, huvudvärk och feber som kan dra ut på tiden. I den här artikeln går vi igenom symtom på mykoplasma, hur smittan sprids, hur länge du är sjuk och vad ett blodprov kan visa.
Vad är mykoplasma?
När vi pratar om mykoplasma i vardagligt tal menar vi oftast bakterien Mycoplasma pneumoniae, som ger luftvägsinfektioner. Det som kallas mykoplasma i underlivet orsakas av en annan bakterie, som beskrivs längre ned i avsnittet om vanliga frågor.
Mycoplasma pneumoniae fäster på cellerna i luftvägarnas slemhinna. Eftersom bakterien saknar cellvägg, något som de flesta andra bakterier har, biter penicillin inte på den.
Mykoplasma sprids året runt, men flest fall kommer mot slutet av året. Ungefär vart fjärde år smittas dessutom fler än vanligt i Sverige. Ett sådant toppår var säsongen 2024/2025, med fler sjukhusvårdade än något år under de senaste tio åren.
Infektionen är vanligast mellan 5 och 20 års ålder, men alla åldrar kan drabbas. Den som får lunginflammation av mykoplasma är oftast under 50 år.
Symtom på mykoplasma
Symtom på mykoplasma kommer oftast smygande. Under de första två till fyra dagarna stiger febern gradvis, ofta tillsammans med huvudvärk och en allmän sjukdomskänsla. Först därefter tar besvären från halsen eller luftvägarna över.
Alla som smittas av mykoplasma får inte samma symtom. Det vanligaste är ont i halsen eller hosta, och ofta är det ett av dem som märks mest. I vissa fall utvecklas infektionen till lunginflammation.
Hosta vid mykoplasma
Ett vanligt första tecken är hes röst tillsammans med en torr hosta som irriterar i halsen. Räkna med att hostan kan sitta i ett tag. Ofta håller den i sig i flera veckor, även efter att du har blivit av med febern.
Om infektionen leder till lunginflammation brukar hostan bli kraftigare. Du kan läsa mer om det under avsnittet om mykoplasma i lungorna längre ned.
Trötthet
Trötthet är ett av de vanligaste symtomen vid mykoplasma, tillsammans med huvudvärk och låg feber. Den allmänna sjukdomskänslan märks ofta tidigt, redan innan hostan har tagit fart.
Tröttheten kan också sitta i längre än febern. Vid okomplicerad mykoplasmapneumoni brukar feberperioden vara över efter ungefär en vecka, medan trötthet och hosta kan hålla i sig i två veckor eller längre.
Mykoplasma i halsen
Ungefär en tredjedel av dem som smittas får halsont. Den bakre delen av svalget blir då ofta jämnt röd, samtidigt som lymfkörtlarna på halsens framsida kan bli ömma. Många får också ont i öronen, trots att trumhinnan ser normal ut.
Det går inte att avgöra bara på utseendet i halsen om det är mykoplasma eller något annat som orsakar infektionen. Mykoplasma är dessutom en ganska ovanlig orsak till halsont och står för mellan 3 och 11 procent av alla halsinfektioner.
Mykoplasma i lungorna
Hos en del utvecklas infektionen till lunginflammation. Hostan blir då värre och febern stiger, samtidigt som det kan bli svårt att andas och göra ont vid djupa andetag.
Många med mykoplasma i lungorna klarar vardagen hyfsat bra. En lungröntgen kan ändå visa förändringar som ser ut att höra till en allvarligare sjukdom. Därför säger måendet inte alltid hela sanningen om hur lungorna påverkas.
Hur smittar mykoplasma?
Mykoplasma sprids via små droppar när någon hostar eller nyser. Smittan kan också gå via föremål, oftast via händerna, så det viktigaste skyddet är att tvätta händerna ofta och noga, särskilt under perioder när många är förkylda.
Det räcker med en liten mängd bakterier för att du ska bli smittad. Därför är det vanligt att mykoplasma sprids vidare inom familjen.
Inkubationstid
Mykoplasma har en inkubationstid på ungefär två till tre veckor, alltså tiden mellan smittotillfället och de första symtomen. Därför kan det gå flera veckor mellan att en person i familjen blir sjuk och att nästa insjuknar.
Hur länge är man sjuk?
Räkna med att det kan ta två till fem veckor innan du är helt frisk. De flesta läker ut infektionen utan behandling, men hostan är ofta det sista som släpper.
Antibiotika kan hjälpa till med att korta sjukdomstiden och göra symtomen lindrigare, men behandlingen rensar sällan ut bakterien helt. Därför kan den finnas kvar i kroppen i flera månader efter att symtomen har gått över.
Är mykoplasma farligt?
De flesta som får mykoplasma blir friska av sig själva efter en mild infektion, även om sjukdomen i sällsynta fall kan bli allvarligare. Under september 2024 vårdades till exempel fler än 500 patienter för infektionen.
Det är inte helt ovanligt att infektionen ger komplikationer utanför luftvägarna. Till exempel kan den ge hudutslag, ledinflammation, kräkningar och diarré. I vissa fall kan infektionen också påverka hjärtat, bukspottkörteln eller nervsystemet.
Mykoplasma kan i vissa fall få immunförsvaret att angripa kroppens egna röda blodkroppar. När de röda blodkropparna bryts ned kan det leda till en form av blodbrist som kallas hemolytisk anemi.
Mykoplasmatest – hur vet man att man har mykoplasma?
Det är svårt att veta att det är just mykoplasma bara utifrån symtomen, eftersom många luftvägsinfektioner känns ungefär likadant. Läkaren bedömer därför från fall till fall om ett prov behövs och väger då in hur du mår, smittläget runt dig och andra riskfaktorer.
Själva provet är enkelt att ta. Läkaren stryker en pinne mot baksidan av svalget, och provet skickas sedan till ett labb. Där analyseras det med PCR, en metod som letar efter bakteriens arvsmassa.
Vad kan ett blodprov visa?
När kroppen har en infektion eller inflammation stiger ofta vissa värden i blodet, och blodprov kan därför ge en indikation på att något pågår. Värdena visar dock inte om det är mykoplasma, en annan bakterie eller ett virus som ligger bakom. Ett vanligt blodprov kan alltså inte påvisa mykoplasma, och resultaten behöver tolkas tillsammans med dina symtom och läkarens undersökning. Några relevanta analyser är:
- CRP är ett protein som ökar vid infektion och inflammation. Hos friska ligger CRP oftast under 3 mg/L.
- SR (sänkningsreaktion) speglar inflammation i kroppen. Värdet påverkas även av bland annat graviditet, p-piller och höga blodfetter.
- LPK visar antalet vita blodkroppar, immunförsvarets celler.
- Blodstatus ger en översikt över röda och vita blodkroppar och blodplättar och kan därmed ge en indikation på blodbrist.
CRP stiger när kroppen har en inflammation och sjunker igen när den lägger sig. När du har blivit frisk brukar värdet vara tillbaka på normal nivå. Läkaren tittar då gärna på flera markörer samtidigt, eftersom de tillsammans ger en tydligare bild än ett enskilt värde.
Behandling och antibiotika
De flesta som får mykoplasma blir friska utan behandling. Antibiotika hjälper inte heller vid luftrörskatarr, en infektion i luftrören som ger hosta, och det spelar ingen roll om den beror på virus, bakterier eller mykoplasma. Antibiotika används istället när infektionen har utvecklats till lunginflammation.
Antibiotika vid mykoplasma
Penicillin V är ett vanligt förstahandsval vid bakteriell lunginflammation och verkar genom att hämma uppbyggnaden av bakteriernas cellvägg. Bakterien Mycoplasma pneumoniae, som kan orsaka lunginflammation, saknar däremot cellvägg och påverkas därför inte av penicillin.
Vid misstänkt lunginflammation orsakad av mykoplasma kan läkaren i stället välja antibiotika som doxycyklin till vuxna eller erytromycin till barn. Behovet av behandling bedöms individuellt, eftersom många mykoplasmainfektioner läker utan antibiotika.
Vissa mykoplasmabakterier har blivit resistenta mot makrolider, alltså den grupp antibiotika som erytromycin tillhör. Det betyder att läkemedlet inte längre har samma effekt. Resistensen är mycket vanlig i Asien, men har länge varit ovanlig i större delen av Europa, där andelen legat under 10 procent. I Danmark var den under 2 procent när landet hade en epidemi hösten 2023.
När ska du söka vård?
De flesta behöver inte söka vård för mykoplasma. Misstänker du lunginflammation bör du däremot kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Sök vård direkt vid hög feber, andningssvårigheter eller snabb försämring, även om du redan behandlas för lunginflammation.
En hosta som sitter i längre än fyra till sex veckor bör undersökas vidare, till exempel med lungröntgen eller spirometri, ett blåstest som mäter lungfunktionen.
Vanliga frågor om mykoplasma
Kan man få mykoplasma flera gånger?
Ja, det kan man. Har du haft mykoplasma en gång är du inte säkert skyddad mot att smittas igen.
Finns det vaccin mot mykoplasma?
Nej, det finns inget vaccin. Att tvätta händerna ofta är det bästa sättet att minska risken att smittas.
Är mykoplasma i underlivet samma sak?
Nej. Mykoplasma i underlivet orsakas av bakterien Mycoplasma genitalium, som lever i urinröret och slidan. Den smittar när slemhinnor kommer i kontakt med varandra, oftast vid samlag. Mycoplasma pneumoniae smittar istället via luftvägarna.
Källor
1177 Vårdguiden, Mykoplasma i underlivet
Folkhälsomyndigheten, Mykoplasmainfektion i Sverige juli 2024 till april 2025
Folkhälsomyndigheten, Referensmetodik för laboratoriediagnostik: Mycoplasma pneumoniae
Folkhälsomyndigheten, Referensmetodik för laboratoriediagnostik: Mycoplasma pneumoniae-infektioner
Folkhälsomyndigheten, Referensmetodik för laboratoriediagnostik: Pneumoni orsakad av atypiska agens
Folkhälsomyndigheten, Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (2025)
Läkemedelsboken, Pneumoni hos vuxna
Kashyap S, Sarkar M. Mycoplasma pneumonia: Clinical features and management. Lung India, 2010
Se alla blodprover inom inflammation och infektion