Graves sjukdom
9 september 2024Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som påverkar sköldkörteln och leder till överproduktion av sköldkörtelhormoner, vilket resulterar i ett tillstånd som kallas hypertyreos. Detta innebär att sköldkörteln blir överaktiv, vilket påverkar kroppens ämnesomsättning och kan orsaka en rad olika symtom. Sjukdomen är uppkallad efter den irländska läkaren Robert Graves, som först beskrev den på 1800-talet.
Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som leder till hypertyreos och kan ge upphov till en rad olika symtom, från viktminskning och hjärtklappning till ögonkomplikationer. Sjukdomen kräver ofta livslång behandling, men med rätt vård och uppföljning kan de flesta personer hantera sin sjukdom effektivt och leva ett normalt liv. Om du upplever symtom som hjärtklappning, trötthet, eller viktminskning utan förklaring, bör du söka medicinsk rådgivning för att utreda eventuella sköldkörtelproblem.
Vad är sköldkörteln och varför är den viktig?
Sköldkörteln är en liten, fjärilsformad körtel som sitter på framsidan av halsen. Den producerar hormonerna T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin), som reglerar kroppens ämnesomsättning, vilket påverkar hur kroppen använder energi, hur hjärtat slår och hur snabbt kroppen bryter ner och använder mat.
Normalt regleras sköldkörtelhormonerna genom en balansmekanism där hypofysen frisätter TSH (tyreoideastimulerande hormon), vilket signalerar till sköldkörteln att producera mer eller mindre hormon.
Vid Graves sjukdom stör immunsystemet denna balans genom att producera TRAK (tyreoideareceptorantikroppar), som binder till TSH-receptorerna på sköldkörteln och överstimulerar hormonproduktionen. Detta leder till hypertyreos, en överproduktion av sköldkörtelhormoner.
Symtom på Graves sjukdom
Graves sjukdom kan ge upphov till en mängd olika symtom som varierar i svårighetsgrad beroende på hur kraftigt sköldkörteln överproducerar hormoner. Vanliga symtom inkluderar:
- Viktnedgång trots ökad aptit
- Hjärtklappning och snabb eller oregelbunden puls
- Nervositet och ångest
- Trötthet och svaghet
- Skakningar i händerna eller fingrarna
- Svettningar och värmekänslighet
- Sömnlöshet
- Diarré eller ökad tarmtömning
Ett tydligt tecken på Graves sjukdom är även Graves oftalmopati, som är en ögonrelaterad komplikation där immunsystemet också angriper vävnaderna bakom ögonen. Detta kan leda till symtom som:
- Utstående ögon (exoftalmus)
- Torra och irriterade ögon
- Dubbel- eller suddig syn
Orsaker och riskfaktorer
Den exakta orsaken till Graves sjukdom är inte helt känd, men som vid många autoimmuna sjukdomar spelar både genetiska och miljömässiga faktorer en roll. Några vanliga riskfaktorer inkluderar:
- Ärftlighet – Graves sjukdom kan löpa i familjer, vilket indikerar att genetik kan spela en viktig roll
- Kön – Kvinnor drabbas mycket oftare än män, ofta i 20-40-årsåldern
- Stress och infektioner – Stress eller vissa virusinfektioner kan fungera som en trigger för sjukdomen
- Andra autoimmuna sjukdomar – Personer med andra autoimmuna sjukdomar, såsom typ 1-diabetes eller reumatoid artrit, har en högre risk att utveckla Graves sjukdom.
Diagnos av Graves sjukdom
Diagnosen ställs oftast genom en kombination av klinisk bedömning och laboratorietester. För att bekräfta Graves sjukdom kan läkaren använda följande tester:
- TSH-test – Ett lågt TSH-värde i kombination med höga nivåer av T3 och T4 indikerar hypertyreos
- T3 och T4 – Test av sköldkörtelhormoner i blodet kan bekräfta om hormonproduktionen är hög
- TRAK-test – Närvaron av tyreoideareceptorantikroppar i blodet stödjer diagnosen Graves sjukdom
- Sköldkörtelscintigrafi eller ultraljud – Dessa bildtekniker kan användas för att bedöma sköldkörtelns storlek och aktivitet
Behandling av Graves sjukdom
Behandlingen för Graves sjukdom syftar till att minska sköldkörtelns överaktivitet och lindra symtomen. Behandlingsalternativen inkluderar:
- Antityreoid medicin – Läkemedel som tiamazol eller propyltiouracil används för att blockera sköldkörtelns produktion av hormoner. Dessa läkemedel kan kontrollera hypertyreos och används ofta som förstahandsbehandling.
- Radioaktivt jod – Detta behandlingsalternativ innebär att patienten tar en dos radioaktivt jod, som absorberas av sköldkörteln och förstör överaktiva sköldkörtelceller. Behandlingen leder ofta till minskad sköldkörtelfunktion och kan resultera i hypotyreos, vilket sedan kräver livslång medicinering med sköldkörtelhormon.
- Kirurgi – I vissa fall kan kirurgisk borttagning av sköldkörteln (tyreoidektomi) vara nödvändig, särskilt om andra behandlingar inte fungerar eller om sköldkörteln är kraftigt förstorad.
- Behandling för Graves oftalmopati – Ögonrelaterade problem kan behandlas med kortikosteroider, specialiserade ögondroppar, eller i vissa fall kirurgi för att lindra trycket bakom ögonen.
Prognos och långsiktiga utsikter
Med rätt behandling kan de flesta med Graves sjukdom leva ett normalt och friskt liv. Behandlingen kan dock leda till hypotyreos, vilket innebär att patienten kommer att behöva ta sköldkörtelhormon i form av läkemedel under resten av livet. Graves oftalmopati kan vara en långvarig komplikation som ibland kvarstår även efter att hypertyreosen har behandlats.