Hyperandrogenism innebär en ökad påverkan av androgener, så kallade manliga könshormoner. Hos kvinnor kan detta visa sig genom symtom som ökad hårväxt, akne, håravfall eller menstruationsrubbningar. Hyperandrogenism kan bland annat förekomma vid PCOS (polycystiskt ovariesyndrom), men kan även ha andra orsaker.
Man brukar skilja mellan klinisk och biokemisk hyperandrogenism. Klinisk hyperandrogenism innebär att det finns kroppsliga tecken på ökad androgenpåverkan, medan biokemisk hyperandrogenism innebär att blodprover visar förhöjda nivåer av androgener eller ökad tillgång till biologiskt aktiva androgener.
Vad innebär biokemisk hyperandrogenism?
Biokemisk hyperandrogenism innebär att blodprover visar förhöjda nivåer av androgener eller ökad tillgång till biologiskt aktiva androgener. Androgener finns hos både kvinnor och män, men nivåerna är normalt betydligt lägre hos kvinnor.
För att undersöka androgenpåverkan kan flera olika blodprover användas. Vanliga analyser är testosteron, SHBG, bioaktivt testosteron och DHEAS.
Det är möjligt att ha biokemisk hyperandrogenism utan tydliga symtom. Det är också möjligt att ha symtom på androgenpåverkan utan att ett enskilt blodprov ligger utanför laboratoriets referensintervall.
Vilka symtom kan förekomma vid hyperandrogenism?
Ökad androgenpåverkan hos kvinnor kan bland annat vara förknippad med ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen, akne, fet hud, håravfall från hårbotten samt oregelbunden eller utebliven menstruation.
Vilka symtom som förekommer och hur tydliga de är varierar mellan olika personer. Symtomen behöver därför bedömas tillsammans med blodprover och annan medicinsk information.
Vilka blodprover används för att undersöka hyperandrogenism?
Vid misstanke om hyperandrogenism kan flera hormoner behöva bedömas tillsammans.
Testosteron är ett av de viktigaste androgenerna och kan analyseras för att undersöka den totala mängden testosteron i blodet.
SHBG är ett transportprotein som binder bland annat testosteron. Nivån av SHBG påverkar hur stor andel av testosteronet som är biologiskt tillgängligt.
Bioaktivt testosteron ger information om den del av testosteronet som inte är starkt bunden till SHBG. Bioaktivt testosteron kan beräknas utifrån testosteron och SHBG och ge kompletterande information vid utredning av hyperandrogenism.
DHEAS är ett androgen som framför allt produceras i binjurarna. Analysen kan därför bidra med information om binjurarnas androgenproduktion och används tillsammans med andra hormonanalyser vid utredning av hyperandrogenism.
Vad är bioaktivt testosteron?
Bioaktivt testosteron är den del av testosteronet som är fritt eller löst bundet till albumin och därmed tillgängligt för kroppens vävnader. Testosteron som är starkt bundet till SHBG räknas inte till den bioaktiva delen.
Mängden bioaktivt testosteron kan beräknas utifrån uppmätta nivåer av testosteron och SHBG. Det innebär att två personer med liknande nivåer av totaltestosteron kan ha olika nivåer av bioaktivt testosteron, bland annat beroende på nivån av SHBG.
Förhöjt bioaktivt testosteron kan vara ett tecken på ökad androgenpåverkan och kan förekomma vid exempelvis PCOS. Resultatet behöver bedömas tillsammans med övriga hormonvärden, symtom och kliniska fynd.
Vad är FAI (Free Androgen Index)?
FAI, Free Androgen Index eller fritt androgenindex, är ett beräknat värde som används för att uppskatta mängden fritt tillgängligt testosteron i blodet. FAI beräknas utifrån nivåerna av testosteron och SHBG genom att dividera totaltestosteron (nmol/L) med SHBG (nmol/L) och multiplicera resultatet med 100.
Ett högre FAI kan tyda på ökad androgenpåverkan och kan bland annat förekomma vid PCOS. FAI är dock inte ett direkt mått på fritt testosteron och det finns inget universellt gränsvärde som gäller oberoende av analysmetod och laboratorium. Resultatet behöver därför bedömas tillsammans med övriga hormonvärden, symtom och annan medicinsk information.
Kan hyperandrogenism bero på PCOS?
Ja, hyperandrogenism kan förekomma vid PCOS och är en av de faktorer som kan ingå i bedömningen av tillståndet. PCOS kan dock inte fastställas utifrån ett enskilt blodprov.
Vid PCOS kan exempelvis testosteron eller bioaktivt testosteron vara förhöjt, samtidigt som SHBG kan vara lägre. Även DHEAS kan vara förhöjt hos vissa kvinnor.
Blodproverna behöver bedömas tillsammans med bland annat menstruationsmönster, tecken på androgenpåverkan och andra delar av en medicinsk utredning.
Kan hyperandrogenism ha andra orsaker än PCOS?
Ja. PCOS är en vanlig orsak till hyperandrogenism hos kvinnor, men ökad androgenpåverkan eller förhöjda androgennivåer kan även ha andra orsaker. Det kan exempelvis handla om påverkan från binjurarna, vissa läkemedel eller mer ovanliga hormonella tillstånd.
Vid utredning kan därför ytterligare analyser vara relevanta beroende på symtom och övriga provresultat. 17-OH-progesteron kan exempelvis analyseras för att utreda vissa binjurerelaterade orsaker till hyperandrogenism.
Vad är skillnaden mellan hyperandrogenism och högt testosteron?
Högt testosteron innebär att koncentrationen av testosteron i blodet ligger över laboratoriets referensintervall. Hyperandrogenism är ett bredare begrepp och handlar om förhöjda nivåer eller ökad påverkan av androgener.
Bedömningen kan därför omfatta mer än enbart totaltestosteron. SHBG påverkar hur stor del av testosteronet som är biologiskt tillgängligt, och även andra androgener, exempelvis DHEAS, kan bidra till bilden.
Kan man ha normalt testosteron, men ändå ökad androgenpåverkan?
Ja. Totaltestosteron visar den sammanlagda mängden testosteron i blodet, inklusive testosteron som är bundet till transportproteiner. Hur mycket testosteron som är biologiskt tillgängligt påverkas bland annat av SHBG.
En person kan därför ha totaltestosteron inom referensintervallet samtidigt som mängden bioaktivt testosteron är förhöjd. Det är en anledning till att testosteron och SHBG kan behöva bedömas tillsammans vid misstanke om hyperandrogenism.
När bör man söka vård?
Du bör kontakta vården om du får tydliga eller snabbt tilltagande symtom på androgenpåverkan, exempelvis kraftigt ökad hårväxt, uttalat håravfall, röstförändringar eller betydande förändringar i menstruationscykeln.
Även avvikande hormonvärden behöver bedömas utifrån bland annat symtom, ålder, läkemedel och sjukdomshistoria. Ett enskilt blodprov kan inte fastställa orsaken till hyperandrogenism och vid avvikande resultat kan vidare medicinsk utredning behövas.