Kvinna med halsbränna vid matbordet.

Halsbränna – symtom, orsaker och när det kan vara något mer

20 november 2026

Halsbränna uppstår när magsaft tränger upp i matstrupen, vilket brukar skapa en brännande känsla bakom bröstbenet. Många får halsbränna då och då, oftast i lindrig form som går över av sig själv. I den här artikeln förklarar vi vad halsbränna är, vilka symtom som är vanliga och varför besvären uppstår. Vi går också igenom när halsbränna kan vara ett tecken på något mer och vilka blodprover som kan ge ledtrådar.

Vad är halsbränna?

Det som orsakar halsbränna kallas magsaftsreflux, eller gastroesofageal reflux. Magsaften tränger då upp från magsäcken till matstrupen i stället för att stanna kvar i magen. Mellan matstrupen och magsäcken sitter den övre magmunnen, som normalt håller tätt. Om magmunnen inte sluter ordentligt kan surt maginnehåll komma upp och ge den brännande känslan.

Ibland kan refluxen påverka livskvaliteten eller skada matstrupen. Då kallas tillståndet gastroesofageal refluxsjukdom, förkortat GERD. Mellan 10 och 25 procent av alla vuxna i västvärlden har sjukdomen. Det går också att ha reflux utan att märka något alls.

Symtom på halsbränna

Oftast märks halsbränna som en sveda bakom bröstbenet som kan stråla upp mot halsen eller bakåt mot bröstryggen. Många får också ont i övre delen av magen.

Sveda och sura uppstötningar

Vid sura uppstötningar kommer det upp surt maginnehåll i munnen. Det och svedan bakom bröstbenet brukar räknas som de typiska tecknen på reflux. Känner du igen dem är reflux en trolig förklaring, även om långt ifrån alla med reflux har de här besvären.

Ofta återkommande reflux kan dessutom ge uppblåsthet, rapningar och svårigheter att svälja. Med tiden kan refluxen också skada tänderna och munslemhinnan.

Halsbränna och hosta

Reflux kan även ge symtom från luftvägarna och svalget. Hosta som kommer i liggande ställning, till exempel på natten, kan bero på reflux. Halsbränna och hosta kan alltså ha samma orsak. Andra tecken är slem i luftrören, astmaliknande besvär, ont i halsgropen och heshet som inte går över.

Varför får man halsbränna?

Halsbränna uppstår när den övre magmunnen inte sluter tätt. Det händer lättare vid ett diafragmabråck, alltså ett bråck i mellangärdet. Sådana bråck blir vanligare med åldern. Ärftlighet kan också göra att vissa får mer besvär än andra.

Flera saker kan göra halsbrännan vanligare eller värre. Övervikt ökar trycket i magen och gör diafragmabråck vanligare. Under graviditet kan hormonerna göra magmuskulaturen mer avslappnad, vilket kan ge halsbränna. Rökning kan också öka besvären, liksom vissa läkemedel. Det gäller framför allt acetylsalicylsyra och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), till exempel ibuprofen och naproxen. Har du en känslig mage kan dessutom stress och oro förvärra symtomen.

Mat och dryck som påverkar

Hos en del ger kaffe, te, choklad eller citrusfrukter mer halsbränna. Kolsyrade drycker kan öka de sura uppstötningarna. Direkt efter maten kan det ge mer reflux att böja sig framåt, liksom att äta stora och sena måltider.

Det skiljer sig mellan olika personer vad som ger besvär. Därför kan det vara värt att lägga märke till vad just du reagerar på.

Vad kan halsbränna vara ett tecken på?

Oftast är halsbränna ett ofarligt tecken på reflux. Om refluxen återkommer ofta och under en lång period kan slemhinnan i matstrupen bli inflammerad. Den typen av inflammation kallas esofagit och kan leda till ärrbildning som gör matstrupen trång.

Långvariga besvär kan också förändra slemhinnan i matstrupen, en förändring som kallas Barretts esofagus. Hos den som röker eller har kraftig övervikt är risken större. Det är dock mycket ovanligt att Barretts esofagus leder till cancer i matstrupen.

Smärta i övre delen av magen kan också ha andra orsaker. Både magsår och funktionell dyspepsi kan ge värk eller en brännande känsla i maggropen. Funktionell dyspepsi är den vanligaste diagnosen för magbesvär som i dagligt tal kallas magkatarr. Vid magsår är orsaken oftast en infektion med bakterien Helicobacter pylori.

Om man har svårt att svälja, går ner ofrivilligt i vikt, får blodbrist eller kräks blod kan det vara tecken på något allvarligare. Då brukar läkaren vilja göra en gastroskopi för att undersöka vad det beror på.

Prover som kan ge svar

Läkaren bedömer ofta reflux utifrån symtomen. I vissa fall får du prova syrahämmande läkemedel under några veckor. Om besvären minskar kan det stärka misstanken om reflux, men det bekräftar inte diagnosen.

Vid gastroskopi kan läkaren undersöka matstrupen och magsäcken för att upptäcka inflammation eller andra förändringar. Om diagnosen är osäker eller besvären kvarstår trots behandling kan även en mätning av surhetsgraden i matstrupen bli aktuell.

Det går inte att bekräfta reflux med hjälp av blodprover. Däremot kan vissa prover bidra till att upptäcka andra orsaker till magbesvär eller komplikationer:

  • Helicobacter pylori IgG visar om immunförsvaret har bildat antikroppar mot bakterien, som kan orsaka gastrit och magsår. Provet kan inte avgöra om en infektion pågår. Utandningstest eller avföringsprov är bättre alternativ vid misstanke om aktiv infektion.
  • Hemoglobin (Hb) mäter blodvärdet och kan visa om du har blodbrist, exempelvis till följd av blödningar i mag-tarmkanalen.
  • Blodstatus ger en översikt över blodets celler och kan bidra till att upptäcka och bedöma blodbrist.
  • Ferritin speglar kroppens järndepåer. Låga värden kan tyda på järnbrist, som ibland orsakas av långvariga blödningar i mag-tarmkanalen.
  • Magnesium kan vara aktuellt vid långvarig behandling med protonpumpshämmare, särskilt om andra riskfaktorer finns. Behandlingen kan i sällsynta fall leda till låga magnesiumnivåer.

Blodproverna används inte rutinmässigt för att utreda reflux, utan väljs utifrån symtom, sjukdomshistoria och misstanke om andra tillstånd. Provsvaren behöver alltid tolkas i sitt sammanhang.

Vad kan du göra själv?

Det finns en hel del du kan göra för att lindra halsbränna eller undvika att få den. Undvik till exempel att äta sent på kvällen, särskilt timmarna innan du ska sova. Det kan även hjälpa att höja huvudändan på sängen med ungefär 15 centimeter och sova på vänster sida.

Försök även att fördela maten på flera mindre måltider under dagen, samt att undvika att böja dig framåt efter maten. Röker du eller har du övervikt kan rökstopp och viktminskning minska besvären. Om du misstänker att halsbrännan beror på ett läkemedel kan du prata med din läkare eller apotekspersonal.

Det finns inget säkert vetenskapligt stöd för hur mycket livsstilsförändringar hjälper vid refluxsjukdom, men det är ändå naturligt att börja där.

Receptfria läkemedel

På apoteket finns fyra typer av receptfria läkemedel mot halsbränna. Antacida neutraliserar magsyran och lindrar inom några minuter, men effekten håller bara i några timmar. Alginsyra bildar en gel som lägger sig som ett lock över maginnehållet och hindrar magsaften från att komma upp.

H2-blockerare, till exempel famotidin, minskar mängden saltsyra som magsäcken bildar. De verkar efter ungefär en timme, och effekten varar i cirka tolv timmar. Protonpumpshämmare som omeprazol har starkast effekt och passar bäst vid kraftigare besvär. De börjar verka efter en till tre timmar och effekten håller i ungefär ett dygn.

Om du inte blir bättre efter en veckas behandling med antacida eller alginsyra bör du kontakta en vårdcentral. För H2-blockerare och protonpumpshämmare är gränsen två veckor. Har du tagit protonpumpshämmare i fyra veckor eller längre kan magen tillfälligt bilda mer syra när du slutar. Därför bör du trappa ned dosen i samråd med läkare.

Om du är gravid kan du använda antacida, alginsyra och protonpumpshämmare, men prata först med din barnmorska eller läkare.

När ska du söka vård?

Lindrig halsbränna behöver oftast ingen vård. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

  • Du är över 50 år och har inte haft halsbränna eller sura uppstötningar tidigare.
  • Besvären stör dig i vardagen.
  • Du har svårt att svälja eller känner att maten fastnar, särskilt om besvären är nya.
  • Du har halsbränna och går ner i vikt.
  • Du har fått behandling eller tagit receptfria läkemedel utan att bli bättre.

Om du är gravid och inte blir bättre av receptfria läkemedel kan du vända dig till en barnmorskemottagning.

Får du plötsligt svårt att svälja och det gör ont att äta eller dricka ska du genast söka vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Sök också vård genast om du har svart avföring eller kräks blod eller något som liknar kaffesump.

Vanliga frågor om halsbränna

Vad kan man göra för att få bort halsbränna?

För snabb lindring brukar antacida verka inom några minuter. Vid kraftigare besvär har protonpumpshämmare starkast effekt, men de tar längre tid att börja verka. På sikt kan du minska halsbrännan genom att undvika stora och sena måltider och höja huvudändan på sängen.

Vad är bra att dricka vid halsbränna?

Olika personer får besvär av olika drycker. Kaffe, te och kolsyrade drycker kan förvärra halsbränna. Det kan därför löna sig att dra ned på dem och se om symtomen minskar.

Är omeprazol bra mot halsbränna?

Ja, omeprazol är ett effektivt läkemedel mot halsbränna och reflux. Det tillhör gruppen protonpumpshämmare (PPI), som minskar magsäckens produktion av magsyra. Protonpumpshämmare är de läkemedel som har starkast syrahämmande effekt, och ungefär tre av fyra personer med refluxbesvär blir tillräckligt hjälpta av en vanlig dos.

Om du köper omeprazol receptfritt bör du inte använda det längre än två veckor utan att kontakta vården.

Vid långvarig behandling bör du regelbundet stämma av behovet med en läkare. Långvarig användning kan i vissa fall öka risken för magnesiumbrist, vitamin B12-brist och vissa tarminfektioner.

Källor

1177: Halsbränna, magsaftsreflux

1177: Läkemedel vid halsbränna, magsaftsreflux

1177: Magsår

1177: Funktionell dyspepsi, känslig mage

1177: Blodbrist på grund av för lite järn

Törnblom H, m.fl. Gastroesofageal refluxsjukdom: gammal bekant med nya ansikten. Läkartidningen. 2022;119:21177.

Agréus L, Borgquist L, Tsoposidis A, m.fl. Stor överförskrivning och ökat bruk av protonpumpshämmare. Läkartidningen. 2021;118:20220.

Se alla blodprover inom mage och tarm

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.