Prolaktin (PRL)

Prolaktin är ett hormon som produceras av hypofysen, en körtel i hjärnan, och spelar en roll i flera processer i kroppen, inklusive mjölkproduktion hos kvinnor efter förlossning. Förhöjda eller sänkta nivåer av prolaktin kan vara tecken på hormonella obalanser eller problem med hypofysens funktion. Blodprov för prolaktin används för att utreda dessa tillstånd och relaterade symtom.

”Pro” betyder ”för” och ”laktin” betyder ”mjölk” och pekar på det hormonet först upptäcktes för vilket är att reglera mjölkproduktionen. Idag vet man att prolaktin har en rad olika funktioner för både män och kvinnor kopplat till immunförsvar, fortplantning, psykisk hälsa och stress, vätskereglering, moderskänslor, ämnes- och fettomsättning samt kvinnlig bröstutveckling.

Vad är prolaktin?

Prolaktin är ett hormon vars huvudsakliga funktion är att stimulera och bibehålla mjölkproduktion (laktation) efter en graviditet. Utöver detta påverkar prolaktin även immunsystemet, reproduktiv hälsa och metabolism hos både kvinnor och män.

Prolaktinet har en reglerade funktion i relation till andra hormoner i kroppen och är del av ett komplicerat samspel i hormonsystemet med både stimulerande och hämmande faktorer.

Kemisk struktur och produktion

Prolaktin är ett peptidhormon som består av 199 aminosyror och produceras av laktotropa celler i hypofysens främre lob (adenohypofysen). Dess frisättning regleras huvudsakligen av dopamin, en neurotransmittor som verkar hämmande på prolaktinproduktionen. När dopaminfrisättningen minskar, ökar utsöndringen av prolaktin. Andra faktorer som stimulerar frisättning inkluderar östrogen, tyrotropinfrisättande hormon (TRH) och stress.

Biologiska funktioner

Prolaktin är mest känt för sin roll i amning och reproduktion, men det har även många andra biologiska funktioner som påverkar olika organsystem:

Amning och reproduktion

Prolaktin stimulerar utvecklingen av bröstkörtlar under graviditeten och initierar mjölkproduktionen (laktogenes) efter förlossningen. Hormonets nivåer är naturligt förhöjda under graviditet och amning för att stödja dessa processer. Det hämmar ägglossning (ovulation) genom att påverka utsöndringen av gonadotropiner, vilket minskar fertiliteten under amning.

Immunsystemet

Prolaktin påverkar immunsystemets funktion genom att stimulera T- och B-lymfocyter. Detta gör det viktigt för kroppens försvar mot infektioner och bidrar till immunsvaret.

Metabolism

Prolaktin deltar i regleringen av metabolism genom att påverka fettlagring och glukosbalans. Förhöjda prolaktinnivåer kan kopplas till insulinresistens och förändrad fettfördelning.

Beteende och stress

Prolaktin har effekter på hjärnans funktioner och är kopplat till beteenden som moderskap och stresshantering. Hormonets nivåer kan öka vid fysisk eller psykisk stress.

Kemiska interaktioner i kroppen

Prolaktin verkar genom att binda till prolaktinreceptorer som finns i många vävnader, inklusive bröstkörtlar, lever, njurar, immunceller och hjärnan. När prolaktin binder till dessa receptorer aktiveras signalvägar som påverkar genuttryck och cellfunktioner. Dessa signalvägar inkluderar Janus-kinas (JAK)-STAT, som spelar en roll i att initiera prolaktins biologiska effekter.

Reglering av prolaktinnivåer

Prolaktinnivåerna varierar naturligt under dygnet, med högre nivåer under natten. Hos kvinnor varierar nivåerna dessutom under menstruationscykeln och är förhöjda under graviditet och amning. Obalanser i prolaktinnivåerna kan bland annat uppstå vid tillstånd som hypofystumörer (prolaktinom), hormonella störningar eller vid användning av vissa läkemedel, och dessa obalanser kan påverka kroppens funktion negativt.

Varför är prolaktin viktigt?

Prolaktinnivåer ger värdefull information om kroppens hormonella balans. Förhöjda nivåer (hyperprolaktinemi) kan orsakas av flera tillstånd som:

• Prolaktinom som är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar prolaktin
• Psykisk eller fysisk stress som tillfälligt kan höja prolaktinnivåerna
• Vissa läkemedel, exempelvis antipsykotika eller antiemetika, kan öka prolaktinnivåerna
• Andra hälsotillstånd som underaktiv sköldkörtel (hypotyreos) eller polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

Under graviditet och amning är höga prolaktinnivåer normala och nödvändiga för mjölkproduktion

För kvinnor som inte är gravida kan höga prolaktinnivåer hämma ägglossningen genom att störa den normala funktionen av hypotalamus-hypofys-gonadaxeln vilket kan leda till:

• Oregelbunden eller utebliven mens (amenorré)
• Svårigheter att bli gravid på grund av hämmad ägglossning
• Galaktorré (onormal mjölkproduktion), även om kvinnan inte är gravid eller ammar

Hos män kan höga prolaktinnivåer påverka produktionen av testosteron genom att hämma den hormonella signaleringen från hypofysen vilket kan leda till:

• Minskad sexlust
• Impotens (erektil dysfunktion)
• Låg vitalitet eller trötthet
• Minskad spermieproduktion, vilket kan påverka fertiliteten

Låga prolaktinnivåer är ovanligare och kan bero på hypofysens oförmåga att producera tillräckliga mängder hormon (hypopituitarism).

Varför tas blodprov för analys av prolaktin?

Blodprov för analys av prolaktin utförs för att:

• Utreda infertilitet och menstruationsrubbningar
• Identifiera orsaken till bröstsekretion (galaktorré) då onormal mjölkproduktion hos kvinnor som inte ammar eller hos män kan bero på förhöjda prolaktinnivåer
• Utreda hypofystumörer vid misstanke om prolaktinom
• Utvärdera hormonbalansen hos män då högt prolaktin kan orsaka minskad libido, impotens eller infertilitet
• Följa behandling och sjukdomsförlopp hos patienter med prolaktinom eller andra tillstånd som påverkar prolaktinproduktion

Blodprov för prolaktin rekommenderas att tas tidigast 3 timmar efter det att man stigit upp på morgonen. På grund av att prolaktinnivån är som högst på natten för att sedan sjunka de 2 till 3 första timmarna efter uppvaknandet innebär detta att om man tar blodprovet inom denna tidsperiod kan värdet på prolaktin vara falskt förhöjt, vilket är viktigt att ta i beaktande vid tolkning av provsvar.

Du bör undvika hård fysiska ansträngning eller uttalad stress dygnet före du tar blodprovet, då det kan påverka resultatet. Det är även viktigt att inte stressa innan provtagning, man bör sitta ner 15–20 minuter innan blodprovet tas.

Prolaktin kan beställas som ett enskilt PRL test.

Vad är S-Prolaktin?

S-Prolaktin mäter nivån av prolaktin i serum, som är den vätska som återstår efter att blodet har fått koagulera och blodkroppar samt koagulationsfaktorer har avlägsnats. Detta är den vanligaste formen av prolaktinanalys och används vid utredning av hormonella obalanser, fertilitetsproblem, samt vid misstanke om prolaktinom eller andra tillstånd som påverkar hypofysen. Serumprover är standard i många laboratorier, vilket gör detta till den föredragna metoden i rutinmässiga analyser.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar prolaktin i serum.

Vad är P-Prolaktin?

P-Prolaktin mäter nivån av prolaktin i plasma, den vätska som återstår efter att blodkropparna har avlägsnats men där koagulationsfaktorer fortfarande finns kvar. P-Prolaktin används i vissa fall där man vill bedöma prolaktinnivåer i en vätskemiljö som är så nära blodets naturliga tillstånd som möjligt. Det kan vara relevant i specifika medicinska sammanhang, beroende på frågeställningen och analysmetoden.

Båda metoderna kan ge tillförlitliga resultat, och valet mellan dem beror på laboratoriets rutiner och den kliniska frågeställningen.

Vad är referensintervallet för prolaktin?

Karolinskas referensintervall för prolaktin för icke gravida kvinnor är mellan 102 och 496 mIE/L, och för män mellan 86 och 324 mIE/L.

Unilabs referensintervall för prolaktin för icke gravida kvinnor är mellan 70 och 350 mIE/L, och för män mellan 60 och 260 mIE/L.

SYNLABs referensintervall för prolaktin är:

• Kvinnor i fertil ålder (ej gravida): 64 till 572 mIE/L
• Kvinnor efter menopaus (50 år och äldre): 64 till 403 mIE/L
• Män (över 17 år): 64 till 403 mIE/L

mIE/L står för milliinternationella enheter per liter.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av prolaktin eller hyperprolaktinemi kan bero på flera olika faktorer och påverkar kroppens hormonbalans samt olika fysiologiska funktioner.

Prolaktinnivåerna stiger naturligt under stressiga situationer, exempelvis vid fysisk eller psykisk påfrestning. Även tillfälliga förändringar, som efter en måltid eller intensiv fysisk aktivitet, kan leda till en kortvarig ökning.

Vissa läkemedel, särskilt de som påverkar dopaminsignaleringen, kan orsaka förhöjda prolaktinvärden. Exempel inkluderar psykofarmaka, H2-receptorantagonister och kalciumantagonister. Dessa läkemedel blockerar dopaminreceptorer, vilket i sin tur stimulerar prolaktinproduktionen.

Hormonella behandlingar som p-piller eller östrogenbehandling kan höja prolaktinnivåerna. Detta beror på att östrogen stimulerar produktionen av prolaktin i hypofysen. Under graviditet och amning är det normalt med förhöjda prolaktinnivåer. Hormonet spelar då en viktig roll i att förbereda och underhålla mjölkproduktionen.

Godartade tumörer i hypofysen, kallade prolaktinom, kan leda till överproduktion av prolaktin. Dessa tumörer kan ge symtom som oregelbunden eller utebliven menstruation, svårigheter att bli gravid och galaktorré som innebär onormal mjölkproduktion.

Sjukdomar som påverkar det endokrina systemet kan också orsaka förhöjt prolaktin. Tillstånd som hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) och Cushings syndrom är exempel på detta. Behandlingen av den underliggande sjukdomen kan ofta normalisera prolaktinnivåerna.

För män kan ett högt värde av prolaktin ge liknande symptom som vid testosteronbrist som exempelvis oro, ängslan samt låg vitalitet. Höga nivåer har även en koppling till risk för insulinresistens och diabetes typ 2.

En del personer har en variant av prolaktin med hög molekylmassa, kallad makroprolaktin. Detta är ett komplex av prolaktin bundet till antikroppar och anses oftast vara biologiskt inaktivt. För att identifiera makroprolaktin utförs en särskild analys, kallad ”S-Prolaktin lågmolekylärt,” där det aktiva prolaktinet separeras från makroprolaktinet.

Hyperprolaktinemi är ett komplext tillstånd med många möjliga orsaker. Vid förhöjda nivåer är det viktigt att bedöma resultaten tillsammans med kliniska symtom och eventuell medicinsk bakgrund för att fastställa orsaken och planera en lämplig behandling.

Vid lågt värde

Låga prolaktinnivåer (hypoprolaktinemi) är mindre vanliga och kan indikera:

• Hypopituitarism som är ett tillstånd där hypofysen inte fungerar som den ska, vilket minskar prolaktinproduktionen
• Dopaminöverskott då höga nivåer av dopamin eller behandling med dopaminagonister kan sänka prolaktinproduktionen
• Hormonella störningar och obalanser i andra hormoner kan ibland påverka prolaktinnivåerna

Ett lågt prolaktinvärde kan i vissa fall hänga ihop med svårigheter att få barn, eftersom prolaktin spelar en roll i hormonregleringen av reproduktionssystemet. Brist på prolaktin kan störa den hormonella balansen som krävs för ägglossning hos kvinnor och spermieproduktion hos män. Dock är lågt prolaktin som ensam faktor sällsynt som orsak till infertilitet.