Vad är halsfluss?

Halsfluss, även kallat tonsillit eller faryngotonsillit, är en infektion i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier, framför allt grupp A-streptokocker. Vanliga symtom är halsont, feber, svullna halsmandlar och smärta när man sväljer. Halsfluss går ofta över av sig själv inom ungefär en vecka, men ibland behövs antibiotikabehandling.

Vad orsakar halsfluss?

Halsfluss innebär att halsmandlarna, även kallade tonsiller, blir inflammerade. Halsmandlarna sitter på var sin sida längst bak i svalget och är en del av kroppens immunförsvar.

Infektionen kan orsakas av både virus och bakterier. När bakterier ligger bakom är grupp A-streptokocker (Streptococcus pyogenes) den vanligaste orsaken. Dessa bakterier kan även orsaka andra infektioner, exempelvis scharlakansfeber och svinkoppor.

Virusinfektioner kan ge liknande besvär och förekommer ofta tillsammans med förkylningssymtom som hosta, snuva och heshet. Det är därför inte alltid möjligt att avgöra orsaken enbart utifrån symtomen.

Vilka är symtomen på halsfluss?

Halsfluss kan ge olika symtom beroende på om infektionen orsakas av virus eller bakterier. Vid streptokockorsakad halsfluss kommer symtomen ofta ganska snabbt. Vanliga symtom är:

  • Kraftigt halsont, särskilt när du sväljer.
  • Feber, ibland över 38,5 grader.
  • Röda och svullna halsmandlar.
  • Vita eller gulvita beläggningar på halsmandlarna.
  • Svullna och ömma lymfkörtlar på halsen.
  • Huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.
  • Svårigheter att äta eller dricka på grund av smärta.

Barn kan även få ont i magen, må illa eller uppleva smärta upp mot öronen. Halsfluss orsakad av grupp A-streptokocker är ovanlig hos barn under tre år.

Hur vet man om halsfluss orsakas av virus eller bakterier?

Det kan vara svårt att skilja virusorsakad halsfluss från en bakteriell infektion enbart genom att titta i halsen. Vissa symtom kan dock ge vägledning.

Vid streptokockorsakad halsfluss är det vanligare med hög feber, svullna och ömma lymfkörtlar, beläggningar på halsmandlarna och frånvaro av hosta.

Om du samtidigt har hosta, snuva eller heshet talar det oftare för en virusinfektion.

Sjukvården använder ibland de så kallade Centorkriterierna för att bedöma sannolikheten för streptokockinfektion:

  • Feber på minst 38,5 grader.
  • Ömma och svullna lymfkörtlar vid käkvinklarna.
  • Beläggningar på halsmandlarna eller svullna halsmandlar hos yngre barn.
  • Avsaknad av hosta.

Om flera kriterier är uppfyllda och symtomen är tillräckligt uttalade kan läkaren ta ett snabbtest för grupp A-streptokocker. Kriterierna kan däremot inte ensamma fastställa diagnosen.

Vad betyder vita prickar i halsen?

Vita prickar eller beläggningar på halsmandlarna kan förekomma vid halsfluss, men betyder inte automatiskt att infektionen orsakas av streptokocker.

Även virusinfektioner, exempelvis körtelfeber, kan ge vita beläggningar. I vissa fall kan vita förändringar bero på tonsillstenar eller andra tillstånd som inte är akuta infektioner.

Om vita beläggningar förekommer tillsammans med feber, kraftigt halsont och svullna lymfkörtlar kan en medicinsk bedömning vara motiverad.

Hur smittar halsfluss?

Halsfluss som orsakas av virus eller streptokocker kan spridas mellan människor genom nära kontakt. Smitta kan överföras genom:

  • Droppar från luftvägarna när en smittad person hostar eller nyser.
  • Direktkontakt, exempelvis kyssar.
  • Kontakt med händer eller föremål som förorenats med smittämnet.

Risken för smitta är ofta större vid nära kontakt, exempelvis inom familjen, i förskolan eller i skolan.

Personer kan också bära på grupp A-streptokocker i svalget utan att vara sjuka. Symtomfria bärare smittar vanligtvis i liten utsträckning och behöver normalt inte behandlas.

Hur lång är inkubationstiden för halsfluss?

Inkubationstiden är tiden från att du smittas tills symtomen börjar. Vid halsfluss orsakad av grupp A-streptokocker är inkubationstiden vanligtvis omkring två till fem dagar, men den kan variera.

Vid virusorsakad halsfluss beror inkubationstiden på vilket virus som ligger bakom infektionen.

Hur länge smittar halsfluss?

Halsfluss orsakad av streptokocker kan smitta både före och efter att symtomen har börjat.

Vid antibiotikabehandling minskar smittsamheten snabbt och efter ungefär två dygns behandling brukar personen inte längre vara smittsam.

Den som inte behandlas med antibiotika kan vara smittsam längre. Hur länge beror bland annat på infektionens förlopp.

För att minska risken att smitta andra bör du stanna hemma när du har feber och känner dig sjuk, tvätta händerna regelbundet och undvika nära kontakt med andra.

Hur länge varar halsfluss?

De flesta fall av halsfluss förbättras inom några dagar och läker ut inom ungefär en vecka, även utan antibiotika.

Vid streptokockorsakad halsfluss kan antibiotika förkorta sjukdomstiden med ungefär ett till två dygn hos personer där behandlingen bedöms vara motiverad.

Om symtomen förvärras eller inte börjar förbättras inom några dagar bör du kontakta sjukvården för en ny bedömning.

Hur diagnostiseras halsfluss?

Diagnosen bygger i första hand på symtom och en undersökning av halsen. Läkaren bedömer bland annat halsmandlarnas utseende, feber, svullna lymfkörtlar och om patienten har hosta.

Vid misstanke om streptokockorsakad halsfluss kan ett snabbtest för grupp A-streptokocker tas från halsmandlarna med en provtagningspinne.

I vissa situationer kan en bakterieodling behövas, exempelvis vid återkommande infektioner eller om läkaren misstänker en bakteriell infektion trots ett negativt snabbtest.

Kan halsfluss upptäckas med blodprov?

Vanliga blodprover kan inte avgöra om halsfluss orsakas av streptokocker. För att påvisa grupp A-streptokocker används i första hand ett prov från halsmandlarna.

Blodprover som CRP och leukocyter kan ge information om inflammation och immunförsvarets reaktion, men kan inte på ett tillförlitligt sätt skilja streptokockorsakad halsfluss från virusinfektion.

Dessa blodprover rekommenderas därför inte rutinmässigt för att diagnostisera okomplicerad halsfluss. Vid misstanke om andra sjukdomar eller komplikationer kan läkaren däremot behöva komplettera med blodprover.

Hur behandlas halsfluss?

Behandlingen beror på vad som orsakar infektionen och hur uttalade symtomen är.

Vid virusorsakad halsfluss hjälper inte antibiotika. Behandlingen handlar då framför allt om att lindra symtomen medan infektionen läker ut.

Vid halsfluss orsakad av grupp A-streptokocker kan antibiotika bli aktuellt om symtomen är tillräckligt uttalade och läkaren bedömer att behandlingen gör nytta.

Vilken antibiotika används vid halsfluss?

När antibiotika behövs är fenoximetylpenicillin, även kallat penicillin V, vanligtvis förstahandsvalet vid streptokockorsakad halsfluss.

Behandlingstiden kan vara fem eller tio dagar beroende på bland annat patientens ålder, dosering och medicinska förutsättningar. Läkaren avgör vilken behandling som är lämplig.

Antibiotika hjälper inte mot virus och ska därför inte användas vid virusorsakad halsfluss. Onödig antibiotikaanvändning kan bidra till antibiotikaresistens.

Vad kan man göra själv för att lindra halsfluss?

Det finns flera saker som kan lindra besvären medan infektionen läker:

  • Drick regelbundet för att undvika vätskebrist.
  • Prova kalla eller varma drycker beroende på vad som känns bäst.
  • Ät mjuk mat som är lätt att svälja.
  • Vila vid feber och uttalad sjukdomskänsla.
  • Använd receptfria smärtstillande läkemedel vid behov, enligt rekommenderad dosering och med hänsyn till ålder och eventuella kontraindikationer.

Om du har svårt att få i dig vätska eller om smärtan är mycket kraftig bör du kontakta sjukvården.

Kan halsfluss gå över utan antibiotika?

Ja. Många fall av halsfluss går över av sig själva, även när infektionen orsakas av streptokocker.

Antibiotika kan förkorta sjukdomstiden och minska smittsamheten vid streptokockorsakad halsfluss, men behövs inte alltid.

Läkaren väger samman symtom, undersökningsfynd och eventuella provresultat innan beslut om behandling fattas.

Kan man få halsfluss flera gånger?

Ja, det är möjligt att få halsfluss upprepade gånger. Det kan bero på att man smittas på nytt eller att bakterier finns kvar efter en tidigare infektion. Vid täta återkommande infektioner kan läkaren behöva utreda om det finns andra bakomliggande faktorer.

Personer som får upprepade, svåra halsinfektioner kan i vissa fall bli aktuella för bedömning av öron-, näs- och halsspecialist. I särskilda situationer kan en operation där halsmandlarna tas bort övervägas.

Vad är skillnaden mellan halsfluss och körtelfeber?

Halsfluss och körtelfeber kan ge liknande symtom, bland annat feber, halsont, svullna halsmandlar och förstorade lymfkörtlar.

Körtelfeber orsakas oftast av Epstein-Barr-virus (EBV) och kan dessutom ge uttalad trötthet, mer utbredd svullnad av lymfkörtlar och ibland förstorad mjälte eller påverkan på levern.

Vid misstanke om körtelfeber kan läkaren komplettera undersökningen med särskilda blodprover. Vanliga antibiotika hjälper inte mot körtelfeber eftersom den orsakas av virus.

Kan halsfluss orsaka utslag?

Ja. Halsfluss orsakad av grupp A-streptokocker kan ibland förekomma tillsammans med scharlakansfeber.

Scharlakansfeber orsakas av vissa streptokockstammar som bildar toxiner och kan ge ett finprickigt, strävt utslag på kroppen. Andra typiska symtom är feber, halsont och ibland så kallad smultrontunga.

Utslag tillsammans med feber och halsont bör bedömas av sjukvården, särskilt hos barn.

Vilka komplikationer kan halsfluss orsaka?

De flesta tillfrisknar utan komplikationer. Ibland kan en bakteriell infektion sprida sig till vävnaderna omkring halsmandlarna och orsaka en halsböld, även kallad peritonsillit. Tecken på halsböld kan vara:

  • Kraftig halsont, ofta tydligare på ena sidan.
  • Svårigheter att gapa.
  • Svårigheter att svälja.
  • Förändrat, grötigt tal.
  • Feber och försämrat allmäntillstånd.

I sällsynta fall kan grupp A-streptokocker orsaka allvarligare infektioner. Risken för sådana komplikationer är dock mycket låg vid vanlig halsfluss.

När ska man söka vård vid halsfluss?

Kontakta en vårdcentral om du har kraftigt halsont och feber utan tydliga förkylningssymtom, om besvären förvärras eller om du inte börjar bli bättre inom några dagar.

Sök vård skyndsamt om du har mycket ont på ena sidan av halsen, svårt att gapa, svårt att svälja eller blir tydligt sämre.

Vid andningssvårigheter, oförmåga att svälja saliv eller snabbt försämrat allmäntillstånd behövs akut bedömning. Ring 112 vid allvarliga andningsbesvär.

Barn som har svårt att dricka, visar tecken på uttorkning eller är påtagligt slöa bör också bedömas skyndsamt.

Välj och beställ hälsokontroll

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.