Par i samtal med läkare under IVF.

Vilka blodprov tas vid IVF – och vad visar de?

7 maj 2026

Blodprov är en viktig del av en IVF-behandling, även kallad in vitro-fertilisering eller provrörsbefruktning. Proverna används genom hela processen, från den första fertilitetsutredningen till uppföljningen efter embryoåterföring.

Genom att analysera hormoner, infektionsmarkörer och andra medicinska parametrar kan behandlingen planeras och anpassas efter individuella förutsättningar. Blodprover ger inte hela bilden av fertiliteten, men de är ett viktigt komplement till ultraljud, klinisk undersökning och laboratoriebedömning av ägg och spermier.

Varför tas blodprov vid IVF?

Blodprover vid IVF används för att bedöma hormonell balans, fertilitet och kroppens förutsättningar inför behandling. De hjälper också läkaren att följa hur kroppen svarar på hormonstimulering och att minska risken för komplikationer. Syftet med blodprover vid IVF är bland annat att:

  • kartlägga hormonell balans och fertilitet.
  • uppskatta äggreserv och förväntat behandlingssvar.
  • identifiera behandlingsbara orsaker till infertilitet.
  • anpassa dosering av hormonläkemedel.
  • följa kroppens respons under stimulering.
  • minska risker, till exempel överstimulering.
  • säkerställa medicinsk säkerhet genom infektionsscreening.
  • bekräfta och följa en tidig graviditet.

Blodproverna tas vid olika tidpunkter under IVF-processen och tolkas tillsammans med övriga undersökningar och den kliniska bilden.

Hormonella blodprover inför IVF

Inför en IVF-behandling görs ofta en hormonell kartläggning för att bedöma äggstockarnas funktion och samspelet mellan hypotalamus, hypofys och äggstockar. Dessa analyser används för att uppskatta fertilitet, planera behandling och förutsäga hur kroppen kan svara på hormonstimulering.

FSH (follikelstimulerande hormon)

FSH produceras i hypofysen och stimulerar äggstockarna att utveckla folliklar. Folliklar är små vätskefyllda blåsor i äggstockarna som innehåller omogna ägg. Under menstruationscykeln växer flera folliklar till, men vanligtvis är det en som mognar fullt ut och kan släppa ett ägg vid ägglossning.

Analysen görs ofta tidigt i menstruationscykeln, vanligtvis dag 2-3, för att ge en mer rättvis bild av äggstockarnas funktion där:

  • förhöjda nivåer kan tyda på att äggstockarna svarar sämre på hormonell stimulans.
  • värdet kan ge en indikation på nedsatt äggreserv.

FSH tolkas ofta tillsammans med östradiol och andra hormoner.

LH (luteiniserande hormon)

LH samverkar med FSH och har en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och ägglossningen. Under cykeln ses en tydlig ökning av LH, den så kallade LH-toppen, som utlöser att den mogna follikeln brister och släpper ett ägg.

Analysen används för att förstå hormonell balans och samspelet mellan hypofys och äggstockar där:

  • förhållandet mellan LH och FSH kan ge information om hormonell reglering och ägglossningsfunktion.
  • ett förhöjt LH i förhållande till FSH kan ses vid tillstånd som PCOS.
  • avvikande nivåer kan bidra till att identifiera störningar i ägglossningen.

Östradiol

Östradiol är det viktigaste östrogenet under fertil ålder och produceras främst i de växande folliklarna i äggstockarna. Nivåerna varierar under menstruationscykeln och speglar hur aktiv äggstocksfunktionen är.

Analysen används både inför och under IVF för att följa follikelutveckling och behandlingsrespons där:

  • FSH påverkas i sin tolkning, eftersom förhöjda östradiolnivåer kan sänka FSH och ge en missvisande bild av äggstocksfunktionen.
  • förhöjda nivåer tidigt i cykeln kan maskera nedsatt äggreserv eller äggstocksfunktion.
  • behandlingsrespons följs och dosering av hormonstimulering kan anpassas.

AMH (Anti-Müllerskt hormon)

AMH produceras i små, växande folliklar i äggstockarna och speglar mängden kvarvarande ägganlag. Till skillnad från många andra hormoner påverkas AMH i liten utsträckning av var i menstruationscykeln man befinner sig, vilket gör analysen särskilt användbar vid fertilitetsutredning och planering inför IVF.

Analysen används för att:

  • uppskatta äggreserven, eftersom AMH speglar antalet kvarvarande folliklar.
  • ge ett mer stabilt värde oberoende av cykelfas.
  • förutsäga hur äggstockarna kan förväntas svara på hormonstimulering.
  • anpassa behandlingsdos utifrån den förväntade responsen.

AMH är ett av de mest centrala blodproverna inför IVF eftersom det ger viktig information om behandlingsstrategi och prognos.

Läs mer om menstruationscykeln och hormonnivåer i blodet.

Sköldkörtel och hormonell reglering

Utöver könshormoner analyseras ofta även hormoner som påverkar fertilitet och hormonell reglering. Sköldkörteln och hypofysen har en viktig roll i det endokrina systemet, och även mindre hormonella avvikelser kan påverka ägglossning, implantation och tidig graviditet.

TSH (tyreoideastimulerande hormon)

TSH produceras i hypofysen och reglerar sköldkörtelns produktion av hormoner. Sköldkörtelhormonerna påverkar kroppens ämnesomsättning och har även betydelse för fertilitet och reproduktiv funktion.

Analysen används för att:

  • bedöma sköldkörtelns funktion.
  • utreda om sköldkörteln kan påverka ägglossning och menstruationscykel.
  • värdera sköldkörtelns betydelse för implantation och tidig graviditet.
  • tolka sköldkörtelfunktionen tillsammans med fritt T4.

Fritt T4

Fritt T4 är den biologiskt aktiva formen av sköldkörtelhormon i blodet. Analysen används tillsammans med TSH för att ge en mer komplett bedömning av sköldkörtelns funktion.

Analysen används för att:

  • visa hur mycket sköldkörtelhormon som är tillgängligt för kroppens vävnader.
  • bedöma sköldkörtelfunktionen tillsammans med TSH.
  • utreda påverkan på ämnesomsättning och energibalans.
  • värdera sköldkörtelhormonernas betydelse för fertilitet och graviditetsförutsättningar.

Läs mer om sköldkörteln och blodprov.

Prolaktin

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysen och har främst betydelse för mjölkproduktion efter graviditet. Förhöjda nivåer kan dock påverka fertiliteten genom att störa hormonbalansen och hämma ägglossningen.

Analysen används för att:

  • utreda om förhöjda prolaktinnivåer kan hämma ägglossningen.
  • bedöma om prolaktin påverkar menstruationscykeln.
  • identifiera hormonell obalans vid fertilitetsutredning.
  • avgöra om vidare utredning behövs vid avvikande värden.

Infektionsscreening inför IVF

Inför IVF och andra fertilitetsbehandlingar tas infektionsprover för att identifiera vissa smittsamma sjukdomar. Syftet är att skydda patient, eventuell partner, framtida barn och vårdpersonal samt att säkerställa säker hantering av prover och embryon i laboratoriemiljö.

Följande analyser ingår vanligtvis i screeningen:

För kvinnor kontrolleras ofta även immunitet mot rubella (röda hund). I vissa fall kan ytterligare analyser bli aktuella, exempelvis CMV (cytomegalovirus).

Positiva fynd innebär inte alltid att IVF eller fertilitetsbehandling inte kan genomföras, men resultaten kan påverka behandlingsplanering, smittskyddsrutiner och laboratoriehantering.

Blodprov under hormonstimulering

Under IVF-behandlingen stimuleras äggstockarna för att flera ägg ska mogna samtidigt. Blodprover används då för att följa behandlingsresponsen och för att anpassa dosering och timing.

Östradiol under stimulering

Östradiol är ett av de viktigaste blodproverna under hormonstimulering vid IVF eftersom hormonnivån speglar aktiviteten i de växande folliklarna och hur äggstockarna svarar på behandlingen.

Analysen används för att:

  • bedöma den samlade aktiviteten i de växande folliklarna.
  • följa hur äggstockarna svarar på hormonstimuleringen.
  • identifiera snabb ökning som kan tala för kraftig äggstocksrespons och ökad risk för överstimuleringssyndrom (OHSS).
  • upptäcka långsammare ökning som kan tyda på svagare behandlingssvar.

LH under behandling

LH kan analyseras under hormonbehandling vid IVF för att upptäcka tecken på för tidig ägglossning. Analysen används som stöd för att behandlingen och ägguttaget ska kunna planeras vid rätt tidpunkt.

Analysen används för att:

  • identifiera tecken på för tidig ägglossning.
  • följa hormonresponsen under behandlingen.
  • stödja planeringen av tidpunkt för ägguttag.
  • minska risken för att ägglossning sker innan ägguttaget genomförs.

Progesteron

Progesteron analyseras ibland inför ägguttag eller embryoåterföring för att bedöma hormonmiljön och livmoderslemhinnans mottaglighet inför implantation.

Analysen används för att:

  • bedöma progesteronnivåer inför ägguttag och ibland inför embryoåterföring.
  • utvärdera förutsättningarna för implantation.
  • identifiera förhöjda nivåer som kan påverka livmoderslemhinnans mottaglighet.
  • komplettera ultraljud vid planering av timing, dosering och behandlingsstrategi under IVF-behandling.

Blodprov vid manlig infertilitet

Vid nedsatt spermiekvalitet kan blodprover ge information om hormonell funktion. Proverna kompletterar spermaprov och klinisk bedömning och kan bidra till att identifiera bakomliggande orsaker.

Vanliga analyser är:

  • FSH – ger information om spermieproduktion.
  • LH – speglar hormonell stimulering av testiklarna.
  • Testosteron – påverkar fertilitet och sexuell funktion.
  • SHBG – används för att bedöma eller beräkna fritt testosteron.
  • Prolaktin – kan påverka hormonbalansen.

Proverna kan hjälpa till att:

  • identifiera hormonella orsaker till nedsatt fertilitet.
  • skilja mellan olika typer av manlig infertilitet.
  • avgöra behandlingsstrategi, till exempel IVF eller ICSI.

Graviditetstest efter IVF

Efter embryoåterföring används blodprov för att fastställa om graviditet har uppstått. Det viktigaste provet är hCG, humant koriongonadotropin, som börjar produceras efter implantation.

hCG efter IVF

hCG analyseras vanligtvis 10–14 dagar efter embryoåterföring för att bedöma om implantation har skett och graviditet har uppstått. I vissa fall följs värdena med upprepade blodprover för att utvärdera den tidiga graviditetsutvecklingen.

Analysen används för att:

  • bekräfta graviditet efter IVF eller embryoåterföring.
  • följa hur hCG-nivåerna utvecklas i tidig graviditet.
  • bedöma om graviditeten utvecklas som förväntat.
  • identifiera avvikande utveckling som kan behöva följas upp medicinskt.

Kompletterande blodprover vid särskilda situationer

Vid upprepade misslyckade IVF-försök, återkommande missfall eller särskilda medicinska frågeställningar kan utökad provtagning bli aktuell. Vilka prover som tas varierar mellan kliniker och avgörs efter individuell medicinsk bedömning.

Metabola faktorer

Metabola faktorer kan påverka hormonbalans, äggkvalitet och tidig graviditetsutveckling. Därför kan vissa prover vara aktuella vid exempelvis misstanke om insulinresistens eller störd glukosomsättning. Vanliga blodprover är:

Immunologiska faktorer

I utvalda fall kan immunologiska analyser användas för att undersöka tillstånd som kan påverka implantation eller tidig graviditetsutveckling.

  • Antifosfolipidantikroppar.
  • ANA (antinukleära antikroppar).
  • Sköldkörtelantikroppar, till exempel anti-TPO.

Användningen av dessa analyser varierar och sker vanligtvis först när det finns en tydlig medicinsk anledning.

Källor

Se alla blodprov inom fertilitet och graviditet

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.